Tillväxtverket-logo

Finansiering för regional tillväxt 2018

Uppföljning av regionala företagsstöd, stöd till projektverksamhet och stöd till kommersiell service

Rapport 0303

Vi stärker Sverige genom att stärka företagens konkurrenskraft

Tillväxtverket ska skapa så bra förutsättningar som möjligt för företag i hela landet att vara konkurrenskraftiga. Det innebär att vi öppnar dörrar och river barriärer – för ett Sverige där fler företag vill, kan och vågar.

Kunskap, nätverk och finansiering är våra viktigaste verktyg. Tillväxtverkets insatser skapar direkta resultat hos de företag och aktörer som vi samverkar med, men även förutsättningar för företag och regioner att möta framtidens utmaningar. Vårt största enskilda uppdrag är att bidra till att EU-medel investeras i projekt för regional konkurrenskraft och sysselsättning.

Tillväxtverkets publikationer kan laddas ner på tillvaxtverket.se

© Tillväxtverket
Stockholm, oktober 2019
ISBN 978-91-88961-30-3
Rapport 0303

Har du frågor om denna publikation, kontakta:
Frida Andersson
telefon, växel 08-681 91 00

Förord

Till sin hjälp i arbetet med tillväxt och utveckling får regionerna statliga medel. Dessa medel utgår ifrån utgiftsområde 19 i statsbudgeten och de sorteras under anslag 1:1 och 1:2. Den regionala tillväxtpolitiken kan delas in i tre huvudsakliga stöd: kommersiell service, projekt-verksamhet samt företagsstöd (inklusive transportbidrag).

I denna rapport beskriver Tillväxtverket hur medlen används, av vem och hur tilldelningen har förändrats över tid. Det regionala tillväxtarbetet skiljer sig åt mellan landets regioner, beroende på vilka behov och utmaningar som finns. Gemensamt är dock en vilja till att stärka företagens konkurrenskraft och, om möjligt, bidra till en omvandling inom näringslivet.

Tillväxtverkets har regeringens uppdrag att följa upp användningen av anslag 1:1 och 1:2 under 2018. Detta är arbetets slutrapport och den har framförallt genomförts av: Pär Ove Bergquist, Elin Sixtensson, Frida Karlman, Peter Malmsten, Ola Lundman, Federica Calidoni, Eva Hagsten samt Maria Weimer-Löfvenberg. Steffen Ovdahl har varit projektledare.

De statistikuppgifter som redovisas har sammanställts ur handläggningssystemet Nyps och kompletterats i dialog med ansvariga regionala aktörer.

Stockholm, oktober 2019

Lena Carlsson
Avdelningschef Kunskapsutveckling
Tillväxtverket

Sammanfattning

Det beviljade stödet från anslag 1:1 och 1:2 uppgår till 2 165 miljoner kronor år 2018, vilket motsvarar en ökning med 118 miljoner sedan i fjol. Denna ökning kan förklaras av tre faktorer. För det första har Tillväxtverket fått 42 miljoner mer i ramanslag. Dessa medel används framför-allt till större projektsatsningar och ett mer omfattande investeringsstöd (se avsnitt 5.2 och 3.4).

För det andra har transportbidraget vuxit med 31 miljoner kronor. Detta beror dels på den goda konjunkturen (och på de ökade transportkostnader som följer av en stark efterfrågan), dels på att fler företag är berättigade till stöd genom en förändring i EUs lagstiftning (se avsnitt 3.5).

För det tredje har den regionala projektverksamheten stigit med 83 miljoner jämfört med 2017. Denna utveckling beror inte på en stärkt finansiering från statens sida, då 1:1-medlen sällan förändras över tid (se kapitel 5), utan på att fler regioner beviljat större summor än vad det årliga anslaget medger. Denna överinteckning sker med hjälp av antingen anslagskrediter eller den buffert som finns inom regeringens bemyndiganderam och den ökar vanligen när mycket pengar går att hämta från EU-systemen. Anledningen till att stora summor fanns tillgängliga under just 2018 har att göra med Regionalfondernas cykler. Programmen sjösattes 2014 och en mängd insatser inleddes 2015, vilket har skapat utrymme för nya 3-årsbeslut under årets gång.

Störst belopp går till projekt och företagsstöd

Anslag 1:1 och 1:2 förmedlas via fem finansieringskällor, där mest resurser går till projekt och olika företagsstöd. I tabell 1 ser vi att projektverksamheten står för 44 procent av totalen. Vi kan även konstatera att investeringsstödet (493 mnkr) och transportbidraget (427 mnkr) är störst bland företagsstöden samt att stödet till kommersiell service (81 mnkr) är förhållandevis litet.

Tabell 1: Anslag 1:1 och 1:2 fördelat på olika finansieringskällor

Finansieringskälla

Beviljade medel år 2018

Andel av totalsumman

Projektverksamhet

961 miljoner

44 procent

Investeringsstöd

493 miljoner

23 procent

Främjandestöd

203 miljoner

9 procent

Transportbidrag

427 miljoner

20 procent

Kommersiell service

81 miljoner

4 procent

Totalt

2165 miljoner

100 procent

Källa: Tillväxtverket (Nyps och DI-Diver).

Ett starkt fokus på innovation och företagande

Tabell 2 redogör för finansieringens innehåll i förhållande till de prioriteringar som lyfts fram i den nationella strategin (se kapitel 1). Denna sammanställning visar att 80 procent av det totala stödbeloppet (1726 miljoner kronor) går till satsningar på innovation och företagande. En förklaring till den fokuserade träffbilden är att tre av fem finansieringskällor, helt och hållet, ryms under denna prioritering (investeringsstöd, främjandestöd och transportbidrag). En annan förklaring har att göra med Regionalfondens innehåll och upplägg. ERUF-programmen är särskilt inriktade på frågor kring innovation (Tematiskt Mål 1) samt företagande (Tematiskt Mål 3) och de har en styrande effekt på hur 1:1-medlen används, framförallt i norra Sverige (se kapitel 6).

Tabell 2: Anslag 1:1 och 1:2 i förhållande till den nationella strategin, år 2018, i miljoner kronor

Prioritering/Finansieringskälla

Innovation och företagande

Attraktiva miljöer och tillgänglighet

Kompetensförsörjning

Internationellt samarbete

Övriga insatser

Totalt beviljat stöd

Investeringsstöd

493,1

493,1

Regionalt investeringsstöd

323,5

323,5

Särskilt investeringsstöd till SMF

145,8

145,8

Stöd till nystartade företag

22,5

22,5

Stöd till forskningsinfrastruktur

0,8

0,8

Stöd till energieffektivitetsåtgärder

0,6

0,6

Främjandestöd

202,8

202,8

Stöd till konsulttjänster

24,9

24,9

Stöd till företagsutveckling

144,4

144,4

Stöd till deltagande i mässor

0,3

0,3

Stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt

30,2

30,2

Innovationsstöd

2,9

2,9

Stöd till process- och organisationsinnovation

0,2

0,2

Stöd till kommersiell service

80,5

80,5

Transportbidrag

427,3

427,3

Stöd till projektverksamhet

603,4

183,9

73,1

34,8

66,1

961,4

Tillväxtverket

32,0

10,6

13,3

17,0

73,0

Regionalt

571,4

173,3

59,8

34,8

49,1

888,4

Totalt

1726,6

264,4

73,1

34,8

66,1

2165,1

Källa: Tillväxtverket (Nyps och DI-Diver).

Mest stöd till norra Sverige

De största beloppen beviljas i Västerbotten, Norrbotten, Jämtland, Västernorrland, Värmland och Gävleborg; dessa län svarar för två tredjedelar av totalsumman på 2 165 miljoner (se tabell 3). Detta innebär att 1:1-medlen, i stor utsträckning, används till att främja tillväxt och konkurrenskraft i glest befolkade regioner. Tonvikten på våra nordligaste län är stabil över tid, även om det förekommer vissa variationer från år till år; under 2018 beviljades till exempel mest pengar i Västerbotten (449 miljoner), medan motsvarande roll intogs av Norrbotten i fjol. Satsningen i Västerbotten har använts till att finansiera ett stort antal Regionalfondsprojekt, men även till ett större investeringsstöd på 56 miljoner åt skogsmaskintillverkan Komatsu Forest (se avsnitt 3.1).

Tabell 3: Anslag 1:1 och 1:2 fördelat på län, år 2018, i miljoner kronor

Län

Investeringsstöd

Främjandestöd

Beräknad Sysselsättningsökning* (antal)

Stöd till kommersiell service

Transportbidrag

Projektmedel

Totalt beviljat stöd

Stockholm

16,9

405

4,6

15,0

36,5

Uppsala

2,6

67

1,2

24,3

28,1

Södermanland

2,4

29

0,9

28,0

31,3

Östergötland

12,1

201

3,7

32,0

47,8

Jönköping

5,8

93

3,9

28,5

38,2

Kronoberg

5,5

46

8,1

17,5

31,1

Kalmar

0,04

16,2

277

4,8

42,1

63,1

Gotland

12,7

3,0

97

28,7

44,4

Blekinge

1,1

3,9

108

0,5

39,7

45,2

Skåne

19,7

285

0,4

26,8

46,9

Halland

13,7

374

0,8

7,4

21,9

Västra Götaland

28,8

24,3

545

5,7

44,9

103,7

Värmland

56,2

3,5

254

3,8

72,3

135,8

Örebro

15,0

3,7

140

0,9

20,4

40,0

Västmanland

5,1

9,6

192

1,0

21,9

37,6

Dalarna

26,2

4,3

188

3,4

66,1

100,0

Gävleborg

35,4

6,4

249

8,1

80,1

130,0

Västernorrland

45,4

14,6

248

5,5

39,7

69,6

174,8

Jämtland

78,5

11,9

166

5,7

54,9

86,2

237,2

Västerbotten

113,8

18,1

542

9,5

185,2

122,5

449,1

Norrbotten

74,9

4,4

289

8,2

147,5

87,4

322,4

Summa

493,1

202,8

4 795

80,5

427,3

961,4

2165,1

Källa: Tillväxtverket (Nyps och DI-Diver).

* Beräknad sysselsättningsökning registreras inte på stödtyperna Stöd till nystartade företag, Stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt, Innovationsstöd samt Stöd till process- och organisationsinnovation.

Tillväxtverkets budget har stärkts med 89 miljoner

Tabell 4 visar att Tillväxtverket beviljade stöd på totalt 627 miljoner år 2018. Detta motsvarar en ökning med 89 miljoner jämfört med 2017. Ökningen kan tillskrivas två faktorer som vi redan nämnt i denna sammanfattning. Tillväxtverket har, först och främst, fått 42 miljoner kronor mer i ramanslag. Dessa medel har legat till grund för större projektsatsningar och fler investeringsstöd. Vi kan även se att kostnaderna för transportbidraget har stigit på grund av den goda konjunkturen och en förändring i EUs allmänna gruppundantag. Denna regeländring har b.la. gjort det möjligt för ett 50-tal livsmedelsföretag att ansöka om kompensation för långa transporter.

Tabell 4: Medel som beviljats av Tillväxtverket, fördelat på län, i miljoner kronor

Län

Investeringsstöd

Främjandestöd

Beräknad Sysselsättningsökning* (antal)

Transportbidrag

Projektmedel

Totalt beviljat stöd

Stockholm

0,25

6,4

6,4

Uppsala

3,3

3,3

Södermanland

1,4

1,4

Östergötland

8,4

8,4

Jönköping

1,4

1,4

Kronoberg

0,3

0,3

Kalmar

0,8

0,8

Gotland

4,5

4,5

Blekinge

8,8

8,8

Skåne

6,6

6,6

Halland

2,4

2,4

Västra Götaland

6,1

12

3,3

9,4

Värmland

34,7

45

1,0

35,7

Örebro

4,1

4,1

Västmanland

4,0

4,0

Dalarna

1,5

1,5

Gävleborg

5,5

4

-0,2**

5,3

Västernorrland

39,7

2,3

42,0

Jämtland

22,1

12

54,9

2,6

79,6

Västerbotten

56,0

200

185,2

7,9

249,1

Norrbotten

1,6

10

147,5

2,3

151,4

Summa

126,0

0,25

283

427,3

73,0

626,6

Källa: (Tillväxtverket Nyps, DI-Diver)

* Beräknad sysselsättningsökning registreras inte på stödtyperna Stöd till nystartade företag, Stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt, Innovationsstöd samt stöd till Process- och organisationsinnovation.

** Minusposter uppstår då ett tidigare beslut om stöd reduceras.

1. Inledning

Sverige har haft en aktiv politik för regional utveckling och tillväxt sedan 1960-talet, vilket i huvudsak innebär att regionerna ges statliga medel för att främja frågor såsom innovation, entreprenörskap och företagande. Stödet utgår ifrån utgiftsområde 19 och det sorteras under anslag 1:1 (Regionala tillväxtåtgärder) samt anslag 1:2 (Transportbidrag).

De statliga anslagen ska användas strategiskt, fungera katalyserande och bidra till politikens övergripande mål. Detta mål är utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft. Verksamheten ska även ligga i linje med den nationella strategin (2015–2020), vars prioriteringar och fokusområden sammanfattas i tabellen nedan.

Tabell 5: En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020

Prioriteringar

Fokusområden

Innovation och företagande

- Innovation

- Företagande och entreprenörskap

- Miljödriven näringslivsutveckling och energifrågor

Attraktiva miljöer och tillgänglighet

- Tillgänglighet genom transportsystemet

- Fysisk planering och boende

- Tillgänglighet genom informationsteknik

- Kommersiell och offentlig service

- Kultur och fritid

Kompetensförsörjning

Strategin anger inga fokusområden

Internationellt samarbete*

- Internationellt samarbete

- Närområdet – både handel och stärkt samarbete

Övrigt

Strategin anger inga fokusområden

Källa: Näringsdepartementet

* De fokusområden som ligger under internationellt samarbete fångas inte upp av Nyps. I den fortsatta texten kommer vi därför inte att särredovisa resultaten för ”Internationellt samarbete” och ”Närområdet”.

I denna rapport beskriver Tillväxtverket vad de regionala tillväxtmedlen använts till under 2018, utifrån instruktionerna i myndighetens regleringsbrev. Uppföljningen baseras på den nationella strategins prioriteringar, men även på de ämneskategorier som visas i bilaga 4.

Den statistik som redovisas är hämtad ur handläggningssystemen Nyps och DI-Diver med följande undantag: a) texten om kommersiell service har kompletterats med uppgifter från Jordbruksverket, b) information kring antal anställda tillhandahålls av Statistiska Centralbyrån, c) de projektexempel som beskrivs i bilaga 7 kommer från de regionala beslutsfattarna samt d) uppgifter om NYPS-kostnader har sammanställts från Tillväxtverkets interna ekonomisystem.

Nyps och DI-Diver bygger på en självrapportering från regionernas sida. Den regionala tillväxtpolitiken genomförs i en decentraliserad form, där betydande ansvar och beslutsrätt ligger hos regionala aktörer. Hur regionerna använder och rapporterar i Nyps varierar, vilket påverkar kvalitén i data. För att förbättra kvalitén har Tillväxtverket dels erbjudit stöd och utbildning till relevanta aktörer, dels efterfrågat korrigeringar vid uppenbara fel. Vår bedömning är att de uppgifter som presenteras i rapporten håller en ändamålsenlig kvalité överlag, men i de fall vi ser betydande brister i underlaget, så åtföljs detta av en kommentar.

Tillväxtverket har, på regeringens uppdrag, utvecklat ett nytt uppföljningssystem för projektmedel finansierat av anslag 1:1. Syftet med detta utvecklingsarbete har varit att stärka uppföljningen genom tydliga verksamhetslogiker samt ett fokus på resultat framför aktiviteter och prestationer. Det nya systemet implementerades vid årsskiftet 2018/2019. Detta innebär att förändringsarbetet inte påverkar årets rapportering (som utgår ifrån budgetåret 2018). Uppföljningssystemet finns beskrivet i en slutrapport som levererades till Näringsdepartementet i februari 2019. Denna rapport kommer att publiceras på myndighetens webbsida inom kort.

Den regionala tillväxtpolitiken kan delas in i tre stöd:

  • Företagsstöd
  • Kommersiell service
  • Projektverksamhet

Den fortsatta texten inleds med en kort bakgrund till de olika insatserna (kapitel 2), vilket följs av en redogörelse för respektive stöd (kapitel 3–5). Denna genomgång är beskrivande och speglar rapportens uppföljande syfte. Mer djupgående analyser och bedömningar görs i andra sammanhang, framförallt i publikationen ”Politik för utvecklingskraft i hela Sverige” (2018) och i de Regionalfondsutvärderingar som Tillväxtverket har upphandlat under programperioden.

I kapitel 6 ges en detaljerad bild av projektfinansieringen och vi konstaterar att EU-programmen är av stor betydelse för verksamhetens innehåll och syfte. I kapitel 7 beskriver vi företagsstöden utifrån ett jämställdhetsperspektiv och i kapitel 8 presenteras en analys av insatsernas effekt på förädlingsvärde och arbetsproduktivitet. Analysen i kapitel 8 visar att stödföretagen, i många fall, utvecklas bättre än jämförbara företag som inte fått stöd. Denna slutsats bör tolkas med viss försiktighet, då vi inte genomfört en fullskalig undersökning inom ramen för denna rapport.

Tidigare studier från SKL visar att utgiftsområde 19 står för mindre än hälften av det kapital som regionerna avsätter för tillväxt- och utvecklingspolitik. Vår uppföljning av anslag 1:1 och 1:2 gör därför inte anspråk på att fånga den regionala politiken i stort. Denna begränsade räckvidd innebär att tabellerna bör tolkas med viss försiktighet i de kapitel som följer, eftersom de inte nödvändigtvis ger en helhetsbild av det arbete som genomförs och de insatser som finansieras.

I kapitel 5 konstaterar vi till exempel att regionerna, i relativt liten utsträckning, fokuserar på kompetensförsörjningsfrågor och att detta kan diskuteras. Denna kommentar är befogad, utifrån 1:1-medlens fördelning och den behovsbild som företagen rapporterar till oss, men vi kan inte utesluta att betydande kompetensförsörjningsinsatser finansieras via andra källor som ligger utanför uppföljningens ramar. Tillväxtverket är medvetna om denna problematik och vi uppmanar läsaren att vara detsamma vid tolkningar och reflektioner av de resultat som presenteras.

Till rapporten hör följande bilagor:

  • Bilaga 1: Regionalt investeringsstöd beviljat av Tillväxtverket
  • Bilaga 2: Regionalt investeringsstöd beviljat av Länsstyrelse och Landsting
  • Bilaga 3: Innovationsstöd fördelat på län
  • Bilaga 4: Nationell ämneskategorisering
  • Bilaga 5: Total finansiering av stöd till projektverksamhet per aktörsgrupp
  • Bilaga 6: Samtliga statliga medfinansiärer under 2018
  • Bilaga 7: Länsbeskrivningar
  • Bilaga 8: Fördjupad jämställdhetsredovisning
  • Bilaga 9: Utveckling i företag med regionalt stöd (i procent)

2. Stöd inom det regionala tillväxtarbetet

Här presenteras de stödtyper som ligger till grund för det regionala tillväxtarbetet. Vi sammanfattar insatsernas mål och innehåll, men redovisar även vem som beviljar medel och under vilka förutsättningar. En viktig poäng är att åtgärderna skiljer sig åt på ett grundläggande sätt. Vissa eftersträvar en ökad tillväxt och konkurrenskraft på företagsnivå, medan andra har ett bredare syfte, där det bland annat handlar om en säkrad varuförsörjning i vissa delar av landet.

2.1 Regionala företagsstöd

Företagsstöden ska, något förenklat, bidra till regionala utvecklingsstrategier och regeringens målsättningar genom en kapitalförsörjning till enskilda bolag. Denna kapitalförsörjning sker först och främst med hjälp av bidrag, men lån används också under vissa omständigheter.

Många företagsstöd motiveras av att marknadsmisslyckanden leder till underinvesteringar, bland annat på grund av asymmetrisk information och ofullständiga kapitalmarknader. De som söker kapital vet, med andra ord, mer om sitt företag än vad potentiella finansiärer gör, vilket kan leda till en överdriven försiktighet i form av höga räntor eller så kallad kreditransonering (dvs. att färre lån beviljas än vad samhället behöver). Den här typen av finansieringsgap har en geografisk dimension, där kapitalförsörjningen är särskilt ansträngd i lågt befolkade områden. Detta kan dels förklaras av en generell brist på investerare och ekonomisk aktivitet, dels av att lågt värderade fastigheter gör det svårt att lämna pantsäkerhet vid ansökningar om banklån.

Det är framförallt Länsstyrelser, Landsting och Regionförbund som beviljar företagsstöd, även om transportbidraget hanteras Tillväxtverket. Detta innebär att insatserna genomförs på ett decentraliserat sätt och att de i huvudsak utgår ifrån den behovsbild som finns regionalt. Från och med den 1 januari 2019 har de sista regionerna tagit över det regionala utvecklingsansvaret från länsstyrelserna, men detta påverkar inte årets rapport som utgår ifrån budgetåret 2018.

De regionala företagsstöden kan delas upp i investeringsstöd, främjandestöd och transportbidrag, mot bakgrund av förordningarna (2015:210), (2015:211) och (2000:281). Dessa stödformer beskrivs i den text som följer, där vi närmare presenterar insatsernas innehåll och syfte.

2.1.1 Investeringsstöd

Investeringsstöd ges för att uppmuntra till investeringar som kanske annars inte hade blivit av, framförallt i maskiner, byggnader, löner och FoU. Stöden ska stärka företagens konkurrenskraft, men främjar även en hållbar regional tillväxt, och de sorteras utifrån följande kategorier:

  • Stöd till nystartade företag
  • Särskilt investeringsstöd till små och medelstora företag
  • Regionalt investeringsstöd i stödområde
  • Investeringsstöd till:
    • Forskningsinfrastruktur
    • Energieffektivitetsåtgärder
    • Bredbandsinfrastruktur
    • Lokal infrastruktur

Insatserna ovan genomförs i hela landet, förutom regionalt investeringsstöd, som endast får beviljas i stödområde A och B. Dessa stödområden visas i figur 1 och de utgörs av glest befolkade platser i norra Sverige med långa avstånd till större orter, sysselsättning och service.

Figur 1: Stödområde A och B

Sverigekarta med stödområden

Blå färg Stödområde A Ljusblå färg Stödområde B

2.1.2 Främjandestöd

Medan investeringsstöden riktas mot ”döda ting” som byggnader och maskiner, så fokuserar främjandestöden på immateriella tillgångar i allmänhet och kapacitetsförstärkning i synnerhet.

Främjandestöden vänder sig till små och medelstora företag i hela landet och de ges i form av antingen lån eller bidrag. Syftet med insatserna är att stärka företagens konkurrenskraft och de används vanligen till produktutveckling, marknadsföring och till olika åtgärder för ett livslångt lärande. Precis som investeringsstöden kan främjandestöden delas upp i olika kategorier och insatstyper. Denna indelning bestäms av förordning (2015: 210) och presenteras nedan:

  • Mässdeltagande
  • Kostnader vid europeiskt territoriellt samarbete
  • Innovationsstöd
  • Stöd till:
    • Konsulttjänster
    • Forsknings- och utvecklingsprojekt
    • Innovationskluster
    • Process- och organisationsinnovation
    • Utbildning
    • Företagsutveckling (däribland checkar, samverkansprojekt och mikrobidrag)

2.1.3 Transportbidrag

Transportbidraget ska dels ska kompensera för kostnadsnackdelar, dels stimulera till en höjd förädlingsgrad. Tanken är att företag på vissa platser har betydande transportkostnader för de varor som tillverkas och att de, åtminstone delvis, bör kompenseras för detta.

Transportbidraget är ett generellt företagsstöd, vilket skiljer denna åtgärd från de selektiva stöd som vi presenterat ovan. Generella bidrag handläggs på ett systematiskt sätt, men de tilldelas utan konkurrens när vissa grundkriterier uppfylls. För transportbidraget gäller till exempel följande omständigheter: a) varan ska genomgå en betydande bearbetning, b) den måste färdas minst 401 kilometer samt c) transporten behöver ske via antingen järnväg, bil eller sjöfart.

Transportbidraget riktar sig till tillverkande företag i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland. Figur 2 illustrerar hur fördelningen skiljer sig åt mellan olika kommuner och det generella mönster som visas är att bidragsprocenten ökar ju längre norrut ett företag är verksamt. Intransportbidraget är fem procent lägre än uttransportbidraget.

Figur 2: Stödområden för transportbidrag

Sverigekarta med stödområden

Grå färg 10 procent Ljusturkos färg 15 procent Turkos färg 20 procent Ljuslila färg 25 procent Lila färg 30 procent Ljusblå färg 35 procent Mellanblå färg 40 procent Blå färg 45 procent

2.2 Stöd till kommersiell service

För att uppnå en god servicenivå i hela landet finns ekonomiska stöd till i första hand dagligvarubutiker och drivmedelsstationer på gles- och landsbygden. Stödet till kommersiell service sker på olika sätt och de finansieringsformer som används sammanfattas i tabell 6 nedan.

Tabell 6: Olika stöd till kommersiell service

Typ av stöd

Beskrivning

Investeringsbidrag

Investeringsbidrag ges för tre huvudsakliga ändamål: a) inköp, ombyggnad eller större reparation av lokal, b) finansiering av inredning och utrustning samt c) utbildning av butiksägare och anställda inom dagligvaruhandeln.

Investeringslån

Investeringslån lämnas av samma skäl som bidraget ovan.

Servicebidrag

Servicebidrag kan beviljas vid tillfälliga lönsamhets- och likviditetsproblem, i syfte att hindra eller fördröja en nedläggning av särskilt viktiga företag för varuförsörjningen.

Hemsändningsbidrag

Hemsändningsbidrag lämnas till kommuner som antingen bekostar hemsändning av dagligvaror, eller anordnar inköpsturer för hushåll som har svårt att ta sig till en butik.

Särskilt driftsstöd i sårbara och utsatta områden

Driftsstöd ger en långsiktig finansiering till mindre dagligvarubutiker i särskilt utsatta områden, där kommersiella aktörer har begränsade möjligheter att driva företag.

Investeringsstöd och projektmedel från Landsbygdsprogrammet 2014–2020

Stöden från Landsbygdsprogrammet belastar inte anslag 1:1, men de har ungefär samma syfte som det tidigare investeringsbidraget, varför de redovisas i denna rapport. Investeringsstöd och projektmedel från LBU ges för att stödja dagligvarubutiker och drivsmedelsanläggningar, men även för att främja olika distributions- och logistiklösningar.

Källa: Förordning (2000:284)

2.3 Stöd till projektverksamhet

Projektverksamheten ska konkretisera och samordna det regionala utvecklingsarbetet utifrån en hävstångsprincip, där goda idéer attraherar ytterligare finansiering från både offentliga och privata aktörer. De projekt som genomförs ska helst vara innovativa och de bör inte användas som ett driftstöd för ordinarie verksamhet.

Projektens innehåll styrs av den nationella strategin i allmänhet (se tabell 5) och de regionala utvecklingsstrategierna i synnerhet. Stöden är tillgängliga i hela landet, men de riktar sig framförallt mot norra Sverige. Finansieringsbeslut fattas av flera aktörer, däribland: Tillväxtverket, Länsstyrelser, Landsting och kommunala samverkansorgan.

Användningen av projekt har både för- och nackdelar. En återkommande fråga är därför hur relevant verktyget är för regionernas strategiska tillväxtarbete? En fördel med projektmedel är att de möjliggör ett fokuserat arbete under en begränsad tid, där nya arbetsformer kan prövas på ett systematiskt sätt. Nackdelen är att de medför en del administration och riskerar att främja kortsiktiga resursproblem snarare än långsiktiga strategier. För en djupare analys av projektverksamheten hänvisas läsaren till de ERUF-utvärderingar som Tillväxtverket har upphandlat.

3. Regionala företagsstöd

I kapitel 2 beskrivs de insatser som ligger till grund för tillväxtarbetet inom utgiftsområde 19, nämligen: regionala företagsstöd, stöd till kommersiell service och projektverksamhet. Fortsättningsvis presenterar Tillväxtverket hur medlen används inom respektive stödform och vi inleder med företagsstöden. Denna text är femdelad och vi redogör för:

  • Stöden i sin helhet
  • Investeringsstöden
  • Främjandestöden
  • Enskilda stödtyper
  • Transportbidraget

3.1 Övergripande bild

De selektiva företagsstöden kan delas in i två huvudkategorier: investerings- och främjandestöd. I tabellen nedan redovisas utvecklingen för dessa stöd under en femårsperiod. De summor som diskuteras avser beviljade stöd, vilket inte är detsamma som utbetalda belopp, då medlen ofta portioneras ut under flera års tid. I tabell 7 framgår det att 696 miljoner kronor beviljades år 2018. Detta utgör en minskning med 60 miljoner kronor, eller 9 procent, i förhållande till 2017.

I kapitel 5 visar Tillväxtverket att de regionala projekten ökat med 83 miljoner sedan i fjol. Vi kan alltså konstatera att utvecklingen går åt olika håll för två av huvudposterna inom 1:1-anslaget. Detta kan förklaras av finansieringens uppbyggnad och struktur. 1:1-medlen ges som en klumpsumma, där regionerna själva bestämmer fördelningen mellan olika stödtyper och de totala volymerna ändras, i liten utsträckning, över tid. Detta innebär att stora projektsatsningar, till exempel inom den Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (ERUF), minskar utrymmet för regionala företagsstöd och vice versa, vilket beskrivs närmare i avsnitt 3.4.5.

Tabell 7: Beviljade regionala företagsstöd*, mellan 2014-2018, i miljoner kronor**

Indikatorer

2014

2015

2016

2017

2018

Beviljat belopp (mnkr)

575,2

525,3

722,4

756,7

695,9

Beräknat antal nya arbetstillfällen totalt***

3 309

3 751

5 415

5 851

4 795

Beräknat antal nya arbetstillfällen kvinnor***

1 431

1 526

2 401

2 730

2 382

Beräknat antal nya arbetstillfällen män***

1 878

2 225

3 014

3 121

2 413

Beräknade investeringar som delfinansieras med de regionala företagsstöden (mnkr)

3 673,4

1 891,2

3 012,4

2584,7

2861,2

Källa: Tillväxtverket (Nyps och DI-Diver).

* Stöden beviljas av länsstyrelser, landsting, samverkansorgan och Tillväxtverket.

** Från och med 2015 grupperas stöden i investeringsstöd och främjandestöd, i enlighet med den förordningsändring som genomförts. Dessförinnan ingick följande stödtyper i dataunderlaget: regionalt investeringsstöd, regionalt bidrag till företagsutveckling, sysselsättningsbidrag samt såddfinansiering.

*** Dessa siffror inkluderar inte innovationsstöd.

3.1.1 Förväntad sysselsättningsökning

I samband med att företag ansöker om stöd ska de bedöma vilka effekter som kommer att uppstå gällande nya arbetstillfällen. I tabell 7 framgår det att antalet nya arbetstillfällen förväntas öka med 4795. Dessa uppgifter bör tolkas med viss försiktighet, just eftersom de baseras på uppskattningar från företagen själva, vilket aktualiserar två potentiella felkällor.

För det första vet vi att stödmottagare kan överskatta betydelsen av offentlig finansiering när de tror att positiva svar gynnar dem själva, till exempel i form av framtida utbetalningar. Inom forskningen kallas detta för ”hypotetisk bias”. För det andra är det genuint svårt att bedöma hur många arbetstillfällen ett stöd ger upphov till, i relation till alla andra faktorer som påverkar sysselsättningen, däribland lagstiftning, konjunktur och den teknologiska utvecklingen i stort.

3.1.2 Fem län fördelar en majoritet av medlen

De regionala företagsstöden är störst i Västerbotten, Jämtland, Norrbotten, Västernorrland och Värmland; dessa län svarar för 60 procent av de beviljade medlen år 2018 (se tabell 8 nedan). Detta innebär att företagsstöden, i stor utsträckning, används till att främja tillväxt och konkurrenskraft i glest befolkade regioner.

Mot bakgrund av tabell 8 kan vi även konstatera att det skett en viss förändring över tid. År 2018 beviljades nämligen mest stöd i Västerbotten, till skillnad från Norrbotten, vilket vanligen är fallet. Anledningen till detta är att Tillväxtverket har avsatt 56 miljoner i regionalt investeringsstöd till ett och samma ärende i Umeå. Detta ärende handlar om byggandet av en ny fabrik åt skogsmaskinstillverkaren Komatsu Forest.

Tabell 8: Beviljade regionala företagsstöd*, fördelat på län, i miljoner kronor**

Län Totalt godkända kostnader (mnkr) Beviljat stöd (mnkr) Beräknad sysselsättningsökning*** (antal)
Män Kvinnor Totalt

Stockholm

33,7

16,9

190

215

405

Uppsala

5,3

2,6

37

30

67

Södermanland

4,8

2,4

14

15

29

Östergötland

24,3

12,1

105

96

201

Jönköping

11,7

5,8

48

45

93

Kronoberg

11,0

5,5

27

19

46

Kalmar

32,6

16,3

152

125

277

Gotland

56,0

15,7

40

57

97

Blekinge

12,1

5,0

53

55

108

Skåne

39,4

19,7

153

132

285

Halland

28,1

13,7

178

196

374

Västra Götaland

141,1

53,0

265

280

545

Värmland

306,2

59,7

110

144

254

Örebro

64,0

18,7

74

66

140

Västmanland

40,7

14,7

109

83

192

Dalarna

98,6

30,5

90

98

188

Gävleborg

147,5

41,8

120

129

249

Västernorrland

191,1

60,1

137

111

248

Jämtland

336,5

90,4

93

73

166

Västerbotten

1 019,1

132,0

273

269

542

Norrbotten

257,3

79,3

145

144

289

Totalt

2861,2

695,9

2 413

2 382

4 795

Källa: Tillväxtverket (Nyps och DI-Diver).

* Stöden beviljas av länsstyrelser, landsting, samverkansorgan och Tillväxtverket.

** Avser investeringsstöd och främjandestöd.

*** Dessa siffror inkluderar inte innovationsstöd.

Under 2018 har Kalmar, Värmland, Dalarna, Gävleborg, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten använt sig av medfinansiering från Regionalfonden i totalt 229 ärenden gällande företagsstöd. Summan av medfinansieringen uppgår till 33 miljoner kronor, vilket innebär en nedgång på 86 miljoner jämfört med 2017. Denna utveckling kan förstås av att företagsstöden, på ett övergripande plan, har minskat med 9 procent sedan i fjol (se tabell 7). Det är, med andra ord, fullt naturligt att medfinansieringen stannar av när de totala volymerna gör detsamma.

3.1.3 För många stödtyper?

I tabellerna ovan presenteras företagsstöden, förändringen över tid och den geografiska fördelningen på ett övergripande plan. Som ett komplement till denna redogörelse visar tabell 9 hur medlen används bland de 17 stödtyper som ligger till grund för förordningarna (2015:210) och (2015:211). Detta underlag illustrerar att de tre största stöden - Regionalt investeringsstöd, Särskilt investeringsstöd till SMF och Stöd till företagsutveckling – täcker 88 procent av medlen.

Den snäva träffbilden aktualiserar frågan om ett framtida förändringsarbete. Med andra ord: krävs 17 stöd om bara tre används i någon större utsträckning? I Danmark fanns också ett omfattande främjandesystem, med 14 olika instrument, men sedan 2014 består den nationella innovationsfonden av tre investeringstyper: a) stora projekt, b) tillväxtprojekt samt c) talanger.

Eventuella fördelar med att strama upp den finansiella verktygslådan är dels att den externa kommunikationen underlättas, gentemot företagen, dels att den interna styrningen förenklas, bland de organisationer som administrerar stöden. Med detta sagt har Tillväxtverket inlett en översyn av de företagsstöd som vi hanterar. Detta utvecklingsprojekt fokuserar på tydligare mål, kriterier för hållbar tillväxt samt på möjliga förenklingar och det slutförs under 2019.

Tabell 9: Investeringsstöd och främjandestöd, beviljat år 2018, i miljoner kronor och procent

Stödtyp

Regelverk EU

Antal Ärenden

Godkända kostnader

Beräknad sysselsättningsökning (antal)

Totalt (mnkr)

Varav beviljat stöd

Totalt (mnkr)

Andel (%)

Män

Kvinnor

Totalt

Investeringsstöd

556

2435,0

493,1

19

823

745

1 568

Regionalt investeringsstöd

GBER 14

93

1920,6

323,5

17

365

307

672

Särskilt investeringsstöd till SMF

de minimi

389

465,0

145,8

27

454

435

889

Stöd till nystartade företag*

GBER 22

72

46,7

22,5

48

Stöd till forskningsinfrastruktur

GBER 26

1

1,5

0,8

50

1

1

2

Stöd till energieffektivitetsåtgärder

GBER 38

1

1,2

0,6

50

3

2

5

Stöd till bredbandsinfrastruktur

GBER 52

Stöd till idrottsinfrastruktur och multifunktionell rekreationsinfrastruktur

GBER 55

Investeringsstöd till lokal infrastruktur

GBER 56

Främjandestöd

1 517

426,2

202,8

48

1590

1 637

3 227

Stöd till konsulttjänster

GBER 18

275

51,4

24,9

48

331

363

694

Stöd till företagsutveckling**

de minimi

1 102

295,2

144,4

49

1 256

1 268

2 524

Stöd till deltagande i mässor

GBER 19

4

0,6

0,3

50

3

6

9

Stöd för samarbetskostnader för deltagande i ETS

GBER 20

Stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt*

GBER 25

129

72,3

30,2

41

Stöd till innovationskluster

GBER 27

Innovationsstöd*

GBER 28

6

6,3

2,9

45

Stöd till process- och organisationsinnovation*

GBER 29

1

0,4

0,2

45

Stöd till utbildning

GBER 31

Totalt

2 073

2861,2

695,9

24

2 413

2 382

4 795

Källa: Tillväxtverket (Nyps och DI-Diver).

* Beräknad sysselsättningsökning finns inte för dessa stödtyper.

** Denna kostnadspost innehåller affärsutvecklingscheckar (98,9 mnkr), externa konsulttjänster (23,3 mnkr), mikrobidrag (5.5 mnkr) samt övriga ”Stöd till företagsutveckling” (16,7 mnkr).

3.2 Investeringsstöd

I avsnittet ovan har Tillväxtverket redogjort för den samlade finansieringsbilden kring företagsstöden. I den fortsatta texten bryter vi upp redovisningen genom att beskriva investeringsstöden och främjandestöden var för sig. Vad gäller investeringsstöden kan vi konstatera: a) att medlen är geografiskt fokuserade, b) att störst summor beviljas i Stödområde A samt c) att tilldelningen är särskilt hög inom tillverkningsindustrin. Dessa slutsatser beskrivs närmare nedan.

3.2.1 Stöden är koncentrerade till norra Sverige

Under 2018 valde 13 av 21 län att jobba med investeringsstöd av olika slag. Stödens fördelning presenteras i tabell 10, där det framgår att medlen framförallt beviljas i: Västerbotten, Jämtland och Norrland. Denna träffbild följer av insatsernas struktur och uppbyggnad. Kategorin ”Investeringsstöd” innehåller flera stödtyper, varav det ”Regionala investeringsstödet” är klart störst (323,5 miljoner). Regionala investeringsstöd får, i sin tur, bara ges i Stödområde A-B och dessa stödområden består huvudsakligen av våra nordligaste län (se kapitel 2).

Tabell 10: Investeringsstöd fördelat på län, beviljat år 2018, i miljoner kronor och procent

Län

Antal ärenden

Godkända kostnader

Antal anställda*

Beräknad Sysselsättningsökning (antal)

Varav investeringsstöd

Totalt (mnkr)

Totalt (mnkr)

Andel

Män

Kvinnor

Totalt

Män

Kvinnor

Totalt

Kalmar

2

0,2

0,04

25

0

4

4

-

-

-

Gotland

21

49,8

12,7

25

127

50

177

19

26

45

Blekinge

6

4,3

1,1

25

68

17

85

7

2

9

Västra Götaland

61

88,3

28,8

33

153

23

176

30

15

45

Värmland

38

299,2

56,2

19

308

178

486

72

107

179

Örebro

36

56,7

15,0

26

236

51

287

51

31

82

Västmanland

9

20,2

5,1

25

86

14

100

13

12

25

Dalarna

26

90,0

26,2

29

166

35

201

58

61

119

Gävleborg

53

133,6

35,4

27

536

95

631

68

60

128

Västernorrland

64

158,1

45,4

29

532

118

650

74

53

127

Jämtland

39

304,6

78,5

26

307

89

396

83

59

142

Västerbotten

111

982,0

113,8

12

1 032

211

1 243

234

211

445

Norrbotten

90

247,9

74,9

30

516

229

745

114

108

222

Totalt

556

2435,0

493,1

20

4 067

1 114

5 181

823

745

1 568

Källa: Tillväxtverket (Nyps och DI-Diver).

* Denna statistik är hämtad från SCB RAMS, baserat på data från 2017. För 190 företag saknas uppgift. Detta beror dels på att vissa arbetsställen inte har några anställda enligt den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken, dels på att flera arbetsställen har registreringsdatum under 2018.

3.2.2 Störst summor beviljas i Stödområde A

Tabell 11 visar att runt 86 procent av investeringsstöden beviljas i Stödområde A och B. Vi kan även fastställa att det förra området ges större resurser än det senare (39,7 miljoner), vilket förklaras av att bidragsprocenten, något förenklat, ökar ju längre norrut ett företag är verksamt. Detta innebär till exempel att små och medelstora företag kan erhålla upp till 25 procent av de belopp som investeras i Stödområde A, medan motsvarande siffra är 20 procent i Stödområde B.

Tabell 11: Investeringsstöd fördelat på stödområde, beviljat år 2018, miljoner kronor och antal

Stödområde

Antal Ärenden

Totalt godkända Kostnader (mnkr)

Investeringsstöd (mnkr)

Beräknad sysselsättningsökning (antal)

Män

Kvinnor

Totalt

Stödområde A

237

794,0

233,9

332

335

667

Stödområde B

167

1421,5

194,2

360

285

645

Övriga landet

152

219,5

65,0

131

125

256

Totalt

556

2435,0

493,1

823

745

1 568

Källa: Tillväxtverket (Nyps och DI-Diver).

3.2.3 Mest pengar går till tillverkningsindustrin

Precis som tidigare år beviljas störst medel till företag inom tillverkningsindustrin (se tabell 12). Under 2018 gick 269,7 miljoner kronor till denna verksamhetsart, vilket motsvarar 55 procent av det totala stödet samt en ökning med 8 procent sedan föregående år.

Norrbotten är ett av de län som ökat stöden till tillverkningsindustrin. Denna utveckling drivs exempelvis av bryggerier samt charkuterier och den förklaras av att stöd till livsmedelsförädling nu är tillåtet genom en förändring i EU:s gruppundantag (se avsnitt 3.5). Även Jämtland Härjedalen har upplevt en stärkt efterfrågan från industrisektorn under 2018. Denna ökning kan relatera till de medel som finns tillgängliga via Tillväxtverkets satsning på en ”Smart industri”.

Tabell 12: Investeringsstöd fördelat på verksamhetsart, år 2018, i miljoner kronor och antal

Verksamhetsart

Antal ärenden

Totalt godkända kostnader (mnkr)

Investeringsstöd (mnkr)

Beräknad sysselsättningsökning (antal)

Män

Kvinnor

Totalt

Jordbruk, skogsbruk och fiske

5

4,0

1,7

1

3

4

Utvinning av mineral

3

4,8

2,2

4

1

5

Tillverkning

265

1 682,8

269,7

516

430

946

Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering

3

33,1

8,9

4

4

8

Byggverksamhet

16

36,2

8,5

26

11

37

Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar

24

31,7

9,3

35

28

63

Transport och magasinering

2

4,6

1,5

36

14

50

Hotell- och restaurangverksamhet

69

240,3

69,2

66

94

160

Informations- och kommunikationsverksamhet

32

43,0

14,7

7

6

13

Fastighetsverksamhet

17

162,0

43,2

19

18

37

Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik

44

85,9

27,3

36

57

93

Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster

42

63,7

23,1

37

49

86

Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring

2

2,4

0,6

4

3

7

Utbildning

1

0,8

0,4

0

0

0

Vård och omsorg; sociala tjänster

4

1,9

0,9

2

4

6

Kultur, nöje och fritid

19

34,7

10,6

27

21

48

Annan serviceverksamhet

8

3,0

1,2

3

2

5

Totalt

556

2435,0

493,1

823

745

1 568

Källa: Tillväxtverket (Nyps och DI-Diver).

3.3 Främjandestöd

I tabellerna ovan har vi redogjort för olika investeringsstöd som ges till bland annat maskiner, byggnader, lönekostnader och FoU. I detta avsnitt presenteras de främjandestöd som särskilt fokuserar på kapacitetsförstärkande åtgärder (se kapitel 2). I likhet med avsnittet ovan, så utgår den fortsatta texten ifrån en beskrivning av både geografisk träffbild och verksamhetsarter.

3.3.1 Stöd ges framförallt i storstadsregionerna

Främjandestöd används huvudsakligen i landets storstadsregioner. Tabell 13 visar till exempel att Stockholm, Skåne och Västra Götaland svarar för nästan en tredjedel av de beviljade medlen under 2018. Vi kan alltså konstatera att investerings- och främjandestöden, sinsemellan, har en kompletterande geografisk räckvidd. I tabell 13 framgår det även att den totala stödvolymen uppgår till 202,8 miljoner. Detta utgör en minskning med 35,7 miljoner från i fjol, vilket beror på utvecklingen inom affärsutvecklingscheckarna. Denna slutsats beskrivs närmare i avsnitt 3.4.

Tabell 13: Främjandestöd fördelat på län, beviljat år 2018, i antal och miljoner kronor

Län

Antal ärenden

Totalt godkända kostnader (mnkr)

Främjandestöd (mnkr)

Antal anställda *

Beräknad sysselsättningsökning (antal)

Män

Kvinnor

Totalt

Män

Kvinnor

Totalt

Stockholm

81

33,7

16,9

476

340

816

190

215

405

Uppsala

15

5,3

2,6

82

42

124

37

30

67

Södermanland

14

4,8

2,4

99

46

145

14

15

29

Östergötland

81

24,3

12,1

439

162

601

105

96

201

Jönköping

34

11,7

5,8

340

136

476

48

45

93

Kronoberg

25

11,0

5,5

195

77

272

27

19

46

Kalmar

246

32,5

16,2

1 035

398

1 433

152

125

277

Gotland

24

6,1

3,0

15

29

44

21

31

52

Blekinge

47

7,8

3,9

298

138

436

46

53

99

Skåne

87

39,4

19,7

632

268

900

153

132

285

Halland

126

28,1

13,7

499

330

829

178

196

374

Västra Götaland

179

52,7

24,3

964

371

1 335

235

267

502

Värmland

26

7,0

3,5

116

76

192

38

37

75

Örebro

43

7,4

3,7

170

84

254

23

35

58

Västmanland

48

20,5

9,6

105

45

150

96

71

167

Dalarna

41

8,6

4,3

113

46

159

33

37

70

Gävleborg

73

13,9

6,4

394

83

477

51

69

120

Västernorrland

107

33,0

14,6

396

115

511

63

58

121

Jämtland

37

31,9

11,9

48

12

60

10

14

24

Västerbotten

139

37,1

18,1

132

71

203

39

56

95

Norrbotten

44

9,4

4,4

150

44

194

31

36

67

Totalt

1 517

426,2

202,8

6 698

2 913

9 611

1 590

1 637

3 227

Källa: Tillväxtverket (Nyps och DI-Diver).

* Denna statistik är hämtad från SCB RAMS, baserat på data från 2017. För 442 företag saknas uppgift. Detta beror dels på att vissa arbetsställen inte har några anställda enligt den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken, dels på att flera arbetsställen har registreringsdatum under 2018.

3.3.2 En jämn spridning mellan olika verksamhetsarter

Till skillnad från investeringsstöden har främjandestöden en relativt jämn spridning mellan olika verksamhetsarter, även om tillverkningsindustrin är störst också här (54,9 miljoner). Denna slutsats beskrivs närmare i tabell 14 nedan, där det bland annat framgår att betydande summor tilldelas företag som är verksamma inom handel (29,3 miljoner), information och kommunikation (33 miljoner) samt juridik, ekonomi, vetenskap och teknik (41,2 miljoner).

Tabell 14: Regionala främjandestöd fördelat på verksamhetsarter, i antal och miljoner kronor

Verksamhetsarter