Fler filminspelningar till Sverige

– genom stärkta konkurrensvillkor för internationell filmproduktion

Rapport 0239



Vi stärker Sverige genom att stärka företagens konkurrenskraft

Tillväxtverket ska skapa så bra förutsättningar som möjligt för företag i hela landet att vara konkurrenskraftiga. Det innebär att vi öppnar dörrar och river barriärer – för ett Sverige där fler företag vill, kan och vågar.

Kunskap, nätverk och finansiering är våra viktigaste verktyg. Tillväxtverkets insatser skapar direkta resultat hos de företag och aktörer som vi samverkar med, men även förutsättningar för företag och regioner att möta framtidens utmaningar. Vårt största enskilda uppdrag är att bidra till att EU-medel investeras i projekt för regional konkurrenskraft och sysselsättning.

Tillväxtverkets publikationer kan laddas ner på tillvaxtverket.se. Vill du beställa en tryckt publikation eller söker du en publikation som publicerades innan 2015 hänvisar vi till vår webbshop publikationer.tillvaxtverket.se.

© Tillväxtverket

Stockholm, december 2017
Digital: ISBN 978-91-88601-52-0
Rapport 0239

Har du frågor om denna publikation, kontakta:
Klas Rabe
Telefon, växel 08-681 91 00

Rapport i regeringsuppdraget

Produktionsincitament och finansieringsstimulanser för filminspelningar

Produktionsincitament och finansieringsstimulanser för filminspelningar, regeringens diarienummer N2016/08059/FF, N2016/07822/KLS (delvis), N2016/07825/KLS (delvis) m.fl.

I regleringsbrevet för 2017 gav regeringen (Näringsdepartementet) Tillväxtverket i uppdrag att, i samverkan med Stiftelsen Svenska Filminstitutet, utreda lämpligheten i och förutsättningarna för att Sverige ska kunna införa någon form av produktionsincitament och finansieringsstimulanser för filminspelningar.

Regeringen skrev vidare att uppdraget skulle redovisas till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) senast den 22 december 2017.

Tillväxtverket och Stiftelsen Svenska Filminstitutet valde tidigt att redovisa uppdraget i en skriven rapport. Den här rapporten är alltså både resultatet och redovisningen av Tillväxtverkets och Stiftelsen Svenska Filminstitutets arbete med regeringsuppdraget.

Tillväxtverkets generaldirektör Gunilla Nordlöf har fattat beslutet att godkänna rapporten.

Vi beskriver handläggningen av ärendet i avsnitt 3 Så arbetade vi med regeringsuppdraget. I beredningen av beslutet har även enhetschefen Helena Nyberg Brehnfors, avdelningschefen Tim Brooks och projektledaren Klas Rabe deltagit. Klas Rabe var föredragande för ärendet.

Stockholm, 13 december

Gunilla Nordlöf
Generaldirektör

Klas Rabe
Projektledare

1 Sammanfattning

1.1 Regeringen vill ha fler filminspelningar i Sverige

Vi, Tillväxtverket och Svenska Filminstitutet, har utrett vad staten kan göra för att fler filminspelningar ska ske i Sverige, på uppdrag av regeringen. Fler filminspelningar skulle kunna utveckla Sveriges regioner både ekonomiskt och kulturellt, och stärka konkurrenskraften hos svenska företag och branscher som är inblandade i film- och teveproduktioner. Regeringen har särskilt velat att vi utreder om Sverige bör införa ett så kallat produktionsincitament, och hur det i så fall skulle kunna se ut.

1.2 Film- och teveproduktioner får skattereduktioner i många länder

Produktionsincitament är en subvention för den audiovisuella sektorn. Det innebär att film- och teveproduktioner kan få skattereduktioner eller ekonomisk kompensation för sina kostnader inom ett specifikt land eller en del av ett land (en region eller en delstat). I dag erbjuder 27 stater i Europa produktionsincitament i någon form, liksom många delstater i USA med flera platser i världen. År 2018 väntas Sverige, Danmark, Luxemburg och Liechtenstein vara de enda länder i EU- och EES-området som inte har någon form av produktionsincitament.

1.3 Sverige missgynnas i internationell konkurrens

Vi drar slutsatsen att det finns en snedvriden konkurrens för den svenska film- och tevebranschen och för Sverige som inspelningsland. Andra länder erbjuder nämligen billigare lösningar än vad den svenska film- och tevebranschen kan göra, tack vare produktionsincitament. Sverige missgynnas därför i konkurrensen om inspelningsplatser för internationella filmer. Detta urholkar kompetens och kapacitet i Sverige.

Film- och tevebranschens samlade tillväxt är svag, och vi ser dessutom tecken på en hårdnande konkurrens med risk för utslagning. Antalet filmproduktioner i Sverige har ökat mindre än i både resten av EU och resten av världen. Denna utveckling ser ut att kunna fortsätta.

Situationen ger en rad negativa konsekvenser och uteblivna effekter för hela sektorn kulturella och kreativa näringar, för regional tillväxt och utveckling och för Sverigebilden i utlandet. Några exempel på uteblivna effekter:

  • Transaktioner som sker mellan film- och tevebranschen och i princip alla övriga delbranscher inom kulturella och kreativa näringar, till betydande värden. Dessa samarbeten driver ofta innovationer, inte minst för digital produktion.

  • Regional tillväxt och stärkt attraktionskraft. På lång sikt genererar filminspelningar till exempel export: Internationella filmturister bidrar till konsumtionen i regionerna, och både regionernas och hela Sveriges internationella attraktionskraft och synlighet stärks. Många internationella filmturister kan exempelvis tänkas vilja resa till flera platser i Sverige för att följa i Ingmar Bergmans fotspår under 2018, när det är 100 år sedan hans födelse.

1.4 Vi föreslår en produktionsrabatt

Vi ger 1 samlat förslag för att förändra situationen, med delarna:

  • Inför ett statligt produktionsincitament i form av en produktionsrabatt till företag på minst 25 procent.

  • Säkerställ att den statliga produktionsrabatten ger positiva samhällsekonomiska effekter.

2 Hur får vi fler filminspelningar i Sverige? – regeringsuppdraget och vår tolkning av det

I det här kapitlet berättar vi, Tillväxtverket och Svenska Filminstitutet, vad vi fått i uppdrag av regeringen och hur vi tolkat uppdraget.

2.1 Regeringens uppdrag

Regeringen gav följande uppdrag till Tillväxtverket i regleringsbrevet för 2017:

Produktionsincitament och finansieringsstimulanser för filminspelningar

Utreda lämpligheten i och förutsättningarna för att Sverige ska kunna införa någon form av produktionsincitament och finansieringsstimulanser för filminspelningar. Uppdraget ska ske i samverkan med Stiftelsen Svenska Filminstitutet och redovisas till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) senast den 22 december 2017. (Regeringsbeslut, Näringsdepartementet, 2016)

Regeringen formulerade alltså vad vi skulle uppnå i en enda mening. Därmed lämnade regeringen till Tillväxtverket och Svenska Filminstitutet att närmare precisera utgångspunkter för arbetet.

2.2 Regeringens skäl till uppdraget: förbättra filmbranschens konkurrensvillkor

Vi tog fasta på hur regeringen beskrev skälen till uppdraget i ett pressmeddelande 22 december 2016:

  • Filmbranschen behöver bättre konkurrensvillkor och förutsättningar. Flera europeiska länder har de senaste åren infört olika former av incitament och finansiering av filminspelningar i syfte att attrahera utländska filmbolag så att fler arbetstillfällen skapas, men också så att kompetens, infrastruktur och kapacitet för den inhemska filmproduktionen upprätthålls och utvecklas.

  • Det vore mycket positivt för svensk filmindustri om fler internationella filmbolag producerade film i Sverige. Det skapar arbetstillfällen och förutsättningar för svensk filmproduktion att utveckla och behålla kompetens och kapacitet.

  • Genom att ge uppdraget till Tillväxtverket vill regeringen betona att frågan i första hand ska analyseras utifrån ett näringspolitiskt perspektiv. Filmbranschen utgör en central del av de kreativa näringarna i Sverige. Samtidigt är den också avgörande för kulturpolitiken på filmens område. Filmpolitiken bör därför omfatta såväl näringspolitiska som kulturpolitiska insatser. (Närings- och kulturdepartementen, 2016)

Vi läste också de texter från regeringen och riksdagen som behandlar frågan om ny statlig filmpolitik.

2.3 Vad tycker centrala aktörer i filmbranschen?

Projektgruppen frågade och fick svar från sex organisationer med centrala roller i den svenska filmbranschen, vad de tyckte att vår rapport borde belysa. Organisationerna var Film- och TV-producenterna, Filmpool Nord, Film i Skåne, Film i Väst, Filmregion Stockholm-Mälardalen och SF Studios.

2.4 Vad säger tidigare forskning?

Slutligen gick vi igenom ett antal tidigare studier om produktionsincitament och liknande, både svenska och internationella. Den stora majoriteten av de tidigare studierna har en mycket positiv inställning till produktionsincitament generellt, och i synnerhet till att införa sådana i Sverige. Flertalet av studierna är också beställda och finansierade av branschaktörer. Vi bedömde att det därför kan hända att någon av studierna har en alltför positiv vinkling i relation till faktiska förhållanden. Branschaktörerna har visserligen vanligen låtit fristående analysföretag genomföra studierna. Men vi valde ändå, som representanter för staten och ytterst skattebetalarna, att så långt som möjligt ta fram nya fakta i stället för att okritiskt bygga vidare på tidigare studier.

2.5 Våra utgångspunkter i uppdraget

Utifrån bakgrundsmaterialet ovan formulerade vi sex utgångspunkter:

2.5.1 Vi ska spegla regeringens filmproposition

Våra resultat ska spegla skrivningarna i regeringens filmproposition och dess förarbeten samt riksdagens beslut. (Regeringskansliet, 2017) Regeringen pekar ut två områden som de vill förändra genom eventuella senare åtgärder:

  • Kompetensförsörjning och marknadstillgång för svenska filmanknutna företag: Både svenska och internationella produktionsbolag som ska välja inspelningsplats ska oftare välja Sverige. Detta bedöms gynna konkurrenskraften för svenska professionella företag kopplade till filminspelningar, i flera led, på kort och på lång sikt. En inspelningsplats väljs aldrig enbart av ekonomiska skäl. Tillgång till lokal professionell kompetens har också stor betydelse.

  • Regional utveckling i Sverige genom ökad attraktivitet internationellt via film: Filmbranschen skapar både arbetstillfällen och investeringar regionalt. Det regionala marknadsföringsvärdet av filmproduktion i Sverige och svenska miljöer är stort. Exempelvis har BBC:s Wallander-produktion i Skåne, de internationella Stieg Larsson-filmatiseringarna och de tyska Inga Lindström-filmerna haft en stor marknadsföringseffekt med tydliga turistströmmar som följd. En inspelningsplats väljs aldrig enbart av ekonomiska skäl. Tillgång till unika miljöer har också stor betydelse. Regionala produktionscentrum och filmkommissionärer som redan finns i dag har därför stor betydelse, och regeringen vill se ytterligare utveckling.

2.5.2 Film- och teveproduktioner behöver tidigt konkurrera internationellt

Film- och teveproduktion bygger på ett kreativt utbyte mellan individer och bolag, som backas upp av regioner och länder. Det är avgörande för framgång att kunna agera och konkurrera internationellt tidigt i produktionen. Produktionsbolagen börjar arbeta med export och internationalisering redan i förproduktionsfasen, när de efterfrågar och avtalar om finansiering och partnersamarbeten. För att svenska kreatörer och bolag ska kunna utveckla sig själva och sitt skapande behöver svenska bolag och svenska inspelningsplatser därför kunna visa sig attraktiva på den internationella arenan. Det kan öka tillväxten, exporten och de internationella investeringarna i Sverige.

2.5.3 Både utländska och inhemska filmproduktioner behövs

Vår rapport ska belysa hur

  • antalet utländska produktioner som sker helt eller delvis i Sverige kan öka

  • inhemska produktioner kan få bättre förutsättningar att vilja stanna i landet.

Den svenska filmen och svenska produktionsbolag ska därmed omfattas av eventuella incitament och stimulanser. Produktionen av svensk film på hemmaplan är nämligen central för att stärka Sveriges konkurrenskraft och nödvändiga spetskompetenser, och för att kreatörerna ska kunna utvecklas.

2.5.4 ”Filminspelning” är ett vitt begrepp

Vi gör en vid tolkning av begreppet ”filminspelning”, och inkluderar

  • för- och efterproduktion kopplad till själva inspelningen

  • all produktion som uppfyller kraven på att vara en kulturprodukt

  • alla genrer – genren ska inte påverka eventuella incitament och stimulanser

  • inspelningar som i första hand ska visas på teve – teve i betydelsen ett brett och internationellt visnings- och produktionslandskap.

Vi inkluderar däremot inte teve i betydelsen svensk public service, till exempel SVT.

Vi har utgått från denna tolkning för att definiera vilka företag och SNI-koder som ska ingå i de studier och analyser vi gör i rapporten.

2.5.5 Våra förslag bör inte påverka dagens statliga filmstöd

Våra förslag om incitament och stimulanser bör inte påverka dagens statliga stöd från Kulturdepartementet till Svenska Filminstitutet inom den nya helstatliga filmpolitiken. Förslagen kan däremot formas för att haka i och växla upp andra offentliga medel.

Förslagen bör också vara ekonomiskt balanserade ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

2.5.6 Vår rapport ska vara självständig

Det finns redan en rad rapporter och studier om produktionsincitament och liknande, både svenska och internationella. Vår rapport ska vara självständig i relation till dessa rapporter och studier. Vi ska också jämföra våra resultat med de generella resultaten i tidigare rapporter och studier.

3 Så arbetade vi med regeringsuppdraget

Vi har genomfört regeringsuppdraget som ett projektarbete. Tillväxtverket och Svenska Filminstitutet satte ihop en intern projektgrupp med relevanta kompetenser våren 2017.

3.1 Vi valde rapportformen

Vi valde tidigt att redovisa uppdraget i en skriven rapport. Vi valde också tidigt en rapportstruktur med delarna bakgrund, nuläge, analys, förslag samt konsekvensanalys av förslagen. På så vis liknar den här rapportens struktur den struktur som brukar finnas i en genomsnittlig publikation i serien Statens offentliga utredningar (SOU). Vi vill dock understryka att det du nu läser är en myndighetsrapport inom ett regeringsuppdrag, inte en SOU.

En rapport inom ett regeringsuppdrag är en offentlig handling, men brukar till skillnad från en SOU lämnas i endast ett exemplar från den aktuella myndigheten till regeringen. Vi har valt att lämna vår rapport till regeringen och samtidigt publicera den på Tillväxtverkets webbplats. Det beror på att intresset för frågan tycks vara stort bland regionala aktörer och många organisationer inom kulturella och kreativa näringar, inklusive filmbranschen.

3.2 Vi formulerade utgångspunkter

Projektgruppen började med att läsa på om den nya statliga filmpolitiken och fråga branschaktörer vad de tyckte att rapporten borde belysa.

Sedan formulerade vi utgångspunkter för rapportarbetet. Vi presenterade utgångspunkterna i en informell dialog med Regeringskansliet. Då fick vi också information om regeringens och riksdagens arbete med den nya statliga filmpolitiken 2016, och gick igenom deras skrivningar och beslut som relaterar till rapportarbetet. Denna information bekräftade rimligheten i våra utgångspunkter.

3.3 Vi gick igenom tidigare forskning

Vi läste och resonerade kring flera tidigare studier i ämnet. Majoriteten av de tidigare studierna drar slutsatsen att produktionsincitament ger positiva effekter för företag och samhällsekonomin. Med det här regeringsuppdraget utreder dock svenska staten frågan för första gången, och vår rapport behöver vara självständig i relation till tidigare studier. Vi valde därför att först göra vår egen analys utifrån de fakta vi själva samlat in, och sedan jämföra resultaten med de tidigare studiernas resultat.

3.4 Vi tog hjälp av analysföretag

Projektgruppen konstaterade under våren 2017 att vi behövde göra ett stort arbete på kort tid. Vi valde därför att dela upp projektfasen för att samla in och analysera fakta i mindre delområden, som kunde utföras parallellt under sommarhalvåret. Vi kunde själva samla in vissa fakta, men den största delen utfördes av externa analysföretag som vi beställde tjänster av. Vi var noga med att beställa dessa tjänster från andra analysföretag än de som tidigare gjort studier om produktionsincitament. Vi valde analysföretagen Sweco, Fikra och Boston Consulting Group (BCG). Deras rapporter har varit en del av underlaget till denna huvudrapport och de kan beställas via Tillväxtverket.

3.5 Vi intervjuade branschaktörer

Vi i projektgruppen och de externa analysföretagen har träffat eller intervjuat 51 organisationer och företag i den svenska filmbranschen samt ett 40-tal internationella producenter och filmkommissionärer. Av tidsskäl valde vi bort att träffa eller undersöka lokala organisationer, till exempel filmfonder i kommuner. I kapitel 10 Källförteckning kan du se vilka organisationer och företag vi haft kontakt med.

3.6 Vi analyserade fakta och tog fram förslag

I oktober 2017 arbetade projektgruppen med att dra slutsatser och analysera de fakta som vi fått in under sommarhalvåret. I november gick vi över till att formulera förslag utifrån slutsatserna.

Vi gjorde också en konsekvensanalys av förslagen.

Vi bjöd in alla svenska aktörer som vi haft kontakt med i rapportarbetet till ett stort referensgruppsmöte: produktionsbolag på flera platser i landet, regionala produktionscentrum från norr till söder, nationella branschorganisationer med flera. Där presenterade vi våra huvudsakliga preliminära förslag och diskuterade deras konsekvenser i mindre grupper. Därmed fick vi in reflektioner från de grupper som förslagen berör mest. Vi ville säkerställa att rapporten så långt som möjligt svarar mot företagens och regionernas verkliga behov, och att de berörda kan acceptera våra förslag på åtgärder som effektiva och realistiska.

I december sammanställde projektgruppen den slutliga rapporten. Vår gemensamma projektgrupp har bestått av:

Tillväxtverket

Klas Rabe, enheten Hållbart näringsliv Karin Östberg, enheten Affärsutveckling
Niclas André, enheten Öresund-Kattegat-Skagerrak

Svenska Filminstitutet

Kristina Börjeson, avdelningschef för Filmstöd
Jonas Vilhelmsson, biträdande jurist

Från och med oktober 2017 knöt vi också en kompetens för att kvalitetssäkra projektgruppens konsekvensanalys till arbetet:
Annika LeBlanc, föredragande för Regelrådet, enheten Bättre regler (Tillväxtverket)

4 Bakgrund: Centrala begrepp och aktörer

I det här kapitlet förklarar vi centrala begrepp för uppdraget och beskriver aktörerna bakom svensk film- och teveproduktion.

4.1 Vad är en filminspelning?

En filminspelning består av flera delar. Den inkluderar både för- och efterproduktion, utöver den inspelning som sker på plats i inspelningsmiljön.

I den här rapporten definierar vi därför filminspelning som

  • all produktion av rörlig bild som är nödvändig för det färdiga resultatet som visas

  • all inspelning av drama, thriller, dokumentär, komedi eller motsvarande kulturell genre – oavsett vilket visningsfönster som det färdiga resultatet är planerat för.

En filminspelning kan alltså vara planerad att visas på teve i första hand, lika väl som på bio eller i andra visningsfönster.

4.2 Vilka står för kompetensen bakom svensk film- och teveproduktion?

Regeringen har meddelat att den svenska ”filmbranschen behöver bättre konkurrensvillkor” och förutsättningar. Samtidigt har regeringen betonat att det kan ge ”arbetstillfällen och bättre förutsättningar för svensk filmproduktion att utveckla och behålla kompetens och kapacitet” om fler internationella filmbolag spelar in i Sverige – det skulle öka efterfrågan (Närings- och kulturdepartementen, 2016). Denna kompetens och kapacitet finns i företag i film- och tevebranschen, lika väl som i företag som definitionsmässigt befinner sig utanför. Företagen utanför film- och tevebranschen hör främst till övriga delbranscher inom de kulturella och kreativa näringarna.

Här beskriver vi därför kort dels den svenska film- och tevebranschen, dels de kulturella och kreativa näringarna i stort.

4.2.1 Film- och tevebranschens internationella produktionskedja

Varje film- och teve-produktion är sitt eget projektarbete, men följer i stort sett samma produktionskedja, i hela världen. Näringsområdet är också mycket internationaliserat: Marknaden är till allra största delen internationell, och varje produktion involverar normalt aktörer från mer än ett land.

Produktionskedjan kan beskrivas så här:

  1. idé och förproduktion

  2. produktionsarbete, inklusive inspelning

  3. distribution och konsumtion, samt fortsatt handel med rättigheter mellan företag.

Den drivande och samlande aktören är vanligen ett produktionsbolag. Produktionsbolaget kanaliserar film- eller teveprojektets utgifter och intäkter genom att avtala, köpa in och betala för alla de olika varor och tjänster som behövs för att skapa ett färdigt resultat som kan visas. Produktionsbolaget har samtidigt det yttersta ansvaret för det kreativa och artistiska resultatet i den färdiga produkten.

Produktionsbolaget involverar en mängd företag, organisationer och investerare i arbetet med att skapa en färdig produkt – företag både i och utanför film- och tevebranschen. Arbetet inkluderar själva inspelningen med filmkamera, men också för- och efterproduktion.

När produkten är färdig tar andra företag över från produktionsbolaget för att distribuera produkten. Vanligtvis har distributören redan investerat i projektet, och har därmed visningsrätten för filmen i de fönster som avtalats. De flesta filmer har sin första visning på en biograf, men filmen kan också visas första gången via till exempel en vod-tjänst (”video på begäran”) eller på dvd. Filmen visas sedan i en avtalad turordning i olika fönster: biograf, vod, dvd, tevekanal med mera. Oftast är det ett så kallat salesbolag som handlar med de internationella rättigheterna, det vill säga ger filmen möjlighet att distribueras i andra länder. Salesbolaget avtalar med producenten om vilka territorier de ska hantera.

4.2.2 Aktörer i den svenska film- och tevebranschen

Utifrån film- och tevebranschens internationella värdekedja och produktionskedja menar vi att den svenska film- och tevebranschen består av

  • företag i film- och tevebranschen, till exempel produktionsbolag, efterproduktionsbolag och distributionsbolag

  • bransch- och yrkesorganisationer, till exempel Film- och TV-producenterna, Teaterförbundet, Sveriges filmregissörer, Dramatikerförbundet och Oberoende filmares förbund

  • de fyra regionala produktionscentrumen Film i Väst, Filmpool Nord, Film i Skåne och Filmregion Stockholm-Mälardalen (kan ses både som regionala aktörer med regionala uppdrag och som samarbetspartner i film- och tevebranschen)

  • andra regionala organisationer, till exempel föreningen Filmregionerna

  • svensk public service (framförallt Sveriges Television påverkar mängden filminspelningar i Sverige, både som beställare och som finansiär).

Vi berör inte public service vidare i rapporten, eftersom regeringen och riksdagen redan hanterar det området på andra vis (se avsnitt 2.5.4).

4.2.3 Företag i de kulturella och kreativa näringarna

Kulturella och kreativa näringar består av företag med kulturskapande eller kreativa processer som affärsidé eller råvara. I näringsgruppen finns också företag som bygger vidare på andras skapande, till exempel genom distribution och handel eller genom utveckling av digitala tjänster med kulturellt innehåll. (Tillväxtverket, 2017)

I november 2017 publicerade Tillväxtverket och fyra andra myndigheter en nationell statistisk definition av kulturella och kreativa näringar, på uppdrag av regeringen. Den nationella definitionen och den tillhörande offentliga statistiken för kulturella och kreativa näringar finns på Tillväxtverkets webbplats, under namnet Kreametern. Statistiken går att bryta ner efter regioner och branscher. I statistiken för kulturella och kreativa näringar ingår branschgrupperna

  • arkitektur

  • audiovisuellt (inklusive dataspel, film och teve, radio)

  • bild och form

  • kulturarv

  • litteratur och press

  • litterärt och konstnärligt skapande

  • mode

  • reklam

  • scenkonst (inklusive musik).

4.3 Vad är konkurrenskraft och attraktionskraft?

4.3.1 Konkurrenskraft: förmåga att konkurrera på marknaden

Konkurrenskraft är ett företags, en branschs, en organisations eller ett geografiskt områdes förmåga att konkurrera på marknaden. Begreppet är dock inte entydigt definierat, utan betydelsen varierar i olika sammanhang beroende på vad som ska jämföras.

Ett enskilt företags konkurrenskraft kan man till exempel mäta ur ett regionalt, nationellt eller internationellt perspektiv. I den här rapporten utgår vi främst från det internationella perspektivet, eftersom vi undersöker en internationell marknad och hur svenska företag klarar sig internationellt.

Vi diskuterar också konkurrenskraften hos Sverige som land i rapporten. Då sätter vi det svenska konkurrensförhållandet i relation till omvärlden. Det är utan tvekan viktigt för ett land att ekonomin är konkurrenskraftig mot andra länders ekonomier, eftersom det ökar tillväxten och välståndet.

Tillväxtverket har tidigare förklarat att konkurrenskraft består av tre delar:

  • Kunskap: En organisation har en konkurrensfördel om den har mer kunskap än andra aktörer, till exempel specialkunskap.

  • Effektivitet: En organisation har en konkurrensfördel om den kan producera mer till lägre kostnad än andra aktörer.

  • Unicitet eller innovation: En organisation har en konkurrensfördel om den har nya och unika idéer eller lösningar som få andra aktörer inom samma verksamhetsområde har.

Därtill kommer tidsperspektivet. Det som gör en organisation konkurrenskraftig på kort sikt avgör inte nödvändigtvis den långsiktiga konkurrenskraften:

  • kort sikt avgörs konkurrenskraften främst av priser, kostnader och produktivitet.

  • lång sikt avgörs konkurrenskraften av om organisationen kan öka sin produktivitet och anpassa sig till förändringar i omvärlden.

Vi använder Tillväxtverkets tidigare förklaring av konkurrenskraft även i den här rapporten. (Tillväxtverket, 2014)

4.3.2 Attraktionskraft: förmåga att dra till sig människor och företag

Regeringens En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015– 2020 är vägledande för arbetet med den regionala tillväxtpolitiken i hela Sverige. Strategin uttrycker att hållbar tillväxt och utveckling är beroende av miljöerna där människor bor och verkar. Viktigt för att en miljö ska vara attraktiv för människor och företag är bland annat tillgång till utbildning, arbetsmarknad, service, it, kultur och boende. Regeringens strategi slår fast att attraktiva livs- och boendemiljöer skapas regionalt, och att staten har ett ansvar för detta arbete. Vidare skriver regeringen att kulturella och kreativa näringar kan få större betydelse för Sveriges ekonomi, eftersom till exempel filmbolag bidrar till Sveriges internationella attraktionskraft.

Vi utgår från regeringens beskrivningar av attraktionskraft i den här rapporten. (Regeringskansliet, 2015)

4.4 Vad är produktionsincitament?

Produktionsincitament är en subvention för den audiovisuella sektorn. Det innebär att film- och teveproduktioner kan få skattereduktioner eller ekonomisk kompensation för sina kostnader inom ett specifikt land eller en del av ett land (en region eller en delstat).

Syftet brukar vara att

  • stimulera den egna audiovisuella produktionen och höja kompetensen

  • stärka den egna positionen gentemot omvärlden

  • öka tillväxten inom olika verksamheter.

För att få produktionsincitament måste film- eller teveproduktionen vanligtvis uppfylla särskilda kriterier, till exempel att

  • budgeten är tillräckligt stor

  • filmen spelas in i en viss region

  • en viss del av finansieringen är internationell

  • delar av filmteamet är lokalt

  • filmen främjar egen kultur, natur och historia. (Sweco, 2017)

4.4.1 Allt fler länder inför produktionsincitament

Produktionsincitament i någon form finns på flera platser i världen, till exempel i flera delstater i USA och 27 stater i Europa. År 2007 hade 12 stater i Europa infört produktionsincitament, och inom kort väntas antalet vara uppe i 30, enligt European Audiovisual Observatory. År 2018 väntas Sverige, Danmark, Luxemburg och Liechtenstein vara de enda länder i EU- och EES-området som inte har någon form av produktionsincitament. (Fikra (A), 2017)

4.4.2 Tre typer av skattetekniska konstruktioner

I Europa används i dag tre huvudsakliga typer av produktionsincitament:

  • skattereduktion för produktionsbolag i form av skattekredit (tax credit)

  • skattereduktion för investerare i form av skatteavdrag (tax shelter)

  • offentligt finansierad rabatt på filmproduktion, alltså en produktionsrabatt som finansieras direkt via statens budget – inte en skattereduktion för företag, så företagen behöver inte göra någon särskild skatteredovisning. (European Audiovisual Observatory, 2014)

Produktionsrabatt är vanligast i de 27 länder i Europa som erbjuder produktionsincitament i dag: 17 länder erbjuder produktionsrabatter. (BCG, 2017)

Här nedan går vi igenom de olika typerna av produktionsincitament.

4.4.2.1 Skattekredit

Skattekredit ges till produktionsbolag som en procentuell andel av stödberättigade kostnader för filmproduktion, enligt ett bestämt regelverk. Men i stället för att stödet är en kostnadspost i den statliga eller regionala budgeten, så dras det från den skatt som produktionsbolaget ska betala. Om skatten är mindre än stödbeloppet, får produktionsbolaget ut resten av stödet kontant.

4.4.2.2 Skatteavdrag

Skatteavdrag är en subvention som ska stimulera investeringar i filmproduktion. Det innebär att den som investerar i en filmproduktion får dra av beloppet från skatten. Investeraren kan till exempel betala lägre skatt på investeringarna i en produktion, eller inte behöva betala skatt på framtida vinster av en produktion.

4.4.2.3 Produktionsrabatt

Produktionsrabatt är en statligt eller regionalt finansierad rabatt på den totala produktionskostnaden för att ta fram en färdig film- eller teveproduktion. Det är alltså en offentlig subvention för att framställa produkten film, som baseras på kostnaderna för filmproduktionen. Denna typ av subvention är en kostnad i den statliga eller regionala budgeten och betalas normalt ut i efterskott, när produktionsbolaget har redovisat sina stödberättigade och godkända kostnader – typiskt sett först ett antal månader efter att företaget har betalat in moms, arbetsgivaravgift och andra skatter till det offentliga.

4.4.2.4 Övriga metoder

Stater och regioner kan också använda andra metoder för att gynna filmproduktion. Även sådana metoder kan beskrivas som incitament, även om ordet främst brukar beteckna det vi beskriver ovan. Exempel på andra metoder är att

  • investera med hjälp av regionala filmfonder

  • främja ökad kompetens inom de kulturella och kreativa näringarna genom

    • fler filmutbildningar

    • offentligt stöttade filmstudior

    • mer flexibla arbets- och sovtider under filminspelningar. (Sweco,2017)

4.4.3 Så används produktionsincitament – tre exempel från länder som liknar Sverige

4.4.3.1 Irland: skatteavdrag

Irland använder produktionsstödet Section 481 sedan 1997. Det har reformerats några gånger, senast 2013, och är i dag det mest generösa stödet i Europa. Till skillnad från i andra länder har det irländska stödet ingen övre budgetram. Alla produktioner som uppfyller kraven får stödet, både långfilmer och tv-produktioner. Kraven är till exempel att

  • produktionsbolaget är bolagsfört och registrerat på Irland

  • produktionen uppfyller minst 2 av 8 krav i ett test av hur produkten speglar irländsk kultur – till exempel att handlingen utspelar sig på Irland och att huvudkaraktären är irländsk.

Varje produktion får minst 32 procent av alla omkostnader betalda, 80 procent av den totala produktionskostnaden eller max 70 miljoner euro. Irland är också det enda land som kan betala ut förskott på stödet, upp till 90 procent innan produktionen startar.

Mellan 2007 och 2013 växte filmsektorn på Irland med 17 procent. Flera studier och utvärderingar menar att stödet är en förutsättning för utvecklingen av den irländska film- och tevebranschen.

4.4.3.2 Nederländerna: produktionsrabatt 30 procent

År 2014 lanserades Nederländska filmfonden – en fond med ett subventionstak, ett antal kriterier som sökande ska uppfylla och ett poängsystem som ansökningarna rankas efter. Subventionstaket gäller för varje kalenderår och varje runda av ansökningar, i dag fyra rundor per år. För varje ansökningsomgång kan styrelsen besluta att sätta olika maxbelopp för olika nationella och internationella produktioner och samproduktioner. De ansökningar som uppfyller behörighetskraven för finansiellt stöd rankas utifrån ett poängsystem med specifika kriterier, till exempel att

  • produktionen spelas in i Nederländerna

  • personer ur filmteamet har kopplingar till Nederländerna. Olika krav kan ställas på olika typer av film.

4.4.3.3 Norge: produktionsrabatt 25 procent

Norge införde filmstöd 2016, med målen att

  • öka antalet internationella film- och teveproduktioner i Norge

  • främja norsk kultur, historia och natur

  • öka kunskapen och erfarenheterna i den norska filmbranschen

  • stimulera tillväxt

  • skapa en hållbar filmbransch

  • öka antalet internationella samarbeten.

Stödet administreras av Norska filminstitutet och erbjuds filmer som helt eller delvis produceras i Norge. Kraven för att få stöd är bland annat att

  • minst 30 procent av produktionen finansieras internationellt

  • produktionen tecknar ett internationellt distributionsavtal

  • produktionen uppfyller minimikravet i kvalifikationstestet

  • produktionen spenderar minst 2 miljoner norska kronor i Norge

  • huvudproducenten har producerat minst en film eller teveserie med en bred distribution de senaste fem åren.

Stödet liknar det isländska stödsystemet från 1999. Det första året hade Norska filminstitutet en budget på 45 miljoner norska kronor. De fick fyra ansökningar och beviljade stöd till två filmproduktioner. (Sweco, 2017)

4.5 Hur har andra statliga subventioner påverkat ekonomin?

Ett statligt produktionsincitament är en subvention som stimulerar ekonomin och antalet filminspelningar genom att göra dem billigare. Hur har tidigare svenska statliga subventioner påverkat ekonomin? Här ger vi några exempel.

4.5.1 Sänkt restaurangmoms – sysselsättningen ökade

Den 1 januari 2012 sänktes restaurangmomsen från 25 till 12 procent. Restaurangpriserna höjdes då långsammare än de annars hade gjort, åtminstone tillfälligt, och sysselsättningen i restaurangbranschen ökade med cirka 6 procent, eller 6 000 anställda, jämfört med om momsen hade varit oförändrad. Den ökade sysselsättningen berodde framförallt på att arbetslösheten minskade, snarare än på att arbetskraften växte. Enligt Konjunkturinstitutet går det dock inte att beräkna den långsiktiga effekten på sysselsättningen empiriskt, men sannolikt är effekten liten. (Sweco, 2017)

4.5.2 RUT- och ROT-avdragen – svartjobb blev registrerade köp

RUT- och ROT-avdragen infördes för att stimulera efterfrågan på hushållsnära tjänster och byggtjänster, och därmed öka sysselsättningen. Konjunkturinstitutet bedömer att sysselsättningen för hushållsnära tjänster har ökat långsiktigt med cirka 15 000 personer på grund av RUT-avdraget. En stor del av ökningen beror sannolikt på att så kallade svartjobb har omvandlats till registrerade köp. Samma sak gäller för ROT-avdraget.1 (Sweco, 2017)

4.5.3 Transportbidraget – omsättningen ökade men inte säkert vinsten

Transportbidraget är ett exempel på hur staten ingripit för att skapa mer jämlika konkurrensvillkor på en marknad. Transportbidraget är därför särskilt relevant att jämföra med produktionsincitament. Transportbidrag är ett regionalt tillväxtpolitiskt företagsstöd för tillverkningsindustrin i de fyra nordligaste svenska länen. Bidraget har två syften:

  • kompensera för näringslivets kostnadsnackdelar i dessa län, som bland annat beror på avstånden till stora marknader

  • stimulera till ökad förädlingsgrad.

År 2016 kompenserade transportbidraget för cirka 27 procent av företagens bidragsberättigade fraktkostnader, till en total statlig utbetalningskostnad på 385,2 miljoner kronor. (Tillväxtverket, 2016)

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser utvärderade transportbidraget 2012. De visade å ena sidan att transportbidraget tycktes ha ökat de mottagande arbetsställenas omsättning och förädlingsvärden. Å andra sidan var det inte tydligt att arbetsställenas vinster hade ökat tack vare bidraget. (Tillväxtanalys, 2012)

4.6 Ekonomisk teori bakom produktionsincitament

4.6.1 Vad ligger bakom den ökade sysselsättningen?

I det här sammanhanget måste vi ta hänsyn till varför sysselsättningen ökar när staten inför en subvention. Är det för att den totala arbetslösheten i ekonomin minskar eller för att det totala arbetskraftsutbudet i ekonomin ökar, jämfört med om personer byter anställning? Det påverkar vilka effekter subventionen får på samhällsekonomin.

Ett produktionsincitament för film kan väntas ge direkta, indirekta och inducerade effekter på de offentliga finanserna.

  • Direkta effekter: Produktionen köper varor och tjänster från lokala näringsidkare, till exempel transporter, logi, catering och byggnads- och säkerhetsarbete.

  • Indirekta effekter: De direkta effekterna får lokala näringsidkare att konsumera mer.

  • Inducerade effekter: De indirekta effekterna ökar efterfrågan i regionens ekonomi. (Sweco, 2017)

4.6.2 Hur beräknar man produktionsincitamentets ekonomiska effekter?

Skatteintäkterna från en stimulerad filmproduktion behöver överstiga kostnaden för de utbetalade subventionerna, om ett produktionsincitament ska påverka de offentliga finanserna positivt. Ett antal studier har beräknat effekten på de offentliga finanserna så här:

De räknar fram ett värde på en multiplikator som appliceras på det stöd som betalas ut genom produktionsincitamentet. Om multiplikatorns värde överstiger 1 betyder det att varje krona som betalas ut ger ett överskott till de offentliga finanserna. Multiplikatorns storlek avgörs av vilka indirekta och inducerade effekter man inkluderar i kalkylen, och av vilka antaganden man gör i övrigt.

Multiplikatoreffekten för olika typer av produktionsincitament i ett antal europeiska länder har varierat mellan 1,2 och 1,5 i olika studier, med avvikelser både uppåt och nedåt.

I en utvärdering av det irländska produktionsincitamentet från 2007 inkluderades indirekta skatteintäkter som inkomster från filmturism och sparade bidrag på grund av minskad arbetslöshet. Man kom fram till att för varje euro som stödet kostade i förlorade skatteinkomster, fick Irland tillbaka 1,09 euro i skatteintäkter. I en annan utvärdering av det irländska produktionsincitamentet från 2012 inkluderades inte indirekta skatteintäkter. Då kom man i stället fram till att för varje euro som stödet kostade, fick Irland endast tillbaka 0,54 euro i skatteintäkter. Skillnaden i multiplikatoreffekt blir alltså stor beroende på vilka faktorer som inkluderas i beräkningsmodellen. En alltför konservativ beräkningsmodell kan ifrågasättas för att den inte inkluderar alla relevanta faktorer och därför ger en för försiktig beräkning av stödets effekter. En alltför generös beräkningsmodell kan ifrågasättas för att den inkluderar indirekta effekter som inte går att verifiera, vilket ger en alltför optimistisk beräkning.

Här finns samma problem som vi tog upp i början av rapporten: Flera av rapporterna om de ekonomiska effekterna av produktionsincitament är beställda av aktörer inom film- och tevebranschen. Utifrån det material som vi haft tillgång till kan vi inte dra några definitiva slutsatser om ett produktionsincitaments faktiska effekter på de offentliga finanserna. (Sweco, 2017)

5 Nuläge: Hur har tillväxten utvecklats i branscherna bakom svensk film- och teveproduktion?

I det här kapitlet beskriver vi tillväxtutvecklingen i den svenska film- och tevebranschen, och jämför den med övriga kulturella och kreativa näringar och med hela Sveriges ekonomi. Avslutningsvis jämför vi också med några europeiska länder som använder produktionsincitament.

5.1 Film- och tevebranschen jämfört med kulturella och kreativa näringar i stort

Här går vi igenom tillväxtutvecklingen i den svenska film- och tevebranschen och i Sveriges kulturella och kreativa näringar i stort, år 2010–2015. Vi använder framförallt uppgifter ur Kreametern på Tillväxtverkets webbplats. (Tillväxtverket, 2017)

Statistiken för branschkategorin ”Film & TV” i Kreametern bygger på data från alla företag som hör till kodgrupper i systemet Svensk näringsgrensindelning (SNI) enligt figur 5.1.1.

FIGUR 5.1.1 SNI-koder som ingår i branschkategorin Film & TV, och våra formuleringar i rapporten

SNI-kod

Aktivitetsrubrik

Så skriver vi i rapporten

59 110

Produktion av film, video och TV-program

produktionsbolag

59 120

Efterproduktion av film, video och TV-program

efterproduktionsbolag

59 130

Film-, video- och TV-programdistribution

distributionsbolag

59 140

Filmvisning

filmvisningsbolag

60 200

Planering av TV-program och sändningsverksamhet

tevebolag

77 220

Uthyrning av videokassetter och dvd-skivor

distributionsbolag

Källa: (Tillväxtverket m fl, 2017)

Branschkategorin ”Film & TV” i Kreametern är i sin tur en av fyra branschkategorier i den större branschgruppen ”Audiovisuellt”. Övriga tre branschkategorier i gruppen är ”Audiovisuella lagringsmedier”, ”Dataspel” och ”Radio”.

Nedan redovisar vi tillväxtutvecklingen först för enbart ”Film & TV”. Sedan jämför vi ”Film & TV” med dels ”Audiovisuellt” i stort, dels ”Kulturella och kreativa näringar” (där ”Audovisuellt” ingår) i stort.

5.1.1 Antal företag

Företagen inom ”Film & TV” är en relativt liten andel av alla företag inom ”Kulturella och kreativa näringar” (se figur 5.1.3). År 2015 var andelen 7 procent.

År 2010 fanns 6 188 företag inom ”Film & TV” i Sverige. Därefter ökade antalet kraftigt, till 7 887 företag 2015. Antalet företag växte alltså med 27 procent.

När företagen blir fler hårdnar konkurrensen, om inte marknaden växer. Det kan leda till att verksamheter slås ut.

Även inom ”Kulturella och kreativa näringar” i stort ökade antalet företag, från 115 194 företag 2010 till 127 961 företag 2015.

FIGUR 5.1.2 Antal företag inom branschkategorin Film & TV fördelat på SNI-koder, 2010-2015

Stapeldiagram: Antal företag inom branschkategorin Film & TV fördelat på SNI-koder, 2010-2015

Färgmarkering 59 110 Produktion av film, video och TV-program (Produktionsbolag)

Färgmarkering 59 120 Efterproduktion av film, video och TV-program (Efterproduktionsbolag)

Färgmarkering 59 130 Film-, video- och TV-programdistribution (Distributionsbolag)

Färgmarkering 59 140 Filmvisning (Filmvisningsbolag)

Färgmarkering 60 200 Planering av TV-program och sändningsverksamhet (Tevebolag)

Färgmarkering 77 220 Uthyrning av videokassetter och dvd-skivor (Distributionsbolag)

Kommentar: 60 200 Planering av TV-program och sändningsverksamhet visar ingen stapel för 2010-2014 på grund av att statistikutdraget har blivit sekretesskyddat enligt det regelverk SCB måste följa.

Källa: SCB

FIGUR 5.1.3 Antal företag inom branschkategorin Film & TV, branschgruppen Audiovisuellt och kulturella och kreativa näringar totalt, 2010-2015

Stapeldiagram: Antal företag inom branschkategorin Film & TV, branschgruppen Audiovisuellt och kulturella och kreativa näringar totalt, 2010-2015

Färgmarkering Film & TV

Färgmarkering Audiovisuellt

Färgmarkering Kulturella och kreativa näringar totalt

Källa: Kreametern (Tillväxtverket, 2017)

5.1.2 Antal anställda

Samtidigt som antalet företag inom ”Film & TV” och inom ”Kulturella och kreativa näringar” i stort ökade mellan 2010 och 2015, var antalet anställda i stort sett konstant. Enpersonsföretag utan anställda och småföretag med ett fåtal anställda var vanliga – en tendens som stärktes under de senaste åren. Tydligast var tendensen för företagen inom ”Planering av TV-program och sändningsverksamhet”. Detta kan tyda på en hårdnande konkurrens eller en vikande marknad.

Vidare minskade antalet anställda kraftigt i distributionsbolagen – branscher som mött tuff konkurrens från digitala tjänster och piratkopiering de senaste åren. Starkast tillväxt fanns hos efterproduktionsbolagen, följt av produktionsbolagen.

FIGUR 5.1.4 Antal anställda inom branschkategorin Film & TV fördelat på SNI-koder, 2010-2015

Stapeldiagram: Antal anställda inom branschkategorin Film & TV fördelat på SNI-koder, 2010-2015

Färgmarkering 59 110 Produktion av film, video och TV-program (Produktionsbolag)

Färgmarkering 59 120 Efterproduktion av film, video och TV-program (Efterproduktionsbolag)

Färgmarkering 59 130 Film-, video- och TV-programdistribution (Distributionsbolag)

Färgmarkering 59 140 Filmvisning (Filmvisningsbolag)

Färgmarkering 60 200 Planering av TV-program och sändningsverksamhet (Tevebolag)

Färgmarkering 77 220 Uthyrning av videokassetter och dvd-skivor (Distributionsbolag)

Kommentar: 60 200 Planering av TV-program och sändningsverksamhet visar ingen stapel för 2010-2014 på grund av att statistikutdraget har blivit sekretesskyddat enligt det regelverk SCB måste följa.

Källa: SCB

FIGUR 5.1.5 Antal anställda inom branschkategorin Film & TV, branschgruppen Audiovisuellt och kulturella och kreativa näringar totalt, 2010-2015

Stapeldiagram: Antal anställda inom branschkategorin Film & TV, branschgruppen Audiovisuellt och kulturella och kreativa näringar totalt, 2010-2015

Färgmarkering Film & TV

Färgmarkering Audiovisuellt

Färgmarkering Kulturella och kreativa näringar totalt

Källa: Kreametern (Tillväxtverket, 2017)

5.1.3 Omsättning

Vi ser i figur 5.1.7 att marknadens totala storlek ökade för alla tre grupper mellan 2010 och 2015, eftersom omsättningen ökade.

”Film & TV” omsatte drygt 35 miljarder kronor 2015, och hade en årlig tillväxttakt på knappt 2 procent. Produktionsbolagen och tevebolagen stod för den största delen av omsättningen 2015, branscher som även växte omsättningsmässigt.

Samtidigt är det tydligt att film- och tevebranschen håller på att förändras, så att marknaderna för distribution och video- och dvd-uthyrning krymper.

FIGUR 5.1.6 Omsättning i miljoner kronor i branschkategorin Film & TV fördelat på SNI-koder, 2010-2015

Stapeldiagram: Omsättning i miljoner kronor i branschkategorin Film & TV fördelat på SNI-koder, 2010- 2015

Färgmarkering 59 110 Produktion av film, video och TV-program (Produktionsbolag)

Färgmarkering 59 120 Efterproduktion av film, video och TV-program (Efterproduktionsbolag)

Färgmarkering 59 130 Film-, video- och TV-programdistribution (Distributionsbolag)

Färgmarkering 59140 Filmvisning (Filmvisningsbolag)

Färgmarkering 60 200 Planering av TV-program och sändningsverksamhet (Tevebolag)

Färgmarkering 77 220 Uthyrning av videokassetter och dvd-skivor (Distributionsbolag)

Kommentar: 60 200 Planering av TV-program och sändningsverksamhet visar ingen stapel för 2010-2014 på grund av att statistikutdraget har blivit sekretesskyddat enligt det regelverk SCB måste följa.

Källa: SCB

FIGUR 5.1.7 Omsättning i miljoner kronor i branschkategorin Film & TV, branschgruppen Audiovisuellt och kulturella och kreativa näringar totalt, 2010-2015

Stapeldiagram: Omsättning i miljoner kronor i branschkategorin Film & TV, branschgruppen Audiovisuellt och kulturella och kreativa näringar totalt, 2010-2015

Färgmarkering Film & TV

Färgmarkering Audiovisuellt

Färgmarkering Kulturella och kreativa näringar totalt

Källa: Kreametern (Tillväxtverket, 2017)

5.1.4 Förädlingsvärde – bidrag till bruttonationalprodukten

Branschkategorin ”Film & TV”:s bidrag till bruttonationalprodukten (BNP), det vill säga förädlingsvärdet, har varit relativt konstant över tid. Vi ser en svag utveckling. Detta tyder på låg tillväxt i film- och tevebranschens produktivitet, vilket kan bero på en hårdnande konkurrens eller en vikande marknad.

År 2015 stod produktionsbolagen och tevebolagen tillsammans för 79 procent av branschernas samlade förädlingsvärde.

De olika delarna inom ”Film & TV” har dock utvecklats mycket olika över tid. Efterproduktionsbolagen och biograferna hade stark tillväxt sett till förädlingsvärdet 2010–2015, vilket innebär att försäljningsvärdet på deras varor och tjänster ökade kraftigt i förhållande till de varor och tjänster som förbrukats till produktionen. Biografernas goda utveckling kan ha att göra med att de sålt fler tilläggstjänster och ökat sin kringförsäljning i samband med biobesöken.

FIGUR 5.1.8 Förädlingsvärde i miljoner kronor i branschkategorin Film & TV fördelat på SNI-koder, 2010-2015

Stapeldiagram: Förädlingsvärde i miljoner kronor i branschkategorin Film & TV fördelat på SNI-koder, 2010-2015

Färgmarkering 59 110 Produktion av film, video och TV-program (Produktionsbolag)

Färgmarkering 59 120 Efterproduktion av film, video och TV-program (Efterproduktionsbolag)

Färgmarkering 59 130 Film-, video- och TV-programdistribution (Distributionsbolag)

Färgmarkering 59 140 Filmvisning (Filmvisningsbolag)

Färgmarkering 60 200 Planering av TV-program och sändningsverksamhet (Tevebolag)

Färgmarkering 77 220 Uthyrning av videokassetter och dvd-skivor (Distributionsbolag)

Kommentar: 60 200 Planering av TV-program och sändningsverksamhet visar ingen stapel för 2010-2014 på grund av att statistikutdraget har blivit sekretesskyddat enligt det regelverk SCB måste följa.

Källa: SCB

FIGUR 5.1.9 Förädlingsvärde i miljoner kronor i branschkategorin Film & TV, branschgruppen Audiovisuellt och kulturella och kreativa näringar totalt, 2010-2015

Stapeldiagram: Förädlingsvärde i miljoner kronor i branschkategorin Film TV, branschgruppen Audiovisuellt och kulturella och kreativa näringar totalt, 2010-2015

Färgmarkering Film & TV

Färgmarkering Audiovisuellt

Färgmarkering Kulturella och kreativa näringar totalt

Källa: Kreametern (Tillväxtverket, 2017)

5.2 Film- och tevebranschen samt kulturella och kreativa näringar jämfört med hela ekonomin

5.2.1 Antal företag

Antalet företag inom ”Film & TV” växte mycket kraftigt 2007–2015 jämfört med hela ekonomin, och jämfört med de kulturella och kreativa näringarna i stort.

FIGUR 5.2.1 Antal företag inom branschkategorin Film & TV, kulturella och kreativa näringar totalt och hela näringslivet, 2007-2015 (index 100 = år 2007)

Kurvdiagram: Antal företag inom branschkategorin Film & TV, kulturella och kreativa näringar totalt och hela näringslivet, 2007-2015 (index 100 = år 2007)

Färgmarkering Film & TV

Färgmarkering Kulturella och kreativa näringar totalt

Färgmarkering Hela näringslivet

Källa: (Sweco, 2017)

5.2.2 Antal anställda

Sett till antal anställda är bilden omvänd: Företagen inom ”Film & TV” utvecklades svagt, både jämfört med de kulturella och kreativa näringarna i stort och jämfört med hela ekonomin.

FIGUR 5.2.2 Antal anställda inom branschkategorin Film & TV, kulturella och kreativa näringar totalt och hela näringslivet, 2007-2015 (index 100 = år 2007)

Kurvdiagram: Antal anställda inom branschkategorin Film & TV, kulturella och kreativa näringar totalt och hela näringslivet, 2007-2015 (index 100 = år 2007)

Färgmarkering Film & TV

Färgmarkering Kulturella och kreativa näringar totalt

Färgmarkering Hela näringslivet

Källa: (Sweco, 2017)

5.2.3 Omsättning

Omsättningen inom ”Film & TV” följde tillväxtutvecklingen inom de kulturella och kreativa näringarna i stort och inom hela ekonomin mellan 2007 och 2015.

FIGUR 5.2.3 Omsättning i branschkategorin Film & TV, kulturella och kreativa näringar totalt och hela näringslivet, 2007-2015 (index 100 = år 2007)

Kurvdiagram: Omsättning i branschkategorin Film & TV, kulturella och kreativa näringar totalt och hela näringslivet, 2007-2015 (index 100 = år 2007)

Färgmarkering Film & TV

Färgmarkering Kulturella och kreativa näringar totalt

Färgmarkering Hela näringslivet

Källa: (Sweco, 2017)

5.2.4 Förädlingsvärde – bidrag till bruttonationalprodukten

Sett till bidraget till bruttonationalprodukten (BNP), det vill säga förädlingsvärdet, var tillväxten svag inom ”Film & TV” från 2010, jämfört med de kulturella och kreativa näringarna i stort och jämfört med hela ekonomin.

FIGUR 5.2.4 Förädlingsvärde i branschkategorin Film & TV, kulturella och kreativa näringar totalt och hela näringslivet, 2007-2015 (index 100 = år 2007)

Kurvdiagram: Förädlingsvärde i branschkategorin Film & TV, kulturella och kreativa
näringar totalt och hela näringslivet, 2007-2015 (index 100 = år 2007)

Färgmarkering Film & TV

Färgmarkering Kulturella och kreativa näringar totalt

Färgmarkering Hela näringslivet

 

Källa: (Sweco, 2017)

5.3 Djupstudie: digital efterproduktion

När vi studerar film- och tevebranschen noterar vi att tillväxten har varit exceptionellt stark inom området efterproduktion. Hur kommer det sig, och kan utvecklingen tänkas fortsätta?

I området efterproduktion ingår företag som arbetar med ljud, redigering, textbearbetning, färgläggning, bildbearbetning, visuella effekter med mera.

Vid en snabb överblick tycks de flesta företag med sådana verksamheter ha brottats med låg tillväxt under många år, i likhet med film- och tevebranschen som helhet.

Efterproduktionsbolagens verksamheter tycks ha ett direkt och linjärt samband med övrig filmproduktion: Färre filminspelningar i Sverige minskar efterfrågan även på efterproduktion. Den stora tillväxtökningen tycks uteslutande vara kopplad till företag med verksamhet inom digital efterproduktion.

Vi har därför valt att särskilt djupstudera digital efterproduktion. Då kan vi inte använda någon grupp i SNI-systemet, som konstruerades före digitaliseringen. I stället har vi subjektivt valt ut 20 företag, som alla har verksamhet inom digital efterproduktion och i flera fall även inom digital produktion.2

Vi valde företag som

  • är spridda över hela Sverige

  • är både mindre och större

  • arbetar med flera olika moment inom efterproduktion.

Vi gick igenom företagens bokslut 2007–2016. Där hämtade vi uppgifter om antal anställda och nettoomsättning.

Vi jämför också resultaten från boksluten med utvecklingen i andra delar av näringslivet.

Resultaten i detta avsnitt kan dock inte rakt av jämföras med resultaten i avsnitt 5.1 Film- och tevebranschen jämfört med kulturella och kreativa näringar i stort, eftersom vi har använt olika källor och tidsperioder.

5.3.1 Antal anställda i de 20 utvalda företagen

År 2016 hade de 20 utvalda företagen totalt cirka 500 helårsanställda – i genomsnitt 25 anställda per företag. Ett fåtal företag stod för en hög andel av de anställda. Det största företaget, Chimney Pot AB, hade drygt 300 anställda och stod därmed för 60 procent av alla anställda.

Mellan 2007 och 2016 mer än tredubblades det totala antalet anställda i de 20 företagen (se figur 5.3.1). Även om vi bortser från Chimney Pot växte antalet anställda.

Medianföretaget hade dock 7 helårsanställda både 2007 och 2016, vilket visar att tillväxten främst drevs av ett mindre antal framgångsrika företag. I 3 av de 20 företagen hade antalet anställda minskat under perioden. (Sweco, 2017)

FIGUR 5.3.1 Antal anställda inom företagsgruppen digital efterproduktion, 2007-2015

Kurvdiagram: Antal anställda inom företagsgruppen digital efterproduktion, 2007-2015

Källa: (Sweco, 2017)

5.3.2 Omsättning i de 20 utvalda företagen

Även sett till omsättning var tillväxtutvecklingen stark. Den totala omsättningen för de 20 företagen växte från 265 miljoner kronor 2007 till 759 miljoner kronor 2016 – en tillväxt på 186 procent. Chimney Pot stod för över 40 procent av företagens totala omsättning både 2007 och 2016.

Omsättningen per företag ökade från i genomsnitt 27 miljoner kronor 2007 till 38 miljoner kronor 2016, en tillväxt på drygt 40 procent.

Den mycket kraftiga omsättningsökningen tycks framförallt vara kopplad till marknaden för visuella effekter (VFX). VFX-företag har haft hög tillväxt, medan efterproduktionsbolag överlag har brottats med låg tillväxt i många år, i likhet med film- och tevebranschen som helhet. Färre filminspelningar i Sverige minskar efterfrågan även på efterproduktion. VFX-företagen kan däremot verka även på en marknad som är fristående från filminspelningar i Sverige. (Sweco, 2017)

Utanför Sverige visar en rapport att efterproduktionen i USA vuxit med i snitt 1 procent per år, medan VFX-företagen vuxit med i snitt cirka 11 procent per år. (Fikra (B), 2017)

FIGUR 5.3.2 Omsättning i tusental kronor i företagsgruppen digital efterproduktion, 2007-2015

Kurvdiagram: Omsättning i tusental kronor i företagsgruppen digital efterproduktion, 2007-2015

Källa: (Sweco, 2017)

5.3.3 Antal anställda och omsättning i de 20 utvalda företagen jämfört med andra delar av näringslivet

För att jämföra de 20 digitala företagen inom digital efterproduktion med andra delar av näringslivet, har vi valt ut de data- och digitalintensiva företagsgrupper i SNI-systemet som vi bedömer mest liknar företagen inom digital efterproduktion:

  • ”Utgivning av programvara/dataspel” (SNI-kod 58.2): Företag som tillhandahåller licenstjänster och på olika sätt distribuerar och ger ut programvara och dataspel, samt utvecklar generella programvaror i samband med utgivning.

  • ”Dataprogrammering, datakonsultverksamhet o.d.” (SNI-kod 62): Företag som utvecklar programvara, applikationer, databaser med mera samt erbjuder konsult- och drifttjänster inom området.

  • ”Informationstjänster” (SNI-kod 63): Företag inom databehandling, webbhotell och hosting, webbstreamingtjänster och liknande. (Sweco, 2017)

I jämförelsen inkluderar vi också branschkategorin ”Film och TV” totalt (samma urval som för ”Film & TV” i avsnitt 5.1 Film- och tevebranschen jämfört med kulturella och kreativa näringar i stort).

5.3.3.1 Antal anställda

Antalet anställda i de 20 företagen inom digital efterproduktion ökade exceptionellt mellan 2007 och 2015. Även de tre databranscherna vi bedömt som relaterade hade en stark utveckling jämfört med samtliga näringsgrenar i ekonomin. I branschen ”Dataprogrammering, datakonsultverksamhet o.d.” ökade till exempel antalet anställda med över 50 procent under perioden. Detta överskuggas dock av utvecklingen inom digital efterproduktion. En viktig förklaring är vårt snäva urval av företag. (Sweco, 2017)

FIGUR 5.3.3 Branschjämförelser i antal anställda, 2007-2015 (index 100 = år 2007)

Kurvdiagram: Branschjämförelser i antal anställda, 2007-2015 (index 100 = år 2007)

Färgmarkering Digital efterproduktion

Färgmarkering Film & TV

Färgmarkering Utgivning av programvara/dataspel (SNI 58.2)

Färgmarkering Dataprogrammering, datakonsultverksamhet o.d. (SNI 62)

Färgmarkering Informationstjänster (SNI 63)

Färgmarkering Hela näringslivet

Källa: (Sweco, 2017)

5.3.3.2 Omsättning

Företagen inom digital efterproduktion tredubblade som sagt sin omsättning mellan 2007 och 2015. Figur 12 visar en liknande tillväxt i branschen ”Informationstjänster” vid utgången av 2015. Även branscherna ”Utgivning av programvara/dataspel” och ”Dataprogrammering, datakonsultverksamhet o.d.” växte betydligt mer än ekonomin i stort.

FIGUR 5.3.4 Branschjämförelser i omsättning, 2007-2015 (index 100 = år 2007)

Kurvdiagram: Branschjämförelser i omsättning, 2007-2015 (index 100 = år 2007)

Färgmarkering Digital efterproduktion

Färgmarkering Film & TV

Färgmarkering Utgivning av programvara/dataspel (SNI 58.2)

Färgmarkering Dataprogrammering, datakonsultverksamhet o.d. (SNI 62)

Färgmarkering Informationstjänster (SNI 63)

Färgmarkering Hela näringslivet

Källa: (Sweco, 2017)

Analysen är dock inte helt representativ för företagen inom digital efterproduktion. Ett antal företag i branschen har rimligen haft en svagare utveckling än de 20 företag vi utgått från. (Sweco, 2017)

5.4 Utblick: Film- och tevebranschen i europeiska länder med produktionsincitament

European Audiovisual Observatory (EAO) är en del av Europeiska rådet och sammanställer offentlig information om de audiovisuella näringarna i Europa. År 2017 rapporterade EAO att världsmarknaden för antalet genomförda filmproduktioner hade en genomsnittlig årlig tillväxttakt på 2,7 procent de senaste 5 åren (2012–2016) – något högre än den svenska tillväxttakten på 2,2 procent.

Sett till hela EU har antalet genomförda filmproduktioner ökat varje år sedan 2012, med en årlig tillväxttakt på 2,6 procent, till 1 740 produktioner 2017.

Antalet filmproduktioner i Sverige har alltså ökat något långsammare än i EU och hela världen.

År 2014 publicerade EAO studien Impact Analysis of Fiscal Incentive Schemes Supporting Film & Audiovisual Production in Europe. Studien visade att

  • produktionsutläggen ökade i de undersökta länderna med produktionsincitament, med i genomsnitt 9 procent per år

  • tillväxten var mycket högre, 15–20 procent, i de länder som nyligen hade infört produktionsincitament, medan utvecklingen tenderade att vara svagare i länder som redan haft produktionsincitament länge och som redan producerade mycket film

  • film- och teveproduktionen generellt ökar till full kapacitet omedelbart när ett land inför produktionsincitament. (Sweco, 2017)

5.4.1 Italien – drivande för tillväxten i EU

Italien har varit ett av de drivande länderna bakom tillväxten av antalet filmproduktioner i EU, med en genomsnittlig årlig tillväxttakt på 7,8 procent, rapporterar EAO. År 2016 producerades 224 filmer i landet – både de helt inhemska produktionerna och de internationella samproduktionerna ökade. Italien införde produktionsincitament 2009, och det har växt successivt. En ny lag från 2017 ökar möjligheten att få stöd ytterligare. (Sweco, 2017)

5.4.2 Spanien – kraftig ökning av inhemsk filmproduktion

Även i Spanien har antalet filmproduktioner ökat kraftigt, med en genomsnittlig årlig tillväxttakt på 8,7 procent de senaste 5 åren (EAO 2017). Framförallt har antalet inhemska produktioner ökat kraftigt. Ett antal stora teveproduktioner har även förlagts till Spanien de senaste åren, och skattereduktioner uppges ha spelat en avgörande roll. (Sweco, 2017)

5.4.3 Storbritannien – färre filmer men kraftig branschtillväxt

I Storbritannien trädde den nuvarande modellen för produktionsincitament (”Film Tax Credit”) i kraft 2007, och budgeten har successivt ökat.

Antalet filmproduktioner har dock minskat tydligt de senaste åren, enligt EAO (2017), framförallt 2016.

I Storbritanniens officiella statistik kan vi relativt väl identifiera film- och tevebranschen, i linje med vår tidigare analys för Sverige. Vi kan se att omsättningen ökade kraftigt i Storbritanniens film- och tevebransch mellan 2011 och 2015 jämfört med Sveriges. År 2015 omsatte film- och tevebranschens tre huvudgrupper drygt 10 miljarder pund, enligt statistik från det nationella statistikkontoret (huvudgrupperna ”Film and video production”, ”Film and video distribution” och ”Film exhibition”). Branschen växte med närmare 50 procent mellan 2007 och 2015, vilket kan jämföras med den svenska tillväxten under samma period på 16 procent.

Även sett till den brittiska film- och tevebranschens bidrag till bruttonationalprodukten (BNP), det vill säga förädlingsvärdet, var tillväxten mycket god, med en ökning på över 70 procent 2007–2015. Detta kan jämföras med Storbritanniens samlade förädlingsvärde, som växte med drygt 20 procent under samma period, och med den svenska film- och tevebranschens svaga tillväxt på 1 procent.

Vi bör påpeka att 2007 var ett svagt år för den brittiska film- och tevebranschen, vilket innebär en stark procentuell utveckling från detta år. Oavsett startår är det dock tydligt att den brittiska film- och tevebranschen haft en betydligt större tillväxt än den svenska film- och tevebranschen under senare år, både sett till marknadens storlek och dess bidrag till landets BNP.

Figur 5.4.1 Förädlingsvärde i film- och tevebranschen och hela näringslivet i Storbritannien, 2007-2015 (index 100 = år 2007)

Kurvdiagram: Förädlingsvärde i film- och tevebranschen och hela näringslivet i Storbritannien, 2007-2015 (index 100 = år 2007)

Färgmarkering Film- och tevebranschen

Färgmarkering Hela näringslivet

Källa: Sweco

Om vi delar in siffrorna efter delbranscher ser vi att distributionsbolagen har drivit den gynnsamma utvecklingen inom film- och tevebranschen i Storbritannien. Tillväxten har varit låg för produktionsbolag och efterproduktionsbolag – en tydlig skillnad mot Sverige där marknaden för framförallt efterproduktion har vuxit kraftigt. Samtidigt stod efterproduktionen i Storbritannien för drygt 13 procent av film- och tevebranschens omsättning, mot endast 3 procent i Sverige. Även om definitionerna av delbranscherna kan skilja sig åt mellan länderna tyder det på en betydligt större och mer mogen marknad för efterproduktion i Storbritannien än i Sverige. (Sweco, 2017)

6 Analys: Filmens konkurrensvillkor

I det här kapitlet belyser vi förutsättningarna för att genomföra filminspelningar i Sverige i dag, och vilka samhällsekonomiska effekter filminspelningarna har haft fram till nu.

Regeringen har meddelat att ett eventuellt svenskt produktionsincitament i första hand ska analyseras ur ett näringspolitiskt perspektiv. (Närings- och kulturdepartementen, 2016)

Den nationella näringspolitikens mål är främst att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa gynnsamma förutsättningar för att driva företag. Vi analyserar därför dagens situation för filminspelningar ur detta perspektiv.

Det främsta målet för statens regionala tillväxtpolitik är vidare ”utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft” (Regeringskansliet, 2015). Regeringen har fastslagit att varje regions attraktionskraft är en viktig utgångspunkt både för stärkt konkurrenskraft och i det regionala tillväxtarbetet. Vi analyserar därför dagens situation för filminspelningars regionala påverkan ur detta perspektiv.

6.1 Den svenska film- och teve-branschens konkurrenskraft

6.1.1 Svag utveckling de senaste åren

Film- och tevebranschen går igenom stora förändringar och möter stora utmaningar, som beskrivet i tidigare kapitel. De senaste åren har utvecklingen varit svag sett till det totala antalet sysselsatta i den svenska film- och tevebranschen, och sett till branschens samlade bidrag till bruttonationalprodukten (BNP), det vill säga förädlingsvärdet, som varit relativt konstant över tid.

Marknaden har visserligen vuxit för produktionsbolagen, som utgör den största delen av film- och tevebranschen. Men förädlingsvärdet har utvecklats svagt, vilket tyder på att produktiviteten inte har ökat mycket – och att konkurrenskraften därmed varit svag. År 2015 stod produktionsbolagen för 79 procent av branschens samlade förädlingsvärde. (Sweco, 2017)

6.1.2 Största hindret: att finansiera filmproduktionerna

Produktionsbolagens verksamhet kräver ofta stora utlägg i början. Samtidigt kommer vinsterna ofta sent. Detta innebär höga risker. De små och mellanstora företagen tycks därför ha mycket svårt att hitta lämplig privat finansiering. Det kan till exempel vara svårt att få låna pengar till produktionen innan produktionen kan betalas av marknaden.

Därmed begränsas företagens produktutveckling av ett för litet rörelsekapital.

Samtidigt är det avgörande för framgång i filmbranschen att kunna agera och konkurrera internationellt under förproduktionsfasen, eftersom det är då man efterfrågar och avtalar om finansiering och partnersamarbeten. Alla produktionsbolag vi kontaktat ser svårigheterna att finansiera produktionerna som sitt största hinder. Situationen blir ännu svårare av den upplevt snedvridna konkurrensen på grund av existerande produktionsincitament i resten av Europa, i kombination med höga löner och höga priser i Sverige. De största svenska konkurrensfördelarna upplevs vara tillgången till kompetenta filmarbetare, den goda kvaliteten hos svenskt drama och Sveriges unika miljöer. Dessa styrkor skulle kunna innebära goda förutsättningar att producera många svenska filmer och samtidigt locka utländska filmbolag. Men de intervjuade aktörerna upplever allt oftare att de svenska styrkorna inte väger upp de höga kostnader som produktion i Sverige innebär.

Eftersom utvecklingsstadiet i produktionen är svårfinansierat, har filmbolagen sällan nog med resurser för att utveckla manus. Många dramatiker och manusförfattare tycker att det är svårt att få tillräckligt betalt för sitt arbete. Det uppstår en ond cirkel där produktionsbeslut forceras fram, trots att manuset inte är färdigt, vilket skadar projektet i slutändan.

De intervjuade nämner också en brist på till exempel ljudtekniker och ljussättare som en konkurrensnackdel. Dessa yrkesgrupper får inte samma erfarenhet som sina internationella kollegor, till följd av det låga antalet produktioner i Sverige. Många produktionsbolag tvingas därför rekrytera utländsk arbetskraft. (BCG, 2017)

6.1.3 Nya distributionskanaler slår mot distributionsbolagen

Distributionsbolagens marknader har krympt, och sysselsättningen har minskat kraftigt. Det beror antagligen mycket på nya distributionskanaler, som vod-tjänster (”video på beställning”) och piratkopiering. (Sweco, 2017)

6.1.4 Stark tillväxt för digital efterproduktion och biografer

Bolag inom digital efterproduktion visar däremot mycket stark tillväxt sett till förädlingsvärdet: Deras varor och tjänster har ökat kraftigt värde i förhållande till de insatsvaror som används i produktionen.

Även biograferna har haft stark tillväxt. Det kan ha att göra med att de sålt fler tilläggstjänster och ökat sin kringförsäljning i samband med biobesöken. (Sweco, 2017)

6.1.5 Stora omställningar och tuff konkurrens

Sammanfattningsvis visar analysen att marknaden totalt har vuxit, vilket visar sig genom omsättningstillväxten. Samtidigt har även antalet företag på marknaden ökat, vilket gör konkurrensen hårdare. Antalet anställda och förädlingsvärdet har haft en svag utveckling. Det är också tydligt att film- och tevebranschen håller på att förändras: Efterproduktionsbolagens tillväxt ökar till exempel kraftigt, medan distributionsbolagens marknader krymper. Personer i branschen har vittnat om stora omställningar och tuff konkurrens på produktionsmarknaden de senaste åren. På sikt kan vi därför anta att antalet aktörer minskar.

6.2 Sveriges konkurrenskraft som inspelningsland på den internationella marknaden

Antalet filmproduktioner i Sverige har ökat något mindre än i hela EU och i hela världen. Utländska produktioner väljer bort Sverige till förmån för länder med likartade inspelningsmiljöer och lägre kostnader. Samtidigt spelas svenska filmer in i billigare länder, också när de ska skildra svenska miljöer.

6.2.1 Produktionsbolag söker kreativ kvalitet billigt – globalt

Varje film- och teve-produktion har en produktionskedja som går från idé och förproduktion till produktionsarbete inklusive inspelning och vidare till distribution och konsumtion. Den drivande och samlande aktören i denna kedja är vanligen en producent som arbetar på ett produktionsbolag. Det är detta produktionsbolag som avtalar, köper in och betalar för alla de olika varor och tjänster som behövs för att få filmen gjord.

Produktionsbolaget kanaliserar filmprojektets utgifter och intäkter. Producenten har samtidigt det yttersta ansvaret för filmproduktionens kreativa och artistiska resultat (jämför avsnitt 4.2.1 Film- och tevebranschens internationella produktionskedja).

Producenten vill alltså försöka realisera filmskaparnas kreativa vision – på ett så ekonomiskt förmånligt sätt som möjligt. Producenten bedömer därför flera parametrar innan hen väljer inspelningsland.

De kreativa förutsättningarna har betydelse: kompetens, unika miljöer att filma i med mera. När en av filmerna om Narnia skulle spelas in konkurrerade Sverige till exempel med Ukraina, Irland och Nya Zeeland om vilket kargt vinterlandskap som skulle användas. Det blev Nya Zeeland. (Sweco, 2017)

De ekonomiska förutsättningarna är också viktiga för producentens val av inspelningsland. Det gäller även för svenska producenter. Här ger vi två exempel från senare år – två filmer som utspelar sig i Sverige och är baserade på böcker av svenska författare:

  1. Gentlemen (2014): Produktionsbolaget B-Reel valde att spela in filmen och teveserien Gentlemen i Vilnius, Litauen. Skälen var framförallt ekonomiska, trots att Litauen då inte hade några produktionsincitament. Det låga löneläget, arbetstider och lägre byggkostnader var avgörande, liksom tillgången till rätt sorts miljöer.

  2. Den allvarsamma leken (2016): Filmen Den allvarsamma leken spelades in i Budapest, Ungern. Här var möjligheten till produktionsrabatt helt avgörande för valet av land.

Tillväxtverket och Svenska Filminstitutet konstaterar därmed att:

Alla organisationer i alla länder som vill erbjuda sina tjänster på den internationella marknaden för filmproduktion, måste kunna konkurrera internationellt i en tidig fas. Det är avgörande för framgång, mätt i internationella investeringar i det egna landet och i antal val av inspelningsplatser i det egna landet.

Vi kan också formulera det så här:

Produktionsbolags export- och internationaliseringsarbete sker redan i förproduktionsfasen, när de efterfrågar och avtalar om finansiering och partnersamarbeten.

6.2.2 Marknadspreferensanalys: Vad vill internationella producenter ha?

6.2.2.1 Vår modell för marknadspreferensanalys

Vi har ställt oss frågorna:

  • Vilka faktorer väger internationella producenter in, och vad är viktigast, när de väljer inspelningsplats? Kan vi visualisera hur producenter balanserar mellan kreativ vision och ekonomi?

  • Kan vi på något sätt beräkna hur Sverige placerar sig som inspelningsland på den internationella marknaden?

För att svara på frågorna har vi analyserat marknadspreferenser hos internationella producenter som är intresserade av att spela in i europeiska länder. Så här gick analysen till:

  1. Vi ställde frågorna till internationella producenter och internationella filmkommissionärer, i en kombination av enkätundersökning och djupintervjuer.

  2. Vi identifierade producenternas viktigaste argument för att välja inspelningsland.

  3. Vi viktade de olika argumenten, och delade in dem i två grupper som svarade mot producentens kreativa respektive ekonomiska uppdrag: Ease of production – de praktiska argumenten för att välja ett specifikt inspelningsland – och Economic attractiveness – de ekonomiska argumenten.

    Ett potentiellt inspelningsland (eller en marknad) bör försöka rankas så högt som möjligt på både skalan för Economic attractiveness och skalan för Ease of production. Om producenter bedömer att det är för dyrt att spela in i ett visst land, så kanske det inte spelar någon roll hur tillgängligt och enkelt det är att spela in i landet. Samtidigt blir ett land aldrig maximalt konkurrenskraftigt om det finns stora hinder för att få filmen gjord, även om inspelningen är billig.

  4. Vi analyserade ett antal europeiska länder, inklusive Sverige, enligt modellen vi utvecklat. Varje land fick ett antal poäng på de 100-gradiga skalorna för Ease of production respektive Economic attractiveness. (Fikra (A), 2017)

6.2.2.2 Resultat av marknadspreferensanalysen

Marknadspreferensanalysen visar hur internationella producenter ser på varje land som inspelningsplats jämfört med de andra länderna. På så sätt får vi en uppfattning om Sveriges konkurrenskraft som inspelningsland.

Ease of production: jämn konkurrenskraft

För Ease of production jämförde vi 13 länder, som vi bedömde kunde betraktas som konkurrenter till Sverige. Resultat:

  • Storbritannien rankas högst.

  • Sverige ligger på plats 5.

  • 9 av länderna ligger mycket nära varandra på den 100-gradiga skalan. Det tyder på en relativt jämn konkurrenskraft, till exempel när det gäller etablerad infrastruktur och filmarbetare som kan leverera kvalitet.

Economic attractiveness: Sverige är sämst

För Economic attractiveness kunde vi jämföra fler länder, 16 stycken, eftersom vi hade tillgång till mer data. Resultat:

  • Frankrike rankas högst.

  • Sverige rankas lägst.

  • Det är mycket stor skillnad mellan Frankrike och Sverige på den 100-gradiga skalan: mer än 50 enheter. Det tyder på en kraftigt ojämn konkurrenskraft. (Fikra (A), 2017)

FIGUR 6.2.1 Producenters rangordning av länders Ease of Production

Country

Score

UK

86,86

Ireland

80,18

Germany

75,48

Netherlands

73,53

Sweden

72,66

Czech Republic

72,56

Norway

70,50

Poland

69,69

Finland

69,20

Hungary

68,61

Denmark

68,04

Belgium

67,65

Lithuania

65,47

Iceland

n/a

France

n/a

Estonia

n/a

FIGUR 6.2.2 Producenters rangordning av länders index för Economic Attractiveness

Country

Score

France

78,71

UK

65,63

Germany

63,95

Hungary

62,96

Belgium

60,33

Estonia

58,56

Ireland

57,97

Lithuania

55,77

Iceland

55,39

Netherlands

54,90

Finland

54,41

Czech Republic

54,11

Norway

52,63

Poland

44,45

Denmark

29,97

Sweden

26,20

Källa: (Fikra (A), 2017)

6.2.3 Svenska branschaktörer: Svårt att spela in i Sverige

Våra intervjuer med svenska branschaktörer visar tydligt på en allmän upplevelse av att det blivit allt svårare att

  • locka utländsk produktion till Sverige

  • hålla kvar svensk produktion och talang i Sverige.

Branschaktörerna menar att Sverige helt enkelt inte står sig som inspelningsland i konkurrensen med andra, främst europeiska länder, som kan erbjuda mer attraktiva villkor på grund av produktionsincitament.

Flera branschaktörer ger konkreta exempel på utländsk produktion som de upplever har förlorats till andra länder därför att Sverige inte har något produktionsincitament. Ett aktuellt exempel är den brittiska filmen Snömannen. Ett annat är HBO:s teveserie Game of Thrones, som kunde ha gett 30 inspelningsdagar på Gotland.

De som konkurrerar direkt med Sverige är främst länder med liknande miljöer eller infrastruktur, som tack vare produktionsincitament kan erbjuda ett pris som de svenska konkurrensfördelarna inte väger upp, uppfattar branschaktörerna. De nämner Irland och Belgien, östeuropeiska länder med låga priser och löner samt de geografiskt närbelägna länderna Finland och sedan 2016 även Norge, som nyligen infört produktionsincitament. (BCG, 2017)

6.2.4 Svenska branschaktörer och offentliga organisationer kan använda marknadspreferensanalysen som verktyg

Svenska branschaktörer och offentliga organisationer kan med fördel använda vår marknadspreferensanalys för att få veta mer om vad den internationella marknaden söker i Sverige, och hur svenska aktörer skulle kunna stärka sin konkurrenskraft för att attrahera fler filminspelningar (se 6.2.2 Marknadspreferensanalys: Vad vill internationella producenter ha?). Här finns flera relevanta fakta om vilka faktorer internationella producenter värdesätter mest i olika erbjudanden. Det går också att se vad som skiljer sig i efterfrågan mellan till exempel amerikanska och europeiska producenter.

6.2.4.1 Ease of production: Vad värderar producenterna högst?

Marknadspreferensanalysen visar att internationella producenter tycks uppleva relativt små skillnader mellan länderna när det gäller ease of production. Det här tycker producenterna är viktigast:

  1. utbud av miljöer (nära 20 procent)

  2. tillgång på kompetens samt säkerhet (båda drygt 16 procent)

  3. tillgång på infrastruktur (15 procent)

  4. arbetstider (knappt 13 procent)

  5. inspelningsvänlighet (drygt 12 procent)

  6. kunskaper i engelska (drygt 8 procent).

Producenternas prioriteringar beror dock mycket på deras bakgrund och den aktuella produktionen. Amerikanska producenter värderar till exempel säkerhet högre än andra, och producenter med stora budgetar värderar tillgång på kompetens högre. (Fikra (A), 2017)

FIGUR 6.2.3 Producenters viktning av beslutskriterier i gruppen Ease of Production

Cirkeldiagram: Producenters viktning av beslutskriterier i gruppen Ease of Production

Färgmarkering Skilled Work Force

Färgmarkering Safety and security

Färgmarkering Diversity of Location

Färgmarkering Film Friendliness

Färgmarkering Availability of infrastructure

Färgmarkering Working Hours

Färgmarkering English Proficiency

Källa: (Fikra (A), 2017)

6.2.4.2 Economic attractiveness: Vad värderar producenterna högst?

För produktionsbeslut som gäller economic attractiveness går en stark skiljelinje mellan länder med och utan produktionsincitament. Det här tycker producenterna är viktigast:

  1. produktionsincitament (nära 37 procent)

  2. lokala kostnader (drygt 29 procent)

  3. nationella och regionala filmfonder (knappt 23 procent)

  4. valutarisken (drygt 11 procent). (Fikra (A), 2017)

FIGUR 6.2.4 Producenters viktning av beslutskriterier i gruppen Economic Attractiveness

Cirkeldiagram: Producenters viktning av beslutskriterier i gruppen Economic Attractiveness

Färgmarkering Production Incentives

Färgmarkering National & Regional Funds

Färgmarkering Local Costs

Färgmarkering Foreign Exchange Risk

Källa: (Fikra (A), 2017)

6.2.4.3 Vill du veta mer om vad marknaden efterfrågar?

Vi går inte närmare in på marknadspreferensanalysen i den här rapporten. Det beror på att dess resultat inte är direkt kopplade till frågan om produktionsincitament. Men du som vill veta mer om din marknad kan läsa rapporten I huvudet på en producent (se bilaga 2). Den är skriven av analysföretaget Fikra, som vi har låtit göra marknadspreferensanalysen genom.

Mot slutet av vårt rapportarbete har vi också förstått att det finns en efterfrågan på ”grön film” eller ”hållbar film”. Några branschaktörer menar att möjligheten att erbjuda miljövänliga eller miljömärkta inspelningsmiljöer är på väg att bli ett allt viktigare konkurrensmedel. Tyvärr har vi inte kunnat göra någon analys som belägger eller nyanserar denna uppfattning. Men vi noterar att Film i Väst publicerade rapporten Hållbar filmproduktion 2017.

6.3 Filminspelningars bidrag till den övriga ekonomin

6.3.1 Ökad efterfrågan – kvantitativ analys

Vi har velat bedöma empiriskt hur filminspelningar i Sverige skapar efterfrågan i Sverige, det vill säga hur mycket en filminspelning påverkar näringslivet runt omkring näringsgruppen ”Film & TV”. I Sverige saknas dock statistik för filminspelningarnas bidrag till ekonomin. Vi måste därför utgå från olika film- och teveprojekts produktionsbudgetar, även om detta är ett trubbigt verktyg.

För att få en uppfattning om en filminspelnings effekter studerade vi budgeterade inköp för ett antal produktioner. Vi fördelade inköpen på fyra kostnadsområden som är centrala i planeringen av film- och teveproduktion:

  • Kärnkostnader för film- och teveproduktion, till exempel kostnader för produktionspersonal, studio- och kamerateknik, rättigheter, manus, scenografi, kostym och konstnärlig personal. Dessa kostnader berör främst verksamheter som sannolikt motsvarar företag i näringsgruppen ”Film & TV”, men även verksamheter som sannolikt motsvarar företag i näringsgrupperna ”Litterärt och konstnärligt skapande”, ”Bild och form” och ”Scenkonst”.

  • Kringkostnader för film- och teveproduktion, till exempel kostnader för musik, reklam, litteratur, mode, design och viss digital produktion. Dessa kostnader berör främst verksamheter som sannolikt motsvarar företag i näringsgruppen ”Kulturella och kreativa näringar”, men även verksamheter som sannolikt motsvarar företag i näringsgruppen ”Film & TV”.

  • Kringkostnader för resor, boende och mat. Dessa kostnader berör främst verksamheter som sannolikt motsvarar företag i näringsgruppen ”Besöksnäring”.

  • Kringkostnader för övriga utgifter, till exempel kostnader för transporter och lokaler.

Vi började med att analysera budgeterade inköp för 9 svenska filmer som producerades 2015–2016, med en budget på över 25 miljoner kronor. Genomsnittsbudgeten för dessa filmproduktioner var 40 miljoner kronor, och det sammanlagda beloppet 360 miljoner kronor.

Vi redovisar analysresultatet i figur 6.3.1.

FIGUR 6.3.1 Budgeterade inköp via nio filmproduktioner fördelat på kostnadsområden

Cirkeldiagram: Budgeterade inköp via nio filmproduktioner fördelat på kostnadsområden

Färgmarkering Kärnkostnader för film- och teveproduktion

Färgmarkering Kringkostnader för film- och teveproduktion

Färgmarkering Kringkostnader för resor, boende, mat

Färgmarkering Kringkostnader för övriga utgifter

Källa: (Fikra (B), 2017)

Vi konstaterar att 64 procent av produktionsbolagens budgetar gällde kärnkostnader för att producera filmen. 18 procent gällde kringkostnader från framförallt kulturella och kreativa näringar. 8 procent gällde kostnader från turism- och besöksnäringen – kostnader för resor, boende och mat. (Fikra (B), 2017)

6.3.1.1 Filminspelningar i Sverige har mycket stor betydelse för de kulturella och kreativa näringarna

De flesta branschområden i hela det svenska näringslivet har en viss direkt eller indirekt effekt på kulturella och kreativa näringar, och vice versa. Byggbranschen använder till exempel arkitekter, och i fordonsindustrin är design en viktig del. Men de flesta sådana utbyten sker sannolikt endast med en eller kanske två av delbranscherna i de kulturella och kreativa näringarna. Film- och tevebranschen påverkar däremot i princip alla övriga delbranscher i de kulturella och kreativa näringarna, och vice versa, både direkt och indirekt.

Det går inte att säga utifrån figur 6.3.1 hur stor del av den genomsnittliga produktionsbudgeten som gick till kulturella och kreativa näringar. Flera verksamheter i gruppen kärnkostnader var sannolikt SNI- registrerade som andra typer av kulturella och kreativa näringar än ”Film & TV”. På samma sätt var sannolikt en mindre del verksamheter i gruppen kringkostnader SNI-registrerade inom ”Film & TV”, även om huvuddelen tycks vara kulturella och kreativa näringar.

Vi bedömer att minst 20 procent av de budgeterade kostnaderna rimligen kan tänkas ha gällt verksamheter inom kulturella och kreativa näringar som inte ingår i ”Film & TV”.

Siffran 20 procent kan eventuellt ge intryck av att filmproduktion inte påverkar övriga kulturella och kreativa näringar ekonomiskt särskilt mycket. Men om vi sätter den köpkraften i relation till bruttonationalprodukten (BNP), så blir det tydligt att filmproduktion tycks påverka omsättningen i övriga kulturella och kreativa näringar kraftigt. Vi jämför alltså, enligt klassisk ekonomisk teori, de 20 procent av en filmproduktions budget som vi bedömer läggs på kulturella och kreativa näringar med de kulturella och kreativa näringarnas samlade bidrag till BNP.

BNP är ett ekonomiskt mått på det sammanlagda förädlingsvärdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år.

De kulturella och kreativa näringarnas bidrag till BNP, exklusive offentliga verksamheter, var i genomsnitt 2,97 procent år 2010–2015, enligt Kreametern (svensk nationell statistik om kulturella och kreativa näringar) (Tillväxtverket, 2017).

För att jämförelsen ska bli helt rättvisande måste vi nu räkna bort film- och tevebranschens del av de kulturella och kreativa näringarnas bidrag till BNP. Det totala beloppet av alla de kulturella och kreativa näringarnas bidrag till BNP var 118 998 miljoner kronor 2015, exklusive offentliga verksamheter. De kulturella och kreativa näringarnas bidrag till BNP minus näringsverksamhet i film- och tevebranschen var 110 249 miljoner kronor 2015, exklusive offentliga verksamheter. Det senare beloppet motsvarar 2,64 procent av BNP 2015.

Vi kan nu räkna ut att 20 procent är nära 7 gånger så mycket som 2,64 procent. Det betyder att för varje krona som en filminspelning omsätter kan det vara så att de övriga kulturella och kreativa näringarnas andel av BNP ökar med 7 gånger, vid en oförändrad BNP och med alla andra värden lika (så kallad ceteris paribus).

Hade filmproduktioners andel köp från övriga kulturella och kreativa näringar mätt i procent varit lika stor som de kulturella och kreativa näringarnas, exklusive film- och tevebranschens bidrag till BNP, det vill säga 2,64 procent, så hade alltså de övriga kulturella och kreativa näringarnas bidrag till BNP inte förändrats alls. Och hade filmproduktioners andel köp från övriga kulturella och kreativa näringar mätt i procent varit mindre än de kulturella och kreativa näringarnas, exklusive film- och tevebranschens bidrag till BNP, det vill säga under 2,64 procent, så hade de övriga kulturella och kreativa näringarna vuxit mindre än den övriga ekonomin.

Därmed kan vi dra slutsatsen att övriga kulturella och kreativa näringar påverkas mycket negativt när nu allt färre filmer spelas in i Sverige, och det kommer att bli ännu värre.

6.3.2 Ökad efterfrågan på tjänster från andra näringar – tre fallstudier

Vi går vidare med att belysa hur en film- eller teveproduktion kan påverka näringslivet runt omkring beroende på filmgenre och medium. Vi har gjort tre fallstudier, av olika karaktär. Dessa tre produktioner ingår inte bland de nio produktioner vi analyserat i figur 6.3.1. I fallstudierna analyserade vi projektens budget, och inte deras slutliga utfall.

Även här studerade vi budgeterade inköp och fördelade dem på de fyra kostnadsområdena kärnkostnader, kringkostnader för film- och teveproduktion, kringkostnader för resor, boende och mat samt kringkostnader för övriga utgifter.

Vi konstaterar att fallstudierna ger en liknande bild som den samlade analysen av 9 filmer. Film- och teveproduktion tycks påverka omsättningen i övriga kulturella och kreativa näringar kraftigt. Den tycks också påverka omsättningen i besöksnäringen (resor, mat och boende).

6.3.2.1 Exemplet Tommy (lång spelfilm)

Tommy kan betraktas som en relativt genomsnittlig svensk film när det gäller budget och utgiftsfördelning. Det är en svensk thriller om efterspelet till ett rån.

  • Genre: Lång spelfilm.

  • Inspelning: Huvuddelen av filmen spelades in i Luleå och Boden, orter som får föreställa Stockholm, men man spelade också in i Stockholm och Göteborg, cirka 5 dagar vardera. Totalt 10 inspelningsveckor.

  • Budget: 26 miljoner kronor.

  • Premiär: våren 2014. (Fikra (B), 2017)

FIGUR 6.3.2 Budgeterade inköp via filmproduktionen Tommy fördelat på kostnadsområden

Cirkeldiagram: Budgeterade inköp via filmproduktionen Tommy fördelat på kostnadsområden

Färgmarkering Kärnkostnader för film- och teveproduktion

Färgmarkering Kringkostnader för film- och teveproduktion

Färgmarkering Kringkostnader för resor, boende, mat

Färgmarkering Kringkostnader för övriga utgifter

Källa: (Fikra (B), 2017)

6.3.2.2 Exemplet Swoon (lång spelfilm)

Swoon är ett historiskt drama, en berättelse om förbjuden kärlek och ett krig mellan två familjer under andra världskriget. Filmen är en ovanlig produktion för svenska förhållanden. Produktionen har relativt mycket visuella effekter och hade mycket kostymarbete. Musik är också en integrerad del av berättelsen. Filmen har i huvudsak spelats in utanför Sverige inklusive arbete med specialeffekter. Exemplet illustrerar hur filmproduktion kan påverka näringsverksamheter även utanför det egna produktionslandets gränser.

  • Genre: Lång spelfilm.

  • Inspelning: 4 dagar i Stockholm, 28 dagar i Budapest. Visuella effekter i Belgien. Detta är ett typiskt exempel på mobil filmproduktion.

  • Premiär: Filmen är under produktion och väntas få premiär 2018.

  • Budget: 50–60 miljoner kronor. (Fikra (B), 2017)

FIGUR 6.3.3 Budgeterade inköp via filmproduktionen Swoon fördelat på kostnadsområden

Cirkeldiagram: Budgeterade inköp via filmproduktionen Swoon fördelat på kostnadsområden

Färgmarkering Kärnkostnader för film- och teveproduktion

Färgmarkering Kringkostnader för film- och teveproduktion

Färgmarkering Kringkostnader för resor, boende, mat

Färgmarkering Kringkostnader för övriga utgifter

Källa: (Fikra (B), 2017)

6.3.2.3 Exemplet Innan vi dör (dramateveserie)

Innan vi dör är en svensk teveserie i 10 delar om starka familjeband, brutal maktkamp i den undre världen och personliga offer. Mycket av musiken var specialkomponerad för teveserien.

  • Genre: Dramateveserie.

  • Inspelning: Stockholm (inklusive efterproduktion).

  • Sändes: 2017.

  • Budget: 80–100 miljoner kronor. (Fikra (B), 2017)

FIGUR 6.3.4 Budgeterade inköp via teveproduktionen Innan Vi Dör fördelat på kostnadsområden

Cirkeldiagram: Budgeterade inköp via teveproduktionen Innan Vi Dör fördelat på kostnadsområden

Färgmarkering Kärnkostnader för film- och teveproduktion

Färgmarkering Kringkostnader för film- och teveproduktion

Färgmarkering Kringkostnader för resor, boende, mat

Färgmarkering Kringkostnader för övriga utgifter

Källa: (Fikra (B), 2017)

6.3.3 Ökad konkurrenskraft för företag inom kulturella och kreativa näringar – kvalitativ analys

Vi har konstaterat att filminspelningar genererar en mycket hög efterfrågan inom övriga kulturella och kreativa näringar. Vi har också visat att det sker transaktioner mellan film- och tevebranschen och i princip alla övriga delbranscher i de kulturella och kreativa näringarna.

Vi har därför ställt oss frågan: Vad består denna efterfrågan i mer konkret – vad är det som köps och varför?

Här gör vi en särskild djupanalys av frågan. Vi undersöker de delar av de kulturella och kreativa näringarna som vi sett har allra störst koppling till film- och tevebranschen. Informationen bygger på samtal med representanter som har gedigen kunskap om sin egen kulturella och kreativa delbransch, men också god inblick i dess förhållande till film- och tevebranschen.

En filminspelning är en process som sysselsätter allt från skådespelare och musiker till maskörer och studiotekniker. Filmproduktion påverkar därför naturligt övriga kulturella och kreativa näringar betydligt.

Företagen inom de kulturella och kreativa näringarna är mer innovativa än genomsnittet av företag. Tjänsteinnovationer är omkring 35 procent vanligare bland kulturella och kreativa företag, enligt en av Tillväxtverkets egna mätningar. Det beror på att de kulturella och kreativa företagen oftare samverkar med andra, särskilt när det gäller produktion, utveckling och export. Nätverk har därför stor betydelse för företagen, eftersom de underlättar samverkan och innovation, och därmed stärker företagens samlade konkurrenskraft. (Tillväxtverket, 2015)

6.3.3.1 Exemplet musikbranschen

Musik är ofta en del av filmupplevelsen. Film- och tevebranschen samarbetar därför ständigt med musikbranschen, och beroendet är ömsesidigt. När en film spelas in i Sverige ökar inte bara möjligheten för ny svensk musik och svenska artister att medverka i produktionen, utan även musikförlagen ser större chans att deras befintliga musikkatalog blir utvald.

Det finns i princip tre typer av musik i film- och teve-produktioner:

  • specialkomponerad musik utan aktiv funktion i filmens manus – musik som är särskilt viktig för genrefilm, skapar stämning och ibland har ett ledmotiv

  • redan inspelad musik där filmskaparna löser en licens och betalar rättighetskostnad för att använda musiken i produktionen

  • specialkomponerad musik av populärartister, till exempel en liveinspelning i filmen eller ett verk som används vid eftertexterna.

Hur musikbranschen påverkas beror mycket på vilken typ av film som spelas in. En film om en artist ökar sannolikt också intresset för artistens musik, till exempel Monica om Monica Zetterlund eller Ted – för kärlekens skull om Ted Gärdestad. Filmen kan också vara vägen in till musiken för en yngre generation som annars inte hade hittat dit.

Kompositören, artisten som framför verket eller rättighetsägaren får inkomster genom till exempel ett avtal med filmproduktionen, eller genom annan upphovsrättsersättning.

Det kan också vara ekonomiskt gynnsamt för kompositörer att arbeta med rörliga medier, till skillnad från att verka endast i musikindustrin. Kompositören kan få inkomster längre fram i tiden om en film- eller teveproduktion når ut till en stor publik. Produktionen kan säljas vidare till olika inhemska och utländska kanaler, och rättigheter och royaltier följer med så länge de inte har förhandlats bort. (Fikra (B), 2017)

6.3.3.2 Exemplet egenföretagare bland konstnärlig, administrativ och teknisk personal

Konstnärlig, administrativ och teknisk personal i scen-, film- och tevebranschen är ofta egenföretagare. Det är till exempel regissörer, skådespelare, scenografer, kostymörer, dramatiker och olika tekniska filmarbetare. Många av dem organiseras fackligt av Teaterförbundet. I dag är 85 procent av Teaterförbundets medlemmar egenföretagare. Enligt Teaterförbundet försörjer sig egenföretagarna i flera av yrkena genom att ta uppdrag i olika format, det vill säga genom att gå mellan teateruppsättningar, reklamuppdrag, film- och teveproduktioner med mera. Enligt Teaterförbundet är det också tydligt att uppdragen för de audiovisuella medierna är en viktigare inkomstkälla än den traditionella scenkonsten. (Fikra (B), 2017)

6.3.3.3 Exemplet dataspelsbranschen

Filmen och dataspelsvärlden befinner sig i en period av mediekonvergens – där filmer allt mer använder tekniker för att bli så fantasifulla som möjligt, medan dataspel behöver filmens hjälp att bli så trovärdiga som möjligt. Utbytet kommer troligen att förstärkas ytterligare när nya visuella medier introduceras, inte minst så kallad virtual reality (VR).

Dagens filmberättande är också beroende av en avancerad teknologi som går framåt i rasande takt. Det är en viktig förklaring till att gränserna mot andra kulturella och kreativa näringar förskjuts, framförallt då gränserna mot dataspelsbranschen. Och Sverige är ett världsledande land just inom dataspel.

Både film- och tevebranschen och dataspelsbranschen agerar på en global marknad där både professionell kompetens och konsumenter möts över nationsgränser. Företagen ser också ett värde i att närma sig varandra, inte bara för att förhandla om rättigheter, som när dataspel blir filmer och tvärtom. För samtidigt som kraven på sofistikerad teknik ökar inom filmen, vill man att dataspelen och grafiken ska se så realistisk ut som möjligt. Det gör att personer med specifika kompetenser går mellan och berikar de bägge branscherna. Josef Fares arbetar till exempel både som filmregissör och spelutvecklare.

Branscherna anlitar också allt fler fotografer med kunskaper om 3D-design. Film- och dataspelsindustrin använder dessutom ofta gemensamma underleverantörer. Kompetenser i form av animatörer, manusförfattare, regissörer och skådespelare går mellan branscherna. Även teknikleverantörer har uppdragsgivare i båda branscherna, till exempel leverantörer av viss mjukvara för 3D-optimering. I båda branscherna används också till exempel studior för motion capture-teknik.

Även kapitalet går mellan branscherna. Ett exempel är det svenska spelföretaget Star Breezes inköp av rättigheterna till teveserien The Walking Dead. (Fikra (B), 2017)

6.3.3.4 Exemplet digital produktion och efterproduktion av visuella effekter

Det finns flera skäl till att marknaden växer snabbt för företag inom digital produktion av rörlig bild och visuella effekter (VFX). Huvudorsaken är den snabba tekniska utvecklingen och möjligheterna att göra allt mer avancerade effekter. Amerikanska studiofilmer lägger inte sällan över 35 procent av sin budget på visuella effekter, jämfört med cirka 20 procent för bara några år sedan. Exempelvis arbetade 1 250 personer, 48 procent av filmteamet, med visuella effekter i filmen Captain America – Civil War (2016) från Marvel Studios. Filmen hade en budget på cirka 250 miljoner amerikanska dollar.

En annan viktig anledning till att VFX-marknaden växer är att många internationella tevebolag satsar allt mer på högkvalitativa serier med mycket specialeffekter, som Game of Thrones, The Walking Dead och Westworld. Bakom teveseriernas framgångssaga ligger inte minst de nya konsumtionsmönster till följd av internet som streamingbolagen Netflix, HBO och Amazon lyckats utnyttja.

Ytterligare en anledning till VFX-marknadens tillväxt är att en allt starkare medelklass i Asien efterfrågar inhemsk underhållning. Sist men inte minst bör vi nämna den snabbväxande dataspelsmarknaden med mycket 3D-grafik som driver på utvecklingen, och den allt närmare konvergensen mellan film, dataspel och visuella effekter.

Detta har också ökat tillväxten för svenska VFX-leverantörer, eftersom industrin för visuella effekter och animation är internationell och efterfrågan på kompetens är stor. Samtidigt spelar produktionsincitament en mycket stor roll när producenter väljer var i världen de ska lägga sina VFX-uppdrag. Till exempel kan den kanadensiska provinsen British Columbia erbjuda en kostnadsminskning på upp till 53 procent för arbetet med visuella effekter, när de kombinerar regionala och nationella produktionsincitament. Även Storbritannien kan erbjuda generösa subventioner och lockar till sig fler och större produktioner än till och med Kalifornien. Därmed får svenska VFX-bolag mycket svårt att konkurrera på samma villkor som kollegorna i Kanada och Storbritannien.

Detta motiverade till exempel det svenska bolaget Goodbye Kansas att starta ett dotterbolag i London. Produktionsincitament för film- och teveproduktion har alltså varit viktigt för Goodbye Kansas expansionsstrategi. Knappt ett år efter att Londonkontoret öppnades levererar det brittiska dotterbolaget tjänster till ett flertal amerikanska och brittiska film- och teveproduktioner, och har vuxit till en verksamhet på närmare 30 personer. Om denna verksamhet i stället fanns i Sverige, hade det varit ett av Sveriges största VFX-bolag. (Fikra (B), 2017)

6.3.4 Ökad efterfrågan för företag inom turism- och besöksnäring

Figurerna 6.3.1-6.3.4 visar att film- och teveproduktioner gör många direkta inköp från turism- och besöksnäringen i form av resor, boende och mat. Turism- och besöksnäringen påverkas dessutom indirekt på många sätt, vilket har större betydelse på lång sikt. När vi analyserar dessa indirekta effekter och det vidare begreppet filmturism, behöver vi också belysa platsens betydelse för filmturism, och hur platser som är av intresse för filmturisters val av resmål utvecklas. Denna analys gör vi i avsnitt 6.4.3 Filminspelningar ökar turistmålens attraktionskraft.

6.4 Hur påverkar filminspelningar regional utveckling, tillväxt och attraktionskraft?

Film- och tevebranschen skapar värden som de flesta länder i Europa har tagit fasta på, liksom de svenska regioner som vi främst studerar närmare i den här rapporten.3 De värden som regionernas utvecklingsavdelningar och regionala produktionscentrum tar fasta på är mångfacetterade. Det är det konstnärliga och kulturella värdet i sig, men efter hand har man fokuserat allt mer på möjligheterna till ekonomisk tillväxt, regional attraktionskraft, filmturism och regional utveckling i bred bemärkelse.

6.4.1 Filminspelningar främjar regional utveckling

Tillgång till kultur är en viktig förutsättning för en regionalt attraktiv miljö där människor och företag kan verka och växa. I regionernas utvecklingsstrategier ingår därför att främja förutsättningarna för film och rörlig bild. På så sätt vill regionerna främja regional utveckling, tillväxt och kulturliv – det framgår av regionernas särskilda strategier och handlingsplaner för film och rörlig bild.

Regionerna främjar filmproduktion och utvecklar branschen genom att

  • bygga regionala produktionscentrum

  • ge finansiella stöd

  • vara med och samproducera film

  • satsa på stödstrukturer

  • delta i projekt som finansieras av regionalfondsprogram (Europeiska regionala utvecklingsfonden).

I strategierna och handlingsplanerna tar regionerna tydligt fasta på att film inte bara är en viktig kulturform, utan också skapar tillväxt, företagande, arbetstillfällen, synlighet och regional utveckling. Därmed har regionerna också dubbla roller: Dels är de utvecklingsansvariga aktörer med allmänna uppdrag att främja filmproduktion och utveckla branschen. Dels investerar de i och samproducerar film och teve, i egenskap av regionala produktionscentrum.

I rollen som utvecklingsansvariga aktörer gör regionerna bland annat insatser för att främja

  • infrastruktur för filmproduktion

  • kompetensutveckling

  • utbildning

  • internationalisering

  • marknadsföring

  • visning och spridning

  • tillgänglighet

  • delaktighet och demokrati

  • produktion av film för barn och unga.

Regionerna finansierar delvis sina strategier för film genom de regionalfondsprogram som förvaltas av Tillväxtverket.

Några exempel:

  • I Skåne har projektet Southern Sweden Creatives fått 8,2 miljoner kronor för att öka internationaliseringsförmågan hos företag inom kulturella och kreativa näringar. Projektet kommer att fokusera på rörlig bild och design, och 120 företag ska få stöd för att utveckla sin exportkapacitet. 80 av dessa företag får dessutom möjlighet att åka på internationella mässor för att marknadsföra sig själva samt svenska företag och kulturella och kreativa näringar som helhet.

  • I mellersta Norrland har projektet Etablering filmfond och stärkt filmnäring i Västernorrland fått 5,4 miljoner kronor för att skapa bättre förutsättningar för film- och medieproduktion och öka konkurrenskraften. Målet är att minst 15 film- och teveprojekt genomförs, och att de deltagande företagens omsättning ökar med minst 30 procent.

  • I Stockholm-Mälardalen har projektet Smart kreativ stad – en ny modell för film, digital media och innovativa processer i hållbar stadsutveckling fått 9,8 miljoner kronor som ska stärka affärsutveckling och konkurrenskraft för små och medelstora företag inom film och digital media.

Det intressanta är inte i första hand hur mycket ett ökat antal filminspelningar ökar den regionala efterfrågan på ett finansiellt mätbart sätt, åtminstone inte på kort sikt. Film- och tevebranschen har nämligen en begränsad omsättning jämfört med den totala ekonomin. Mer intressant är att ta fasta på några variabler som inte riktigt låter sig mätas, men som ryms i en välmående filmbransch, till exempel

  • värdet av ökad regional attraktionskraft

  • värdet av framgångsrika film- och teveproduktioner i termer av exponeringsvärde och filmturism

  • det sociala värdet av att kulturlivet berikas.

6.4.2 Filminspelningar skapar regional efterfrågan

När en film spelas in uppstår mätbara direkta effekter på den regionala efterfrågan, men också spridningseffekter genom indirekta och inducerade effekter på den regionala ekonomin, som stimulerar efterfrågan, sysselsättning, konsumtion och företagande.

De direkta kostnaderna är framförallt kostnader för

  • lön till de anställda i själva filmproduktionen

  • catering

  • kommunikations- och transportlösningar

  • hyra av utrustning, lokaler och rekvisita

  • byggnads- och säkerhetsarbeten av utomstående näringsidkare.

För att möta denna efterfrågan måste de lokala näringsidkarna i sin tur ofta nyanställa och köpa varor och tjänster från underleverantörer – indirekta kostnader.

Vidare uppstår inducerade effekter – den inkomstökning som följer av den direkta och indirekta ökningen av efterfrågan, som invånarna till viss del spenderar på varor och tjänster som produceras i regionen.

I figur 6.4.1 sammanfattar Cloudberry hur efterfrågan stiger i den regionala ekonomin med teve- och filmproducenternas direkta utgifter. (Sweco, 2017)

FIGUR 6.4.1 Filmproduktions regionalekonomiska spridningseffekter

Schematiskt bild: Filmproduktions regionalekonomiska spridningseffekter

Källa: (Cloudberry (A), 2011)

6.4.2.1 Svårt att mäta effekterna exakt

De flesta studier av såväl enskilda film- och teveproduktioner som flera produktioner sammantaget visar på omfattande, positiva regionalekonomiska spridningseffekter.

Det är dock svårt att mäta de indirekta och inducerade effekterna exakt. Flera studier antar spridningseffekterna genom att uppskatta en multiplikatoreffekt i den regionala ekonomin. Den uppstår genom produktionsbolagens direkta utgifter i regionen. I dessa studier antas den totala regionalekonomiska nyttan av de direkta utgifterna under film- och teveproduktionen vara produktionsutgifter * multiplikatoreffekt = regionalekonomisk nytta.

Ett antal studier av spridningseffekterna från filminspelningar på den regionala ekonomin utgår från att multiplikatoreffekten är 1,5 – ett antagande baserat på studier om andra produktioner. Studierna är dock metodologiskt osäkra: Vi kan inte utesluta att de antingen överskattar eller underskattar spridningseffekterna. Med något undantag inkluderar ingen av studierna heller spridningseffekterna från filmturism och socialt kapital. Inte heller prövar någon studie om film- och teveproduktioners närvaro i en region upprätthåller regionens infrastruktur för medieproduktion, och därmed lockar ytterligare produktioner genom sin blotta närvaro. Omvänt räknar ingen av studierna med risken för arbetskraftsbrist inom produktionen, eller med att de lokala servicenäringarna skulle ha låg kapacitet.

6.4.2.2 Regional hävstångseffekt – regionens utgifter i relation till investeringen

Ett annat sätt att mäta regionalekonomisk nytta av regionala filmfonders samproduktion är att beräkna de utgifter som uppstår i regionen i relation till regionens investering. Då får vi ett slags mått på ”regional hävstångseffekt” på den investering som görs med regionala medel. I en analys av fyra typexempel av film som har samproducerats av Film i Väst varierar den ”regionala hävstångseffekten” från cirka 3 till 5. Vi kan illustrera detta med två exempel:

  • Exempel A, svensk långfilm: Detta exempel är en samproduktion mellan Sverige och Danmark. Filmen är gjord med en relativt liten budget, 14 miljoner kronor. Av den totala budgeten avser cirka 7,5 miljoner kronor (54 procent) utgifter i Västra Götaland (så kallad spend). Film i Västs finansiering uppgår till 2,5 miljoner kronor, vilket är cirka 18 procent av filmens totala budget och cirka 33 procent av de totala utgifterna i Västra Götalandsregionen. Om Film i Västs finansiering var en förutsättning för att just denna film skulle produceras i regionen, har alltså en satsning på 2,5 miljoner kronor från Film i Väst lett till direkta utgifter på 7,5 miljoner kronor i regionen.

  • Exempel B, internationell långfilm: Detta exempel är en samproduktion mellan Sverige, Tyskland, Danmark, Norge och Nederländerna. Filmen är gjord med en relativt stor budget, 52 miljoner kronor. 19,9 miljoner kronor (38 procent) av budgeten avser utgifter i Västra Götaland. Film i Västs finansiering uppgår till 4,0 miljoner kronor, vilket är cirka 8 procent av filmens totala budget och cirka 20 procent av de totala utgifterna i Västra Götalandsregionen. Om Film i Västs finansiering var en förutsättning för att just denna film skulle produceras i regionen, har alltså en satsning på 4,0 miljoner kronor från Film i Väst lett till direkta utgifter på 19,9 miljoner kronor i regionen. (inno Scandinavia och WSP, 2011)

Filmregion Stockholm-Mälardalen har beräknat förlorade värden, utifrån kontakter med internationella producenter som övervägt att spela in i Sverige men sedan valt andra lösningar. Ett exempel är den kommande amerikanska filmen The Girl in the Spider’s Web. Den är baserad på svenska David Lagercrantz bok som bygger vidare på Stieg Larssons karaktärer Lisbeth Salander och Mikael Blomkvist. Av totalt 55 planerade inspelningsdagar har endast 5 förlagts till Sverige. Av den totala produktionsbudgeten på cirka 700 miljoner kronor, har endast 10 miljoner kronor spenderats i Sverige. Produktionsbolaget övervägde först att framförallt spela in filmen i Sverige, vilket kunde ha fått ytterligare omkring 460 miljoner kronor att spenderas i Sverige.

6.4.3 Filminspelningar ökar turistmålens attraktionskraft

De många företag och anställda som arbetar med film- och teveproduktioner gör många inköp från turism- och besöksnäringen i produktionsfasen. De köper resor, boende och mat. Samtidigt påverkar en filminspelning i produktionsfasen den regionala ekonomin på många andra sätt. Efter produktionsfasen påverkas framförallt turism- och besöksnäringen.

Filminspelningar påverkar den turistekonomiska omsättningen i en kommun, en region eller ett land. När filmturisterna är internationella besökare som konsumerar i en svensk region så uppstår export. Regionens attraktionskraft och varumärke stärks mer ju fler internationella filmturister som kommer, och ju mer intressant regionen blir som filmturistmål bland internationella målgrupper. Detta förstärker också bilden av Sverige som filmland och varumärket Sverige internationellt.

FIGUR 6.4.2 Filmturismens olika aspekter

Schematiskt bild. Filmturism i centrum. Attraherar: Besök av filmmuseér, Besök av platser i teve och film, Besök i filmstudior, Besök av attraktioner med filmtema, Besök under teve- och filmproduktion, Guidade turer till platser i teve och film, Besök av filmfestivaler, Besök av premiärer och prisutdelningar

Källa: (Goldmedia & DIW Econ, 2017)

Filmturismen berör alla tre faser i produktionsprocessen: förproduktion, produktion och efterproduktion. Filmturism inkluderar även turism vid platser med koppling till filmer, teveserier, dokumentärer och så vidare.

6.4.3.1 Exempel på platser där turismen har ökat

Ett svenskt exempel på en sådan plats är Filmbyn Småland (före detta Barnfilmsbyn) i Mariannelund i Jönköpings län. Den kan sägas representera ”Besök av attraktioner med filmtema”, ”Besök av platser i teve och film”, ”Besök i filmstudior” och ”Guidade turer till platser i teve och film” (jämför figur 6.4.2). Filmbyn Småland visar inspelningsmiljöer från klassiska barnfilmer baserade på Astrid Lindgrens berättelser. Besökarna kan se 12 inspelningsplatser, bland annat för Katthult och Bullerbyn. De kan också se klassiska studiobyggen och originalkostymer från filmer som Emil i Lönneberga, Saltkråkan och Pippi Långstrump.

Ju mer internationellt framgångsrik en produktion blir, desto större är chansen att platsen lockar internationella turister, och därmed ökar landets export. Många platser som har visats i teveserier eller i flera filmer har lockat fler besökare över tid. Det finns till exempel uppgifter om att Wallander-produktionerna, som spelades in i Ystad med omnejd, har ökat mängden tillresta turister dit med 15 procent (Fikra (B), 2017). Efter 2001, när den första filmen i Sagan om Ringen-trilogin hade premiär, ökade också antalet turister på Nya Zeeland, där filmerna spelades in, med 17 procent. Under 2000-talet steg antalet sedan successivt upp till 40 procent högre än under 1990-talet. På liknande sätt har turistströmmarna till Nordirland och Kroatien ökat efter att teveserien Game of Thrones började spelas in där. (Sweco, 2017) Här kan vi nämna att Game of Thrones producenter övervägde att förlägga 30 inspelningsdagar till passande miljöer på Gotland, men till sist valde bort det på grund av kostnaden.

Vidare genererade Millennium-filmerna närmare 1 miljard kronor för turism- och besöksnäringen i Stockholmsområdet, uppskattar Cloudberry (Cloudberry (A), 2011). Och den tyska Inga Lindström-serien genererade 660 miljoner kronor i det sörmländska området runt Nyköping (Fikra (B), 2017).

Internationellt framgångsrika film- och teveproduktioner kan alltså onekligen generera turistekonomisk omsättning i en region och därmed öka företagens tillväxt och konkurrenskraft. Men även externa faktorer som valutakurs och konjunkturläge påverkar turistströmmarna.

6.4.3.2 Tre slags filmturister

Flera studier skiljer mellan tre slags filmturister:

  • turister som huvudsakligen besöker en plats tack vare film- eller teveproduktioner (engelska: core screen tourists)

  • turister som har film eller teve som en av flera anledningar till besöket

  • turister som inte influeras av film eller teve men som senare får veta att platsen de besökt har visats i en film- eller teveproduktion.

År 2015 gjorde Olsberg SPI en enkätstudie av besökare vid 10 platser i England som visats i populära film- och teveproduktioner (Olsberg SPI (A), 2015). 10 procent av de svarande var core screen tourists – de antas göra av med mer pengar än andra turister när de besöker produktionsplatsen. Detta stämmer väl överens med resultaten från en undersökning av Human Digital, där 13 procent av de tillfrågade valde turistmål efter en film- eller teveproduktion (Fikra (B), 2017).

I en annan enkätstudie från Storbritannien angav 80 procent att film och teve påverkar deras val av platser när de är ute och reser. I ytterligare en enkätstudie från Storbritannien instämde 50 procent i samma påstående. Studierna undersökte dock inte närmare vad i filmen eller teveproduktionen som lockat turisterna till platsen, eller exakt hur viktig den varit för valet av resmål. Studierna hade också låg svarsfrekvens, vilket har kritiserats. (Sweco, 2017)

6.4.3.3 Regionalt utvecklingsansvariga aktörer vill kopplas in tidigt

Film- och teveproduktioner är alltså viktiga och kan användas strategiskt i arbetet med att utveckla och marknadsföra såväl ett helt land som en viss plats. För att återvända till exemplet Filmbyn Småland: Här kan det finnas möjlighet att bredda utvecklingen genom att samarbeta med aktörer kring det väletablerade internationella turistmålet Astrids Lindgrens Värld, och även Astrid Lindgrens Näs, i närliggande Vimmerby i Kalmar län.

Lokala och regionala verksamheter samt utvecklingsansvariga aktörer kan vidare ha stor nytta av ett nationellt kunskapsstöd som berättar vilka de internationella filmturisterna är och vad de söker. Då kan de planera insatser strategiskt och i god tid. Nationella aktörer kan också behöva underlätta för regionerna att planera resurser tillsammans. Det är till exempel tänkbart att många internationella besökare skulle vilja komma till Sverige för att följa i Ingmar Bergmans fotspår under 2018, när det är 100 år sedan han föddes. En sådan fråga kan involvera flera regioner och platser, till exempel Region Gotland (Fårö) och Region Uppsala (Uppsala stad).

Regionalt utvecklingsansvariga aktörer inom turism- och besöksnäringen vill gärna bli inkopplade tidigare i film- och teveproduktionen, för att kunna utnyttja filmens exponering så mycket som möjligt. De ser också gärna att särskilt viktiga symboler för regionen framträder i bild, exempelvis norrbottniska fjällandskap i teveserien Midnattssol eller rapsfält i Skåne vid inspelningen av Wallander (Fikra (B), 2017). Två skilda intressen kan dock stå mot varandra: turistmålets önskan om en positiv bild i film mot filmarnas kreativa avsikter.

En del regionalt utvecklingsansvariga aktörer ser alltså film som något som kan stärka besöksnäringens produktutveckling för internationella besökare. Det tycks samtidigt behövas ytterligare utveckling, till exempel i strategidokument. Om vi tittar på de fyra regioner som i dag har regionala produktionscentrum för film så kan vi konstatera:

  • Varken Film i Skåne eller Region Skånes strategi för ljud, media och bild har riktlinjer för vilken roll filmturismen kan spela för skånsk film.

  • Västra Götalandsregionens handlingsplan för natur- och kulturturism saknar mål och strategier för hur filmturismen kan förstärka effekterna av film- och teveproduktionen i regionen.

  • Varken regionala styrdokument i Norrbotten eller Filmpool Nord har strategier för att locka filmturister till Norrbotten. Filmpool Nord ska däremot marknadsföra regionen som filmregion genom att synliggöra dess natur, kultur och människor.

  • Filmregion Stockholm-Mälardalen har som uttryckligt mål att synliggöra Stockholmsregionen för att stärka dess konkurrenskraft. Det saknas dock strategier för filmturism. (Sweco, 2017)

6.4.4 Utveckling inom ”Film & TV”, ”Audiovisuellt” samt ”Kulturella och kreativa näringar” per region, 2010–2015

Här presenterar vi statistik för näringsutvecklingen i alla svenska regioner eller län, i de delar av näringslivet som påverkas av antalet genomförda filminspelningar.

Vi visar utvecklingen för antalet företag och antalet anställda 2010–2015. Vi visar siffror för näringsgrupperna ”Film & TV”, ”Audiovisuellt” samt ”Kulturella och kreativa näringar”. Siffrorna kan jämföras med de nationella siffrorna i avsnitt 5.1 för samma näringsområden och samma tidsperiod. Vi ser här att antalet företag i gruppen ”Film & TV” ökade i de flesta regioner, medan antalet anställda ökade svagt eller minskade. Detta speglar sannolikt den utmanande situation som branschen befinner sig i.

FIGUR 6.4.3 Antal företag i branschkategorin Film & TV uppdelat per län, 2010-2015

Län

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Blekinge län

42

45

47

46

44

46

Dalarnas län

85

95

100

98

104

114

Gotlands län

35

29

33

31

32

26

Gävleborgs län

83

84

89

97

94

104

Hallands län

94

103

100

97

107

107

Jämtlands län

46

51

49

51

58

61

Jönköpings län

71

82

92

91

102

104

Kalmar län

58

65

63

69

65

67

Kronobergs län

51

61

59

61

64

61

Norrbottens län

95

91

94

105

106

115

Skåne län

588

647

674

682

715

738

Stockholms län

3 514

3 824

4 007

4 181

4 365

4 541

Södermanlands län

63

73

78

74

74

80

Uppsala län

123

139

144

159

169

161

Värmlands län

83

92

102

97

96

91

Västerbottens län

98

106

111

123

134

138

Västernorrlands län

63

71

76

75

79

88

Västmanlands län

57

61

75

79

73

76

Västra Götalands län

738

772

828

858

878

913

Örebro län

101

107

103

99

106

117

Östergötlands län

100

110

127

122

125

139

Källa: Kreametern (Tillväxtverket, 2017)

FIGUR 6.4.4 Antal företag i branschgruppen Audiovisuellt uppdelat per län, 2010-2015

Län

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Blekinge län

53

63

63

63

62

66

Dalarnas län

103

115

119

117

123

135

Gotlands län

43

40

47

42

45

40

Gävleborgs län

102

101

101

109

112

116

Hallands län

109

120

120

117

125

123

Jämtlands län

55

61

60

62

67

69

Jönköpings län

82

92

103

104

118

120

Kalmar län

72

81

77

83

78

79

Kronobergs län

64

74

71

76

81

78

Norrbottens län

105

101

105

116

118

126

Skåne län

700

768

797

798

843

867

Stockholms län

3 818

4 155

4 379

4 569

4 772

4 951

Södermanlands län

76

87

91

87

92

96

Uppsala län

150

173

185

200

208

200

Värmlands län

103

110

121

116

116

111

Västerbottens län

117

128

128

140

153

159

Västernorrlands län

84

91

97

94

96

101

Västmanlands län

76

79

92

92

87

93

Västra Götalands län

879

930

986

1 025

1 052

1 085

Örebro län

116

120

119

114

124

137

Östergötlands län

138

141

160

155

165

177

Källa: Kreametern (Tillväxtverket, 2017)

FIGUR 6.4.5 Antal företag i kulturella och kreativa näringar totalt uppdelat per län, 2010-2015

Län

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Blekinge län

982

1 036

1 078

1 111

1 111

1 143

Dalarnas län

2 211

2 302

2 366

2 332

2 380

2 403

Gotlands län

714

770

812

803

816

836

Gävleborgs län

1 849

1 928

1 939

1 956

1 949

1 942

Hallands län

2 736

2 917

2 985

3 011

3 060

3 096

Jämtlands län

1 136

1 177

1 207

1 219

1 239

1 259

Jönköpings län

2 238

2 357

2 444

2 407

2 493

2 516

Kalmar län

1 711

1 784

1 787

1 739

1 749

1 760

Kronobergs län

1 451

1 547

1 595

1 573

1 636

1 637

Norrbottens län

1 743

1 843

1 903

1 957

2 019

1 993

Skåne län

15 108

15 925

16 209

16 139

16 490

16 653

Stockholms län

47 153

49 727

50 846

51 024

51 676

52 310

Södermanlands län

2 159

2 215

2 284

2 243

2 274

2 343

Uppsala län

3 486

3 695

3 745

3 804

3 881

3 922

Värmlands län

1 863

1 981

2 039

2 049

2 073

2 099

Västerbottens län

2 024

2 135

2 153

2 224

2 264

2 247

Västernorrlands län

1 708

1 777

1 799

1 791

1 849

1 839

Västmanlands län

1 705

1 784

1 855

1 861

1 872

1 873

Västra Götalands län

17 938

18 927

19 225

19 440

19 930

20 357

Örebro län

2 304

2 429

2 458

2 444

2 468

2 488

Östergötlands län

2 975

3 128

3 228

3 208

3 232

3 245

Källa: Kreametern (Tillväxtverket, 2017)

FIGUR 6.4.6 Antal anställda i branschkategorin Film & TV uppdelat per län, 2010-2015

Län

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Blekinge län

17

27

27

28

21

32

Dalarnas län

127

118

124

119

113

117

Gotlands län

18

15

18

15

12

8

Gävleborgs län

97

90

91

91

69

69

Hallands län

89

92

92

75

72

73

Jämtlands län

25

17

21

22

27

35

Jönköpings län

86

85

84

92

76

82

Kalmar län

21

27

30

30

27

29

Kronobergs län

139

152

135

126

133

126

Norrbottens län

320

313

357

346

329

304

Skåne län

701

794

754

746

708

703

Stockholms län

6 670

6 979

6 937

7 223

7 365

7 216

Södermanlands län

35

44

51

48

59

78

Uppsala län

104

109

115

108

88

95

Värmlands län

124

119

112

105

90

94

Västerbottens län

219

220

245

239

216

229

Västernorrlands län

92

87

89

93

84

86

Västmanlands län

69

74

79

83

73

72

Västra Götalands län

1 030

1 002

1 040

981

925

964

Örebro län

142

124

129

116

118

112

Östergötlands län

162

137

159

150

135

122

Källa: Kreametern (Tillväxtverket, 2017)

FIGUR 6.4.7 Antal anställda i branschgruppen Audiovisuellt uppdelat per län, 2010-2015

Län

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Blekinge län

47

58

63

69

63

74

Dalarnas län

166

155

162

157

151

152

Gotlands län

46

44

47

43

44

50

Gävleborgs län

143

142

140

145

129

122

Hallands län

120

124

131

111

108

119

Jämtlands län

58

48

50

52

58

70

Jönköpings län

120

122

118

136

110

117

Kalmar län

54

56

60

59

60

66

Kronobergs län

198

213

192

187

190

193

Norrbottens län

397

390

435

424

414

378

Skåne län

1 028

1 177

1 217

1 217

1 233

1 290

Stockholms län

8 928

9 086

9 054

9 593

9 357

9 294

Södermanlands län

79

93

96

93

105

126

Uppsala län

285

315

326

294

247

296

Värmlands län

157

162

154

143

128

131

Västerbottens län

271

289

298

288

267

285

Västernorrlands län

152

151

127

134

127

123

Västmanlands län

100

107

117

120

108

108

Västra Götalands län

1 352

1 367

1 430

1 406

1 325

1 381

Örebro län

186

170

174

158

161

151

Östergötlands län

251

212

224

215

196

191

Källa: Kreametern (Tillväxtverket, 2017)

FIGUR 6.4.8 Antal anställda i kulturella och kreativa näringar totalt uppdelat per län, 2010-2015

Län

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Blekinge län

1 361

1 245

1 246

1 227

1 212

1 163

Dalarnas län

2 487

2 484

2 394

2 141

2 311

2 272

Gotlands län

548

534

533

536

544

532

Gävleborgs län

2 279

2 402

2 287

2 361

2 155

2 011

Hallands län

4 876

4 251

4 231

3 940

3 864

3 872

Jämtlands län

1 154

1 179

1 131

1 037

1 019

1 015

Jönköpings län

3 415

3 342

3 208

2 978

2 879

2 954

Kalmar län

2 326

2 329

2 293

2 212

2 184

2 158

Kronobergs län

3 598

3 766

3 912

3 736

3 569

3 494

Norrbottens län

1 977

2 037

2 037

2 054

2 029

1 958

Skåne län

16 514

16 929

16 685

16 352

16 205

16 296

Stockholms län

56 219

57 035

57 966

59 122

59 733

61 023

Södermanlands län

2 612

2 569

2 442

2 280

2 318

2 562

Uppsala län

3 088

3 188

3 185

2 957

3 073

3 117

Värmlands län

2 257

2 269

2 236

2 201

2 127

2 088

Västerbottens län

2 231

2 287

2 300

2 267

2 197

2 157

Västernorrlands län

2 048

1 936

1 844

1 804

1 772

1 724

Västmanlands län

2 359

2 463

2 301

2 327

2 207

2 217

Västra Götalands län

23 829

24 256

24 145

23 884

23 350

23 548

Örebro län

2 972

3 025

3 018

2 899

2 800

2 773

Östergötlands län

3 747

3 683

3 623

3 639

3 600

3 474

Källa: Kreametern (Tillväxtverket, 2017)

7 Våra resultat jämfört med några tidigare studier

I det här kapitlet jämför vi resultaten från vårt rapportarbete med slutsatser från några tidigare studier,5 och kommenterar studiernas kvalitet.

Flera av de tidigare studierna har utförts av eller på uppdrag av branschaktörer som har ett intresse av att få in mer pengar i branschen. Därmed kan man ifrågasätta studiernas objektivitet. Vi förhåller oss därför kritiskt till studiernas slutsatser, och vill här ta reda på om de går att belägga eller visa som felaktiga.

Vi kan dock konstatera att vårt eget rapportarbete i stort når samma slutsatser som de tidigare studierna. Det finns visserligen tendentiösa delar i studierna, men de påverkar inte vår helhetsbedömning eller våra slutsatser nämnvärt.

7.1 Den svenska film- och tevebranschens konkurrenskraft

7.1.1 Oro för kompetensbrist

Leder produktionsincitamenten i de europeiska länderna till att utländsk och inhemsk produktion konkurrerar, när landet inte klarar av det ökade antalet filminspelningar? I några länder har en del varit oroliga för detta, och i vissa fall har det varit ett verkligt problem, visar tidigare studier (Olsberg SPI (B), 2015). Även branschaktörer i Sverige är oroliga för att fler filminspelningar kan leda till en brist på kompetens i vissa branscher, visar våra intervjuer. Framförallt nämner filmarbetare att till exempel platschefer och kvalificerade linjeproducenter saknas. Också inom visuella effekter har aktörerna problem med sinande kompetens, och behöver ofta vända sig till utlandet för att hitta kvalificerad personal.

Fler kvalificerade filmprojekt skulle dock kunna höja kompetensen i Sverige. Om projekten är tillräckligt intressanta hoppas man att talanger och experter som varit utomlands nu ser en större anledning att återvända hem. Olsberg och Barnes (European Audiovisual Observatory, 2014) lyfter fram att när två grannländer har produktionsincitament tenderar filmteam att röra sig mellan länderna, eftersom länderna behöver mer kompetens och större team än vad de själva kan erbjuda. Därmed får båda länderna en större och mer konkurrenskraftig marknad. Exempel på detta är Ungern och Tjeckien, Storbritannien och Irland samt Frankrike och Belgien.

I länder som Nederländerna och Irland har vidare antalet filmproduktioner ökat efter att man infört produktionsincitament, visar tidigare studier (Netherland Film Fund, 2016) (European Audiovisual Observatory, 2014). Enligt Norska filminstitutets årsrapport har även det norska produktionsincitamentet hittills gett de effekter man önskat, med ett ökat antal utländska produktioner under det första året.

Vid en internationell jämförelse av antal filmproduktioner visar Sverige något svagare tillväxt än världen och EU i övrigt. Högst tillväxt har EU-länderna med generösa produktionsincitament. Vår undersökning visar också att film- och tevebranschen utgörs av ett stort och ökande antal bolag med få anställda. Antalet anställda och bidraget till bruttonationalprodukten (BNP) utvecklas dock svagt. Produktiviteten i branschen är låg, och många produktionsbolag har pressad ekonomi. Under de kommande åren är det därför troligt att små aktörer slås ut. (Sweco, 2017)

7.1.2 Svenska produktionsbolag vill ha produktionsrabatt

Hur skulle ett eventuellt produktionsincitament se ut? Produktionsbolagen i våra intervjuer uttrycker samstämmigt att produktionsrabatter är att föredra. Produktionsrabatter ses som ett enkelt system som inte involverar skattesystemet. Rabattsatsen bör motsvara den i Europa, runt 25–30 procent. Ett årligt tak för produktionsrabatten anses också vara rimligt, men produktionsbolagen poängterar att taket inte får vara för lågt, eftersom det totala subventionsbeloppet då riskerar att förbrukas tidigt på året. Ett tak per produktion anses lovande, eftersom fler projekt då kan få stöd. Om det finns ett maxbelopp per produktion riskerar vi dock att de riktigt stora internationella produktionerna väljer bort Sverige som inspelningsland.

Även de regionala produktionscentrum vi samtalat med vill ha en produktionsrabatt på minst 25 procent, i likhet med övriga Europa, för att få fler filmproduktioner till Sverige och för att stärka branschen. Produktionsrabatten ska vara förutsägbar, lättförståelig, transparent och effektiv. Det bör dessutom krävas att en svensk aktör finns knuten till projektet.

7.2 Sveriges konkurrenskraft som inspelningsland på den internationella marknaden

Tidigare studier lyfter fram de faktorer som visas i figur 7.2.1 som avgörande för beslutet om inspelningsland (European Audiovisual Observatory, 2014; Olsberg SPI (B), 2015; Nielsén, 2009):

FIGUR 7.2.1 Faktorer för val av inspelningsland

Schematisk bild - Ekonomiska faktorer: Produktionskostnad, Produktionsincitament, Kostnadsnivån i landet, Arbetskraft (kostnad. Kulturella faktorer: Kreativ miljö, Infrastruktur, Kompetens på plats, Filmteamets preferenser, trygghet och säkerhet. Juridiska faktorer: regler, licenser och tilltsånd, Arbetskraft (regler)

Källa: (Sweco, 2017)

7.2.1 Svårt att få filminspelningar till Sverige utan produktionsincitament

I stort stämmer de tidigare studiernas slutsatser överens med våra egna. Både tidigare studier och vår undersökning visar att det huvudsakligen är ekonomin som styr valet av inspelningsplats. Det finns visserligen andra faktorer som påverkar, och flera gånger har Sverige ett mycket bra konkurrensläge, men utan produktionsincitament förlorar Sverige både utländsk och inhemsk produktion till utlandet på grund av höga produktionskostnader.

När det kommer till den kreativa miljön, däribland unika inspelningsplatser, finns också en konkurrenssituation, även om flera källor hävdar att alla typer av platser snart går att återskapa visuellt.

Vår undersökning visar att Sverige är mycket konkurrenskraftigt när det gäller ease of production, men att detta vägs ner av att Sverige är mycket svagt när det gäller economic attractiveness (se avsnitt 6.2.2 Marknadspreferensanalys: Vad vill internationella producenter ha?). Skillnaderna mellan länderna i ease of production är också relativt små. Vi kan därför anta att en produktions budget och ekonomi får ännu större roll i beslutet om inspelningsplats. För economic attractiveness går en stark skiljelinje mellan länder som har och länder som inte har produktionsincitament. Detta bekräftar vad såväl producenter som filmkommissionärer påpekar i våra intervjuer: att produktionsincitament mer eller mindre är ett krav för att komma i fråga som inspelningsplats, särskilt för västeuropeiska länder med höga lokala kostnader. Liknande resonemang förs av Tannenwald (Tannenwald, 2010). Olsberg och Barnes (European Audiovisual Observatory, 2014) menar dock att den kreativa miljön alltid är viktigast för en produktion.

7.3 Filminspelningars bidrag till turistekonomisk omsättning

Både svenska och utländska studier visar att framgångsrik filmturism kan pågå i decennier efter att en film producerats. Framgångsrik filmturism förutsätter dock att platsen och teve- eller filmproduktionen uppfyller flera kriterier. Platsen måste till exempel gå att känna igen från produktionen och erbjuda viss service. Turister ser också i regel filminspelningsplatser som ”pluskantsutbud” – lyckad filmturism förutsätter att det finns flera sevärdheter runt turistmålet. Positiva exempel på filmturism är Harry Potter, Wallander, Millennium-trilogin och Göteborgs filmfestival.

De centrala antagandena om filmturism bygger på enkätstudier, och det saknas studier om svenska fall med precisa beräkningar. Studierna på området har låg svarsfrekvens, vilket Tannenwald (Tannenwald, 2010) kritiskt påpekar om liknande enkätstudier från USA. Baker med flera (Baker, Riley & Van Doren, 1998) studerar 12 platser i USA, som blivit kända hos bredare tittargrupper genom film- och teveproduktion. Studien visar att turismen ökat statistiskt signifikant på platserna, i regel i flera år efter produktionens premiär. Filmturism är dock ingen säker inkomstkälla – framgång kräver mycket av både filmen och platsen. Temaparken Medeltidens värld är ett exempel där man inte uppfyllt förväntningarna på turism efter en film (Arn – Tempelriddaren). (Sweco, 2017)

7.4 Hur påverkar filminspelningar regional utveckling, tillväxt och attraktionskraft?

Subventioner i andra branscher kan sägas öka efterfrågan och därmed den ekonomiska aktiviteten, vilket i sin tur ökar sysselsättningen. Exempel är sänkningen av restaurangmomsen, RUT-avdraget och ROT-avdraget. Vad som ofta glöms bort är dock alternativkostnaden, det vill säga det som staten hade kunnat använda pengarna till i stället för att göra produkter och tjänster billigare för vissa företag och konsumenter. Erfarenheter från sänkningen av restaurangmomsen visar också att näringsidkarna tenderar att höja sina priser och därmed motverka subventionens effekt för konsumenten. Det är osäkert om ett produktionsincitament kan ge en motsvarande effekt, även om det mesta tyder på att det är osannolikt. Samtidigt har de subventioner vi nämnt minskat arbetslösheten i de berörda sektorerna marginellt. Detta är den främsta samhällsekonomiska vinsten, tillsammans med en minskning av svartarbetet.

7.4.1 Sysselsättningen lär öka blygsamt

Det är svårt att bedöma om ett produktionsincitament skulle öka sysselsättningen för utbildade inom filmbranschen varaktigt. Det beror på om de film- och teveproduktioner som lockas till Sverige, och de som väljer att stanna kvar, anställer personer som bor i Sverige. Sysselsättningen bör dock endast öka blygsamt om de produktioner som lockas till Sverige på grund av ett produktionsincitament anställer boende i Sverige. Det kan vi bedöma redan nu, eftersom sänkningen av restaurangmomsen inte ökade antalet anställda inom restaurangbranschen så mycket – och antalet anställda inom branschkategorin ”Film & TV” utgör endast 10 procent av de anställda inom restaurangbranschen. (Sweco, 2017) Bedömningen bör således gälla även om ökad film- och teveproduktion ökar efterfrågan och sysselsättning i kringliggande branscher.

7.4.2 Flera studier antar regionalekonomisk nytta

Filminspelningars utgifter ger flera typer av regionala effekter (se avsnitt 6.4). Tidigare studier är i princip eniga om att effekterna är positiva. Vissa menar dock att det beror på hur man räknar på effekterna av ett produktionsincitament.

Det irländska skatteverket menar att det irländska produktionsincitamentet kostar mer än det genererar. Flera studier antar dock att den slutgiltiga regionalekonomiska nyttan är cirka 1,5 gånger produktionsbolagets direkta produktionsutgifter (Cloudberry (A), 2011; Cloudberry (B), 2011; Cloudberry (C), 2011; inno Scandinavia och WSP, 2011; EY, 2014; European Audiovisual Observatory, 2014). I studien Film- und Fernsehproduktion in Berlin-Brandenburg (EY, 2014) räknar EY i stället med multiplikatoreffekten 1,7 för produktionskostnaderna för alla film- och teveproduktioner i Berlin-Brandenburg, exklusive filmturism.

De tidigare studierna är dock delvis spekulativa med tveksamma antaganden. De är okritiska till eventuella motsättningar mellan regionalekonomisk nytta och samhällsekonomisk nytta. Därtill definieras regioner vidlyftigt. Ingen av studierna prövar heller om film- och teveproduktioners närvaro i en region upprätthåller dess infrastruktur för medieproduktion, och därmed lockar ytterligare produktioner genom sin blotta närvaro. Omvänt räknar ingen av studierna med arbetskraftsbrist inom produktionen eller med att de lokala servicenäringarna skulle ha låg kapacitet. Av de 30-tal yrken som ingår i film- och teveproduktion har många låg kontinuitet, och högkvalificerad personal jobbar ofta utomlands. Samtidigt har mediehögskolor svårt att rekrytera till flera relevanta utbildningar, då många yngre väljer bort branschen på grund av osäkra arbetsvillkor. Rapporter från Olsberg SPI (European Audiovisual Observatory, 2014) och Oslo Economics (Oslo Economics, 2014) varnar för kostnadsinflation, vilket möjligen skulle avskräcka mindre kapitalstarka produktioner, alternativt skapa konkurrens mellan regioner i Sverige om produktionstillfällen.

7.4.3 Regional exponering är positivt

Regionalt exponeringsvärde förekommer i tre tidigare studier (Cloudberry (B), 2011; Cloudberry (A), 2011; Cloudberry (C), 2011). De beräknar en films exponeringsvärde genom att analysera antalet platsexponeringar i film- eller teveproduktionen i förhållande till antalet tittare och vad motsvarande kontaktkostnad varit hos en reklambyrå. Studierna kommer fram till en multiplikatoreffekt på 4, då kontextplacering anses 4 gånger mer värdefull än produktplacering. Metoden kan dock inte ses som tillförlitlig, dels för att den är föråldrad, dels för att den bygger på ogrundade antaganden om kontextplaceringens multiplikatoreffekt. Vi kan därför inte direkt använda slutsatserna av produktionsincitamentens regionala exponeringsvärde – utom till att bekräfta att exponering i film är positivt.

8 Vårt förslag och våra bedömningar

I det här kapitlet ger vi vårt förslag till regeringen.

Vi föreslår att staten inför ett produktionsincitament i form av en produktionsrabatt. Vi drar slutsatsen att en produktionsrabatt är det som främst skulle förändra den negativa utvecklingen av antalet filminspelningar i Sverige, och öka Sveriges konkurrenskraft. Vi bedömer att åtgärden är mycket angelägen och brådskande.

En produktionsrabatt är en statligt finansierad rabatt på filmproduktionsbudgeten. I ett system med produktionsrabatter får produktionsbolag en procentuell rabatt på produktionernas utgifter, till exempel löner och inköp av varor och tjänster. Pengarna betalas vanligtvis ut direkt från den statliga budgeten, när produktionens totala kostnader fastställts och finansieras. Företagen som får rabatten behöver alltså inte administrera den via skattesystemet.

Det ingår också i förslaget riktlinjer för hur produktionsrabatten ska utformas och administreras.

Vårt förslag utgår från de fakta och slutsatser vi redovisar i kapitel 5 Nuläge och kapitel 6 Analys.

Vidare överväger vi olika sätt att genomföra förslaget. Vi beskriver varför vissa sätt är bättre och andra sämre.

8.1 Vårt förslag

Inför ett statligt produktionsincitament i form av en produktionsrabatt till företag på minst 25 procent

  • Produktionsrabatten bör avse alla kostnader hos ett och samma företag som är direkt relevanta för en och samma film- eller teveproduktion, och som är nödvändiga för det färdiga resultatet. Här ingår löner till personer med skatteplikt i Sverige samt inköp av varor och tjänster som konsumeras i Sverige.

  • Produktionsrabatten behöver ha tydliga villkor för att rabatten omfattar

    • bokförda kostnader längs hela produktionskedjan för en film- eller teveproduktion: från förproduktion till och med efterproduktion

    • både svensk och inkommande produktion

    • all inspelning av drama, thriller, dokumentär, komedi eller motsvarande kulturell genre, men inte reklamfilm

    • både film- och teveproduktion, det vill säga systemet ska inte villkora vilket visningsfönster som det färdiga resultatet planeras för.

  • Svenska och internationella produktionsbolag ska uppleva att produktionsrabattens villkor är lätta att förstå, effektiva, förutsägbara och transparenta.

Säkerställ att den statliga produktionsrabatten ger positiva samhällsekonomiska effekter

Produktionsrabatten bör ha följande villkor:

  • För att få tillgång till rabatten behöver svenska och internationella produktionsbolag ha en minimibudget för respektive film- eller teveproduktion på

    • 3 250 000 kronor för dokumentärer

    • 25 miljoner kronor för övriga genrer.

  • För att få tillgång till rabatten behöver internationella produktionsbolag visa samarbetsavtal om att produktionen genomförs med ett svenskt produktionsbolag.

  • För att få tillgång till rabatten behöver svenska och internationella produktionsbolag visa samarbetsavtal om att delar av produktionen genomförs med svenska efterproduktionsbolag.

  • Staten bör initialt avsätta totalt 300 miljoner kronor per år till produktionsrabatten.

  • Den myndighet som regeringen utser som handläggningsansvarig bör även ansvara för att följa upp och validera produktionsrabattens effekter, på omedelbar och längre sikt.

8.2 Bedömningar ur företagens och regionernas perspektiv

8.2.1 Bedömning: Ett statligt produktionsincitament i Sverige vore lämpligt för näringslivet och regionerna

8.2.1.1 Internationell konkurrens missgynnar företag i den svenska film- och tevebranschen och Sverige som inspelningsland

Fakta pekar tydligt på att det finns en snedvriden konkurrens för den svenska film- och tevebranschen och för Sverige som inspelningsland. Det beror framförallt på att andra länder erbjuder billigare lösningar än vad svensk film- och tevebransch kan göra, genom produktionsincitament.

Svenska aktörer och Sverige missgynnas därför i den konkurrensen om var internationella filminspelningar ska äga rum. Ekonomin i varje filmproduktion är det som mest styr var en film eller teveserie spelas in. Annat påverkar visserligen också, men det relativa kostnadsläget är avgörande. Sverige riskerar därför på sikt att förlora ännu fler filminspelningar.

För att förändra detta behöver vi se till att svenska företag och Sverige kan konkurrera på lika villkor som andra. Om marknaden blir rättvis, det vill säga konkurrensneutral, så kommer svenska företag och Sverige att kunna börja konkurrera med sina kvalitativa förmågor och unika tillgångar. Sverige skulle behöva komma in i de olika produktionsplaneringsguider som listar olika länders rabattsystem. I dag nämns Sverige inte alls på sådana listor, vilket är mycket negativt i en bransch där det är avgörande för framgång att kunna agera och konkurrera internationellt under förproduktionsfasen, när man efterfrågar och avtalar om finansiering och partnersamarbeten.

Ett svenskt produktionsincitament kan ge både svenska och internationella bolag möjlighet att spela in fler filmer och teveserier i Sverige. Svenska filmarbetare skulle få mer kunskaper och därmed starkare konkurrenskraft av fler film- och teveproduktioner och mer utbyte med internationella aktörer, påpekar branschaktörer vi intervjuat. Ett produktionsincitament förväntas också underlätta samproduktioner, eftersom Sverige då konkurrerar på lika villkor.

I grannländer med produktionsincitament tenderar filmteam att röra sig mellan länderna, när länderna behöver mer kompetens och större team än vad de själva kan erbjuda (Sweco, 2017). Därmed får båda länderna en större och mer konkurrenskraftig marknad.

Med produktionsincitament, spår branschaktörerna, ökar också efterfrågan på efterproduktionsbolag. Då blir produktionerna effektivare, eftersom efterproduktionen kan ske i närheten av produktionen i stället för utomlands. (BCG, 2017) Vi bedömer att efterproduktionsbolag generellt skulle gynnas av fler filminspelningar i Sverige.

8.2.1.2 Svenska film- och teveproduktioner är svåra att finansiera – det hämmar tillväxten

Branschaktörerna menar att den svenska film- och tevebranschen har mycket svårt att finansiera produktioner i Sverige.

Produktionsbolagens verksamhet kräver ofta höga utlägg i början. Samtidigt kommer ofta vinsterna sent. Detta innebär höga risker. De små och mellanstora företagen tycks därför ha mycket svårt att hitta lämplig privat finansiering. Ett produktionsincitament borde rimligen underlätta och stimulera finansieringen av film- och teveproduktion, utöver att utjämna konkurrensvillkoren. Produktionen kan dessutom bli mer attraktiv för andra investerare om en större andel kapital är garanterat på förhand – då minskar den samlade ekonomiska risken (BCG, 2017). Därmed skulle ett produktionsincitament troligen få fler svenska produktionsbolag att spela in i Sverige i stället för utomlands.

Sammantaget kan alltså den totala produktionen av rörlig bild i Sverige komma att öka tack vare ett produktionsincitament. Med större budgetar kan produktionernas kvalitet höjas, vilket stärker svensk konkurrenskraft på den internationella scenen.

Majoriteten av de vi intervjuat betonar att parallella lösningar för finansiering är fördelaktigt, men önskar inte en kombination av flera finansiella eller skattemässiga incitament då det uppfattas som krångligt. Branschaktörerna betonar samstämmigt att den statliga kulturpolitikens stödtyper behöver finnas kvar, även om den statliga näringspolitiken inför ett produktionsincitament. Eftersom filmen är både kulturuttryck och näringsverksamhet behövs skilda men samverkande stödsystem, som kan haka i varandra och ge en sammanlagd starkare effekt än vad stöden kan göra var för sig. Branschaktörerna vill också kunna kombinera de offentliga stöden med kapital från regionala fonder och privata investerare. (BCG, 2017)

8.2.1.3 Fler filminspelningar i Sverige skulle stärka många företag inom övriga kulturella och kreativa näringar

Vi bedömer att fler filminspelningar i Sverige skulle öka omsättningen och stärka kompetensen märkbart i alla kulturella och kreativa näringar. Film- och teveproduktioner i Sverige genererar redan en relativt hög efterfrågan inom de övriga kulturella och kreativa näringarna. Fler filminspelningar skulle alltså rimligen öka efterfrågan, och därmed sysselsättningen. Större efterfrågan gör det möjligt att utveckla och upprätthålla konkurrenskraftig specialistkompetens, och konkurrenskraftig kvalitet, inom exempelvis ljussättning, kostymering, klippning och filmmusik. Vi bedömer att detta är en mycket viktig utveckling för svenskt näringsliv på kort och lång sikt, eftersom konkurrenskraften byggs genom innovativ samverkan mellan olika delbranscher.

8.2.1.4 Ett statligt produktionsincitament skulle stärka den regionala tillväxten och utvecklingen

De fyra regionala produktionscentrumen påpekar alla att enbart ett statligt produktionsincitament skulle ge en tillräcklig effekt för att förbättra konkurrenskraften. De föredrar en liknande produktionsrabatt som i övriga Europa. Film- och tevebranschen skulle välkomna även åtgärder på strukturell nivå, till exempel satsningar på att marknadsföra Sverige som filmland eller förstärka svenska filmutbildningar. Men framförallt behöver produktionen av rörlig bild via produktionsbolag stöd, och stödet behöver vara finansiellt. Branschaktörerna menar samstämmigt att effekterna av alla andra tänkbara åtgärder kommer att förbli marginella, så länge ett statligt produktionsincitament saknas.

Om film- och tevebranschen utvecklas positivt kan det i sig bidra till att ytterligare filminspelningar sker i regionerna. Därmed kan regionerna öka sin attraktionskraft, sin sysselsättning och sitt företagande.

8.2.2 Bedömning: Hellre produktionsrabatt än skattekredit eller skatteavdrag

Trots det kärva läget för film- och tevebranschen har Sverige möjligen en fördel: Vi kan studera andra länders produktionsincitament. De flesta andra länder har funnit att en produktionsrabatt är den enklaste och mest transparenta lösningen, ur marknadens och företagens perspektiv. Några europeiska länder har också lämnat andra typer av produktionsincitament och gått över till produktionsrabatter.

Eftersom produktionsrabatt har blivit den vanligaste lösningen internationellt, är det sannolikt att man enklare kan locka utländska produktionsbolag med produktionsrabatt än med andra alternativ.

Alla svenska företag vi frågat är också överens om att produktionsrabatter är att föredra. De understryker att produktionsrabatter är transparenta och lätta att förstå, samtidigt som det enskilda företaget inte behöver göra någon särskild skatteredovisning. Dessutom upplever de intervjuade aktörerna att produktionsrabatter inte skulle medföra någon stor administrativ börda i ansökningsprocessen. Aktörerna menar också att andra former av produktionsincitament är både krångligare och mindre effektiva. (BCG, 2017) Det vill säga: Produktionsrabatter är det mest effektiva sättet att subventionera film- och teveproduktioner i Sverige, och därför den metod som bäst stärker svenska företags konkurrenskraft.

Samstämmigheten i film- och tevebranschen är närmast total om att en produktionsrabatt skulle förbättra förutsättningarna för filminspelningar i Sverige. Det visar både våra intervjuer och en skrivelse från ett stort antal branschaktörer (se bilaga 1).

8.2.3 Bedömning: Produktionsrabatten bör vara lika stor som i konkurrerande länder

Vi bedömer att produktionsrabatten bör motsvara produktionsincitamenten i konkurrerande länder, för att öka Sveriges konkurrenskraft, om möjligt redan på kort sikt och framförallt på längre sikt.

Det är tydligt att EU-länderna med relativt generösa produktionsincitament har haft starkast tillväxt efter att de infört produktionsincitamenten.

Vi bedömer dock att den viktigaste skillnaden ligger i att ha eller inte ha ett produktionsincitament, och att Sverige just nu är på fel sida om den linjen. Om Sverige inför ett produktionsincitament bör det därför framgå tydligt att det finns en långsiktig avsikt med systemet. Det är alltså mycket bättre om regeringen vill börja med en lägre produktionsrabatt som kan justeras med tiden beroende på resultatet, än att inte börja alls.

I Nederländerna får produktionsbolagen 30 procents rabatt på de produktionskostnader som beskattas i landet. I både Finland och Norge används en produktionsrabatt på 25 procent. Den irländska skattekrediten är 32 procent av produktionens kostnader. (Sweco, 2017)

Vi bedömer därför att en svensk produktionsrabatt bör ligga på minst 25 procent. Det kan också finnas skäl att införa en större rabatt, eftersom bland annat löneläget gör filminspelningar i Sverige dyrare än i många andra europeiska länder. Samtidigt finns skäl att harmonisera rabattsatsen mellan de nordiska länderna (se bilaga 3). Men procentsatsen är som sagt mindre viktig för fler filminspelningar i Sverige än att det över huvud taget finns ett produktionsincitament.

8.2.4 Bedömning: Produktionsrabatten ska vara enkel och transparent för företagen

Det finns ett direkt samband mellan ökad konkurrenskraft i näringslivet och att företag behöver hantera färre regler och färre krångliga regler. Vi bedömer därför att enkelhet behöver vara en ledstjärna när man formar regelverket runt en produktionsrabatt. De stödberättigade företagen behöver uppleva systemet som lätt att förstå, effektivt, förutsägbart och transparent.

Branschaktörer vi intervjuat förstår att staten måste ställa olika krav för att ge produktionsrabatt. Samtidigt är branschaktörerna angelägna om att systemet blir enkelt och effektivt att administrera, ur företagens perspektiv. (BCG, 2017)

Förutsägbarhet är kritiskt när film- och teveproduktion ska finansieras. Vi bedömer därför att produktionsbolagen behöver kunna ansöka om produktionsrabatt och få svar tidigt under produktionen.

Vi bedömer också att en svensk produktionsrabatt bör likna andra länders rabattsystem. Det innebär bland annat att rabatten bör avse alla kostnader som är direkt relevanta för film- eller teveproduktionen, till exempel löner till personer med skatteplikt i Sverige och inköp av varor och tjänster som ska konsumeras i Sverige. Produktionsrabatten bör alltså omfatta aktiviteter i hela den del av produktionskedjan som produktionsbolagen driver: från utveckling till all produktion av rörlig bild som är nödvändig för det färdiga resultatet, inklusive efterproduktion.

Det vore också bra för företagen om de kunde få produktionsrabatten utbetalad i intervall, allt eftersom de betalat och bokfört stödberättigade kostnader. Företagen har nämligen störst utgifter under produktionsfasen, främst i form av löner, och likviditeten är ofta ett hinder i produktionsbolagens verksamhet. (BCG, 2017)

Det är också viktigt att produktionsrabatten är transparent: Den ska vara likvärdig, och alla stödberättigade aktörer ska ha samma möjlighet att söka. Det behöver därför vara tydligt vilka som är stödberättigade. Syftet är att stärka Sverige som inspelningsland och stärka den svenska film- och tevebranschen. En produktionsrabatt behöver därför omfatta

  • både svensk produktion och inkommande produktion

  • all inspelning av drama, thriller, dokumentär, komedi eller motsvarande kulturell genre, men inte reklamfilm

  • både film- och teveproduktion, det vill säga systemet ska inte villkora vilket visningsfönster som det färdiga resultatet planeras för.

8.2.5 Vad säger EU:s statsstödsregler om statlig produktionsrabatt?

EU:s statsstödsregler sätter ramarna för medlemsstaternas möjligheter att stödja en viss verksamhet med offentliga medel, till exempel olika typer av subventioner och skatteincitament. Reglerna finns i artikel 107–109 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

Där fastställs att statsstöd är förbjudet om det inte uppfyller vissa bestämda undantag och godkänns av EU-kommissionen. Syftet med reglerna är att konkurrensen på EU:s inre marknad inte ska snedvridas.

Medlemsstaterna ger dock ändå stora statsstöd i olika former på den inre marknaden, utan EU-kommissionens godkännande. Ett exempel är Svenska Filminstitutets stöd till produktion och distribution av film. Dessa stöd är möjliga tack vare den allmänna gruppundantagsförordningen (GBER), som gör att vissa statsstöd kan undantas från reglerna i EUF-fördraget. I GBER finns undantag för till exempel forskning, innovation, utbildning och miljöskydd, liksom för kultur och film (artikel 53–54). I artikel 54 står det som regeringen behöver förhålla sig till om de inför en produktionsrabatt, för att undantas från det generella förbudet mot statsstöd i EUF-fördraget.

Av GBER framgår att produktionsrabatten

  • ska verka till förmån för manusskrivning, utveckling, produktion, distribution eller marknadsföring av audiovisuella verk

  • ska stödja en kulturprodukt (som kan kontrolleras mot ett antal kulturella kriterier)

  • får utformas som stöd till produktion, förproduktion och distribution.

Om produktionsrabatten kräver territoriella utgiftsåtaganden, kan staten kräva att upp till 160 procent av stödet för produktion av ett visst audiovisuellt verk används i Sverige. Alternativt beräknar man stödet för att producera en film som en procentandel av utgifterna för produktionsverksamheten i Sverige. I båda fallen gäller att om man kräver en lägsta produktionsnivå inom det berörda territoriet för att projekt ska kunna få stöd, får denna nivå inte överstiga 50 procent av den totala produktionsbudgeten. Därtill får det maximala utgiftsbelopp som omfattas av territoriella utgiftsåtaganden under inga omständigheter överstiga 80 procent av den totala produktionsbudgeten.

De stödberättigade kostnaderna ska vara de totala kostnaderna för produktion av audiovisuella verk, och för stöd till förproduktion ska de gälla kostnaderna för manusskrivning och utveckling av audiovisuella verk. Stöd får inte förbehållas specifika produktionsaktiviteter eller individuella delar i produktionsvärdekedjan. Stödnivån för produktion av audiovisuella verk får inte heller överskrida vissa belopp som anges i förordningen.

Stöd till filmstudioinfrastruktur är inte tillåtet.

Slutligen får stöd inte förbehållas enbart landets egna medborgare. Det är till exempel inte tillåtet att enbart ge svenska aktiebolag möjlighet till stöd. Däremot finns inget hinder för att kräva att företaget som får stöd har en svensk filial eller ett svenskt driftställe.

8.3 Bedömningar ur offentlig finansiellt perspektiv

8.3.1 Bedömning: Staten behöver sätta upp villkor för produktionsrabatten och följa upp effekterna

Vi behöver göra andra typer av bedömningar åt staten om en produktionsrabatt än de bedömningar vi gjort av film- och tevebranschens tillväxt och av regional utveckling. Det är tydligt att film- och tevebranschens tillväxt och den regionala utvecklingen skulle stärkas av ett statligt produktionsincitament. Det är sannolikt att också statens skatteintäkter skulle öka, och att Sverige som helhet skulle få även andra samhällsekonomiska vinster. Det är dock varken säkert att det blir så eller enkelt att förutspå ett framtida resultat.

Vi bedömer därför att staten behöver förse produktionsrabatten med vissa villkor som ökar sannolikheten för de samhällsekonomiska vinster som regeringen vill se av ett produktionsincitament. (Närings- och kulturdepartementen, 2016)

Vi bedömer vidare att staten behöver följa upp och validera produktionsrabattens effekter i särskild ordning, eftersom intäkter och utgifter inte kommer att kunna bokföras mot varandra på samma konto i statsbudgeten.

8.3.1.1 Produktionsrabatten behöver villkor som bidrar till önskade samhällsekonomiska effekter

Vi bedömer att regeringen bör prioritera att få fler internationella filminspelningar till Sverige, för att nå de positiva samhällseffekter regionalt och nationellt som regeringen önskar. (Närings- och kulturdepartementen, 2016; Regeringskansliet, 2017)

Det är önskvärt att de renodlat svenska filminspelningarna också får tillgång till produktionsrabatten, men de kan aldrig bli lika många som de internationella, eftersom Sverige är ett relativt litet land. Vi kan jämföra med regeringens många insatser under senare år för att stärka svensk turism- och besöksnäring. Strategin för dessa insatser är att locka fler internationella besökare till Sverige – det bedöms vara en av de mest effektiva metoderna för att få marknaden för turism- och besöksnäringen i Sverige att bli större.

Gynna stora produktioner framför små

Detta resonemang leder till slutsatsen att produktionsrabatten bör gynna stora produktioner framför små, eftersom internationella produktionsbolag oftare arbetar med betydligt större budget per filminspelning än svenska produktionsbolag.

Vi bedömer därför att en film- eller teveproduktion bör ha en minimibudget för att kunna få produktionsrabatt. Eventuellt kan kravet på minimibudget kombineras med olika kvalitetskriterier, till exempel antal inspelningsdagar.

Samtidigt behöver en minimumbudget anpassas till de olika förutsättningarna inom olika genrer. Det kan till exempel ge god effekt att erbjuda en lägre miniminivå för dokumentärer än för spelfilmer, som ofta är dyrare. Så är det finländska systemet konstruerat, och Sverige kan med fördel kopiera de finländska minimibudgetarna på 2 500 000 euro för spelfilmer och 325 000 euro för dokumentärer. (BCG, 2017)

Vi föreslår därför följande:

  • För att få tillgång till rabatten behöver svenska och internationella produktionsbolag ha en minimibudget för respektive film- eller teveproduktion på

    • 3 250 000 kronor för dokumentärer

    • 25 miljoner kronor för övriga genrer.

Ställ krav på samarbetsavtal

Regeringen vill samtidigt säkerställa att fler internationella filminspelningar direkt ökar tillväxten och efterfrågan i film- och tevebranschen, övriga kulturella och kreativa näringar samt turism- och besöksnäringen i Sverige (Regeringskansliet, 2017). Vi bedömer därför att produktionsrabatten behöver villkor som särskilt gynnar svenskt näringsliv.

I Finland krävs bland annat att produktionen har en finländsk samproducent eller finländsk produktionskoordinator, att finländsk specialkompetens används och att finländska miljöer dokumenteras (BCG, 2017). I den tyska delstaten Baden-Württemberg krävs att efterproduktionen sker på samma plats som resten av inspelningen.

Vi bedömer att Sverige bör ställa vissa krav av denna typ. Produktionsrabatten behöver maximera nyttan för svenskt näringsliv och Sverige som inspelningsland, så att branschen utvecklas och Sverige får en generell tillväxt.

Samtidigt: Ju fler och mer detaljerade krav som ställs, desto krångligare och mindre transparent blir produktionsrabatten för företagen. Vi bedömer därför att produktionsrabatten bör utformas med stöd av erfarenheter från andra länder och för att nå de centrala syftena.

Vi föreslår därför följande:

  • För att få tillgång till rabatten behöver internationella produktionsbolag visa samarbetsavtal om att produktionen genomförs med ett svenskt produktionsbolag.

  • För att få tillgång till rabatten behöver svenska och internationella produktionsbolag visa samarbetsavtal om att delar av produktionen genomförs med svenska efterproduktionsbolag.

Avsätt 300 miljoner kronor per år – utan maxbelopp per produktion

Staten kan överväga ett maxbelopp per produktion. På så sätt kan staten sprida den budgeterade produktionsrabatten till fler projekt. Det finns dock en risk att de riktigt stora internationella produktionerna väljer bort Sverige som inspelningsplats om det finns ett maxbelopp per produktion.

I dag är det irländska produktionsincitamentet det mest generösa stödet i Europa. Där finns ingen gräns för hur mycket stöd som totalt får delas ut per år, utan alla produktioner som uppfyller kraven får en skattekredit på 32 procent av sina kostnader, oavsett hur höga kostnaderna är. I Nederländerna finns en öppning för produktionsbolag att ansöka om olika maxbelopp för internationella samproduktioner och ett annat maxbelopp för nationella produktioner. (Sweco, 2017)

Om staten bör sätta ett maxbelopp eller inte beror på hur mycket pengar som finns totalt i systemet. I de europeiska länder som använder produktionsrabatt finns normalt ett takbelopp per år för statens samlade produktionsrabatt. Ett för lågt takbelopp i statsbudgeten kan eventuellt leda till att taket nås redan i början av året. Branschaktörerna menar därför att takbeloppet behöver räcka hela året, eftersom systemet annars blir oförutsägbart. Särskilt de större, resursstarka produktionsbolagen anser det vara av yttersta vikt att ett svenskt system får mycket kapital, för att det administrativa arbetet ska löna sig och för att syst