Från living labs till transition labs?

En forskningsöversikt och kartläggning av innovationsmiljöer för hållbara städer

Författare: Lisa Andersson, Heiti Ernits och Anna-Karin Stoltz Ehn – RISE

Illustration: mötesrum och rum föreställande ett samhälle


Logotyp: RISE



Titel: Från Living labs till Transition labs? En forskningsöversikt och kartläggning av innovationsmiljöer för hållbara städer
Författare: Lisa Andersson, Heiti Ernits & Anna-Karin Stoltz Ehn - RISE
Serie: Vinnova Rapport VR 2018:03
ISSN: 1650-3104 ISBN: 978-91-87537-70-7
Utgiven: Februari 2018
Utgivare: Vinnova - Verket för Innovationssystem/Swedish Governmental Agency for Innovation Systems
Diarienummer: 2016-05092
Produktion & layout: Vinnova kommunikation
Omslagsbild: Getty images/Illustration på titelsidan: Louise Quistgaard - RISE

Förord

Hållbarhetsfrågor som drivkraft för innovation har på senare tid fått ett starkt ramverk i form av Agenda 2030 och hållbarhetsmålen, som tar ett helhetsgrepp ur globalt perspektiv på olika dimensioner av hållbarhet. Vinnova använder sedan 2017 Agenda 2030 som ett sätt att ge innebörd till begreppet hållbar tillväxt, som är målet för vår verksamhet. Med de utmaningar som beskrivs i hållbarhetsmålen blir det allt tydligare vilken viktig roll offentlig verksamhet spelar, i samverkan med andra. Det är ett tema som även får stark uppmärksamhet inom OECD, dels inom deras Observatory of Public Sector Innovation (OPSI), men också i projektet om systeminnovation inom OECD Working Party on Technology and Innovation Policy (TIP). Frågorna om hållbarhet, offentlig verksamhet och systeminnovation sammanfaller på ett tydligt sätt i städer.

Regeringen startade 2016 fem strategiska samverkansprogram, varav ett inriktas på smarta städer. Vinnova har i uppdrag att stödja samverkansprogrammen med analyser och andra investeringar. Inför det första mötet i samverkansgruppen togs en analys av hinder och utmaningar fram, ur ett systemperspektiv inom området. Där ingick en punkt om att befintliga testbäddar behöver samordnas och tillgängliggöras för fler och luckor behöver fyllas med fler verklighetsnära testbäddar. Vinnovas analys byggde i stor utsträckning på dels slutrapporten från Delegationen för hållbara städer, Femton hinder för hållbar stadsutveckling, dels Strategisk innovationsagenda för Smarta hållbara städer, som senare legat till grund för det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities.

Rise genomförde under 2017 en kartläggning av innovationsmiljöer i städer med bidrag från Vinnova, som presenteras i denna rapport. Kartläggningen inriktas på innovationsmiljöer bredare än vad många uppfattar som testbäddar. Rapporten ger också en grund för indelning av olika typer av innovationsmiljöer, samt förklaring till vad som skiljer dem åt.

Genom att tillgängliggöra denna rapport hoppas Vinnova kunna bidra till ytterligare kontakter mellan olika innovationsmiljöer och mellan de befintliga miljöerna och nya aktörer. Vinnova har i uppdrag att stödja regeringens satsning på Testbädd Sverige. Det gör vi genom olika insatser, såsom Innovationsplattformar och Testbäddar samt stödjande åtgärder för att titta på policyutvecklingen i Sverige. Mer information om detta finns på Vinnovas hemsida.

Vinnova i februari 2018

Inger Gustafsson
Enhetschef
Samhällsutveckling

Marie Karlsson
Handläggare
Samhällsutveckling

Introduktion

Samhällen ställs i allt större grad inför komplexa utmaningar som blir allt svårare att hantera med befintliga resurser och arbetssätt. För att kunna skapa förutsättningar för ett välmående, ekologiskt och socialt hållbart samhälle, nu och i framtiden, behöver en omfattande kursändring ske. Behovet av sociala, organisatoriska och tekniska innovationer, som på olika sätt bidrar till att ersätta ohållbara energi- och transportsystem samt föråldrade sätt att producera samhällstjänster och kunskap på, är stort.

Den samhällsvetenskapliga forskningen lyfter fram vikten av bred samverkan mellan sektors- och myndighetsgränser för att kunna ta sig an komplexa hållbarhetsutmaningar. Dagens stuprörstänkande försvårar gemensam kunskapsproduktion och problemlösning. Däremot finns det tecken på att den traditionella, hierarkiska och centralistiska samhällsstyrningen håller på att omformas till att bli mer nätverksbaserad, horisontell och samarbetsbaserad. Denna styrningsform – som i den engelska litteraturen kallas för governance – bygger i högre grad på nätverkande och flernivåsamverkan mellan näringsliv, offentlig sektor och civilsamhället.

När det gäller hållbar utveckling och innovation anses städerna spela en allt viktigare roll. Dels är städer kraftfulla påverkansnoder som främjar spridningen av radikala innovationer; dels bidrar städernas unika synergier och tillgång till infrastruktur, kapital och kompetenser till ökad innovationsförmåga. Hur skall städerna organisera sig för att kunna öka samverkan och främja ett experimentellt förhållningssätt för att kunna ta sig an komplexa utmaningar? Hur skall städerna organisera sig för att dra nytta av den ökade innovationsförmågan givet de samhällsutmaningar vi står inför?

I Sverige och internationellt har nya typer av organisationsformer och arenor börjar växa fram som ett svar på ovan tecknade utmaningar: urban living labs, urban transition labs, social labs, policy labs, innovationsplattform för att ta några exempel. Alla dessa miljöer har som syfte att främja flernivåsamverkan, innovation och problemlösning. I Sverige främjas denna utveckling främst tack vare innovationsmyndigeten Vinnova som på olika sätt stödjer dessa framväxande försök att hitta nya typer av organisationsformer. I Europa sker stora satsningar på liknande miljöer genom Horizon 2020 och JPI Urban Europe. Syftet med den här rapporten är att ge en bild av hur dessa nya innovationsmiljöer växer fram som styrverktyg för att driva hållbar stadsutveckling. I anslutning till rapporten har även gjorts en kartläggning och klassificering av svenska innovationsmiljöer för hållbara städer.

1 Inledning

Baserat på en forskningsöversikt utreder rapporten begrepp och beskriver hur test- och innovationsmiljöer har utvecklats till att bli viktiga medel för att möta samhällsutmaningar på systemnivå. Som komplement har en kartläggning och klassificering av svenska innovationsmiljöer för hållbara städer genomförts.

2 Från teknisk innovation till samhällsinnovation

Innovation kan beskrivas som en komplex process som karaktäriseras av interaktion mellan vetenskap, teknik, lärande, produktion, organisationer, policy och efterfrågan (Ballon, Pierson, & Delaere, 2005). Det är dock viktigt att i likhet med ekonomen Schumpeter (1883-1950) göra en åtskillnad mellan vad som på engelska kallas för invention (uppfinning) och innovation. En innovation betecknar även en förflyttning i rum och tid. Denna förflyttning kan ske via marknadstransaktioner, förändrade rutiner i organisationer eller förändringar i beteenden hos individer. Sociologen Gabriel Tarde (1843-1904) var en av de första att notera att spridningen av en innovation kan förstås sociologiskt i termer av repetition, opposition och anpassning. Innebörden av begreppet innovation beror på vilket sammanhang det används i, exempelvis:

  • Produktinnovation handlar om utveckling av helt nya varor och tjänster eller betydande förbättringar av existerande (OECD/Eurostat, 2005).

  • Processinnovation representerar betydande förändringar gällande produktion och leveransmetoder (OECD/Eurostat, 2005).

  • Organisatorisk innovation handlar om implementering av nya organisatoriska metoder såsom förändring av affärsmodeller, arbetsplatsens organisation eller externa relationer (OECD/Eurostat, 2005).

  • Marknadsinnovation innebär implementering av nya marknadsföringsmetoder. Exempelvis förändrad produkt- eller förpackningsdesign, reklam och placering av produkten samt metoder för prissättning av varor och tjänster (OECD/Eurostat, 2005).

  • Social innovation är nya idéer (produkter, tjänster, modeller) som möter samhällsutmaningar samtidigt som de ökar samhällets kapacitet (EU, 2010)

  • Systeminnovation innebär en övergång från ett sociotekniskt system till ett annat, det vill säga större samhälleliga förändringar som innebär nya strukturer (Loorbach & Rotmans, 2006).

2.1 Teknisk innovation

Traditionellt förknippas begreppet innovation till teknisk utveckling (Godin, 2008). Bergek et al. (2008) har utvecklat en analysmodell för utveckling av tekniska innovationssystem. Först definieras själva teknikområdet, därefter kartläggs strukturella komponenter såsom aktörer, nätverk och institutioner för att undersöka hur dessa bidrar till utvecklingen av teknikområdet. Både hårda aspekter som till exempel lagstiftning och mjuka aspekter såsom normer, värderingar och föreställningar är betydande då samverkan mellan dessa påverkar utfallet. I steg tre bedöms vilken utvecklingsnivå innovationssystemet ligger på baserat på kartläggningen, och därefter sätts mål för den fortsatta utvecklingen. Utvecklingsnivåerna beskrivs som konceptutvecklingsfas, demonstrationsfas, nischmarknadsfas, kommersiell tillväxtfas och mognadsfas. Innovationsprocessen är dock ej linjär utan aktiviteter kopplat till de tidiga nivåerna pågår även när tekniken går in i nya utvecklingsfaser och tekniken rör sig mellan dem. I steg fyra bedöms de funktioner som påverkar innovationens potential att slå igenom. Syftet är att identifiera vad som är på väg att hända, varför det sker och om det är tillräckligt för att kunna nå det uppsatta målet. Därefter, i steg fem, undersöks de bakomliggande strukturella orsakerna till de funktionella svagheter som har identifierats för att sedan i steg sex identifiera lämpliga åtgärder som kan undanröja systemsvagheterna (Bergek, 2008; Hellsmark, Bergek, Hellström, & Malmquist, 2014).

Hellsmark et al. (2014) använder sig av funktioner för att analysera (tekniska) innovationssystem. Dessa erkända funktioner ses som centrala processer som påverkar innovationsutveckling och spridningen. De beskrivs kortfattat som:

  • Kunskapsutveckling och spridning: att kunskapsbasen breddas och fördjupas, både sett till vetenskaplig och teknisk kunskap samt kunskap om produktion, logistik och marknad.

  • Entreprenöriellt experimenterande: att det pågår en levande lärandeprocess så att osäkerheter i systemet reduceras, exempelvis genom test av tekniska lösningar, marknader och strategier.

  • Resursmobilisering: att systemets aktörer utvecklar en resursbas av finansiellt kapital, humankapital och fysiska resurser från olika källor.

  • Utveckling av socialt kapital: att sociala relationer skapas och upprätthålls påverkar aktörers ömsesidiga förtroende och förståelse för varandra, detta både sker och är ett resultat av nätverksbyggande.

  • Legitimering: den process genom vilken social acceptans skapas för systemets tekniker, aktörer och institutioner. Det kan till exempel ske genom policyutveckling och anpassade system.

  • Vägledning av aktörernas sökprocesser: processen som formar aktörernas beslut om vilka tekniska innovationssystem de ska delta i och hur de ska agera.

  • Marknadsformering: att marknader växer fram och formas för systemets produkter, varor eller tjänster (Hellsmark et al., 2014)

Dessa lärdomar och erfarenheter från teknisk innovationsutveckling kan användas vid social innovationsutveckling som syftar till att möta samhällsutmaningar, bland annat genom samverkan med offentlig sektor.

2.2 Innovation i offentlig sektor

Innovation i offentlig sektor är ett relativt nytt fält vilket gör att det inte finns vedertagna definitioner, än mindre vad en innovativ förvaltning är och innebär i praktiken. I boken ”Måste innovationer vara av metall” publicerad av Sveriges Kommuner och Landsting (2007), resonerar ett antal praktiker kring begreppet:

”Vi använder allt oftare ord som ’innovativ’ och ’innovationer’ i våra diskussioner, liksom ’kreativ’, men jag är rädd för att inte alla vet riktigt vad de där orden innebär. Och ibland används de nog för mycket. Det är mycket som man inte har tänkt på att det är innovationer. En innovation kan vara en ny tanke som går att göra till något större. Man borde ta sina uppslag på större allvar.” (SKL, 2007)

En fråga som ofta uppstår är hur innovationsbegreppet skiljer sig från exempelvis ständiga förbättringar som varje kommun med självaktning har som ett integrerat arbetssätt för att driva på utvecklingen i organisationen. Frågan är berättigad och svår att svara på. Ett pragmatiskt sätt är att definiera innovation i offentlig sektor som någonting nytt (produkt; tjänst; process; metod; teknik; ide), som skall göra nytta och som måste nyttiggöras (implementeras) innan den kan kallas för en innovation. Innovationsrådets slutbetänkande ”Att tänka nytt för att göra nytta” (SOU 2013:40) gör ett försök att översätta innovationsbegreppet till offentlig sektor genom följande uppdelning:

  • Produkt- och serviceinnovationer: förändrar en offentlig tjänsts form och innehåll.

  • Processinnovationer: förändrar det sätt på vilket en given tjänst produceras och tillhandahålls.

  • Organisatoriska innovationer: förändrar de organisatoriska ramarna för produktionen och tillhandahållandet av tjänsterna eller produkterna.

  • Systeminnovationer: förändrar den offentliga sektorns roll, identitet eller relation till omgivningen.

  • Strategisk policy-innovation: förändrar utgångspunkterna för politiken genom att omformulera problemen och omdefiniera mål och medel.

I praktiken finns avgörande faktorer som påverkar offentlig sektors förmåga att innovera, Mulgan (2007) belyser följande:

  • Ofta har ingen uttalat ansvar att driva innovationsarbetet utan det är fördelat och saknar egen budget

  • Offentlig sektor är mindre riskbenägen eftersom den vilar på offentliga medel

  • Det omfattande byråkratiska och administrativa systemet är en barriär

  • Att utveckla nya produkter och tjänster parallellt med att tillhandahålla befintliga är en utmaning, det är särskilt svårt för nya innovationer att få fäste och förtroende innan övriga strukturer och system är anpassade efter dem vilket i sig kräver en känslig övergång

  • Den organisatoriska strukturen försvårar tvärsektoriellt arbete vilket krävs för att stimulera innovation

  • Monopolistiska strukturer inom offentlig sektor missgynnar innovativt handlande

Nählinder (2013) belyser emellertid att den grundläggande utmaningen är att många tjänstepersoner i offentlig sektor uppfattar innovation som svårt. Eftersom innovation ses som lösningen på många utmaningar är det av stor vikt att reda ut begreppets betydelse i aktuell kontext och skapa gemensam förståelse för vad som eftersträvas, först då kan innovationsprocesser utvecklas. Vinnovas finansiering av så kallade idéslussar är ett försök att stärka innovationsförmågan i kommunal verksamhet. Syftet är att möjliggöra utveckling av stödjande funktioner, system och processer i kommuner för att fånga upp och vidareutveckla idéer från medarbetare, civilsamhället och företag, testa lösningar och nyttiggöra dessa i den kommunala verksamheten för att på så vis öka innovationskapaciteten (Vinnova, 2016). I det här sammanhanget har modellen för living labs uppstått som ett sätt att hantera utmaningarna.

3 Test- och innovationsmiljöer

För innovationsutveckling behövs ett experimentellt angreppssätt, ett laborerande. Idag talas om öppna innovationsmiljöer och labb. I jämförelse med traditionella laboratorier kännetecknas inte dessa labb av en artificiellt skapad, stängd miljö och experiment under kontrollerade förhållanden. Istället präglas dessa nya typer av labb av experimenterande byggt på samverkan mellan flera aktörer, delande av kunskap och resurser samt brukarinvolvering (Ballon et al., 2005; Pascu & van Lieshout, 2009).

Begreppet levande laboratorium har bland annat används inom biologin, där Charles Darwin redan på 1800-talet kallade Galapagos-öarna för ”levande laboratorium för evolution”. Ett levande laboratorium är alltså inte en avgränsad och kontrollerad miljö; utan en öppen och verksam miljö som ständigt förändras. Detta står i stark kontrast med det konventionella vetenskapliga labbet, där slutenhet, fysisk avgränsning och rigorös kontroll är en grundförutsättning för lyckade vetenskapliga resultat. Ett levande laboratorium kan sägas vara mer lämplig för studier av objekt som inte kan eller bör lyftas ur sin naturliga miljö: vare sig det är människor, teknologi eller organismer som avses.

Däremot är begreppet living lab en sentida konstruktion som härstammar från teknologins domäner. En bärande tanke är att utveckla mer kundanpassade produkter genom att inkludera slutanvändarna i produktutveckling och utvärdering. Idén om att studera interaktion mellan teknologi, människor och miljö har sitt ursprung i slutet av 1980-talet och IKT-utvecklingen. William J. Mitchell, professor på MIT, anses av många vara den som förde fram living lab-konceptet då han förespråkade att studera hur människor interagerar med teknik och omgivning i verklig miljö.

När Finland var ordförande för ministerrådet i EU 2006 drev de frågan om living labs som en metod för att främja innovationsklimatet i Europa. Lissabonstrategin hade inte gett de resultat som önskats utan EU identifierade behov av insatser för att stärka Europas ekonomi och konkurrenskraft. Living labs sågs som ett verktyg för ekonomisk tillväxt vilket resulterade i att EU gjorde en finansiell satsning och lanserade ett nätverk med 19 living labs, ”European Network of Living Labs”, ENoLL. Nätverket utvidgades snabbt och konceptet började spridas i större omfattning (Dutilleul, Birrer, & Mensink, 2010; Franz, 2015; Pascu & van Lieshout, 2009; Pierson, 2005).

Ballon et al. (2005) utreder skillnaderna mellan begrepp som går att samla under beteckningen ”test and experimentation platforms”. Plattformarna syftar alla till att stödja innovationsprocesser genom test och samverkan. Kortfattat beskriver de prototypplattformar, living labs, testbäddar, fältförsök och pilotförsök som följande:

  • Prototypplattform: anläggning för design och utveckling av prototyp innan massproduktion av teknik, produkt eller tjänst.

  • Testbädd: standardiserad labbmiljö skyddad från yttre påverkan som används för att testa teknik, produkter och tjänster

  • Fältförsök: test av teknik, produkter och tjänster i en avgränsad men verklig miljö

  • Living lab: när teknologi utvecklas i en verklig miljö med slutanvändaren som medskapare (obs, se 3.1 för diskussion om begreppets definition)

  • Marknadspilot: när nya produkter eller tjänster som anses vara tillräckligt mogna lanseras för ett antal tilltänkta slutanvändare i syfte att erhålla marknadsföringsuppgifter eller göra finjusteringar inför kommersiell lansering

  • Samhällspilot: pilottest i verklig kontext av nya produkter eller tjänster som förväntas leda till förbättrade sociala eller ekonomiska förutsättningar i människors vardag.

Plattformarna syftar till att stödja innovationsprocesser genom test och samverkan, hur och i vilken grad variera men alla angränsar i någon mån till vad som kallas öppen innovation (Ballon et al., 2005).

Figur 1 Positionering av test- och innovationsmiljöer, översatt till svenska

Figur 1 Positionering av test- och innovationsmiljöer,
översatt till svenska. Forskning och utveckling, Öppna innovationsmiljöer, Pilot. Fokus - Mognad

Källa: Ballon et al., 2005

3.1 Definition av begreppet living lab

Från att tidigare främst syfta på en användarcentrerad process för teknisk produktutveckling används processen numera för att möta utmaningar av olika karaktär. Det här innebär att det finns flera perspektiv på vad living labs innefattar. Följande citat ger en bild av hur living labs definieras:

“From the methodological perspective, living labs are networks composed of heterogeneous actors, resources, and activities that integrate user-centered research and open innovation” (Leminen, Westerlund, & Nyström, 2012)

“From the infrastructure perspective, living labs are facilities that enable experimentation and co-creation with users in real-life environments” (Sundramoorthy, Cooper, Linge, & Qi, 2011)

“[living lab is a] user-centric and multi-party collaborative R&D methodology or environment where innovations such as new services are created and validated in multi contextual real-life environment within individual regions” (Tingan, Zhenyu, Kimmo, Matti, & Yang, 2012)

Living labs kan generellt beskrivas som en användarcentrerad innovationsprocess eller innovationsmiljö där experimenterande, samverkan och medskapande är utgångspunkt (Dutilleul et al., 2010; Franz, 2015; Leminen, 2013; Pascu & van Lieshout, 2009; Pierson, 2005). Designlabb är ett annat begrepp som vilar på samma grund. De tar dock tydligare avstamp i designteori och designmetodologi för att möta samhällsutmaningar och komplexa frågor inom olika fält. Precis som living labs utgår designlabb från ett utforskande förhållningssätt, gränsöverskridande samarbeten och medskapandeprocesser (Hillgren & Szücs Johansson, 2015).

Utifrån litteraturöversikten baseras living labs på en experimentell ansats, utfall och resultat påverkar hur processen förs vidare. Upplägget är därmed adaptivt och justeras efter behov. Projektledaren styr inte utan leder en iterativ medskapandeprocess som baseras på att användarna/brukarna är aktiva medskapare av produkter, tjänster och processer. Olika typer av kunskap och förmågor integreras efter behov för att bidra till samskapandet. Intressenter har olika drivkrafter för att delta i living labs. Leminen (2013) delar upp dessa i fyra kategorier, se tabell 1.

Tabell 1 Drivkrafter bakom living labs

PROVIDER-DRIVEN

Organisationer såsom institut, universitet eller konsulter startar/använder living labs för forskning- och teoriutveckling, kunskapsutveckling eller för att lösa ett specifikt problem

UTILIZER-DRIVEN

Företag startar/använder living labs för att utveckla och testa sina produkter och tjänster

ENABLER-DRIVEN

Aktörer från offentlig sektor, ngo:s och finansiärer startar/använder living labs för samhälls- och regional nytta

USER-DRIVEN

Användare/brukare/boende/invånare är med och påverkar processen för att lösa utmaningar i sin vardag med hjälp och stöd från andra aktörer

Källa: Leminen, 2013

Forskning visar att radikala innovationer främst springer ur living labs med nätverksstrukturer som baseras på stort kunskaps- och informationsutbyte och samverkan mellan flera intressenter, medan living labs med mer centraliserad nätverksstruktur åstadkommer mer inkrementella innovationer (Leminen, 2013).

3.1.1 Komponenter i living labs

Living labs kan förstås utifrån sex huvudkompontenter: drift, tid, kontext, logik, aktiviteter och fokus, beroende på vad de fylls med för innehåll så skapas innovationsmiljöer och processer av olika karaktär för att lösa problem och samhällsutmaningar genom exempelvis nya produkter, tjänster, system eller policys.

Figur 2 Komponenter i living labs

Figur 2 Komponenter i living labs. Partnerskap, Tid, Aktiviteter, Fokus, logik, Kontext

3.2 Från living labs till transition management

För att nå en hållbar samhällsutveckling krävs en omställning som inkluderar både kultur, teknologi och mänskligt beteende. Det råder ett växande konsensus kring att städer i en tid av urbanisering fyller en avgörande roll. Förändringar sett till marknad, infrastruktur, kulturella diskurser, policy och styrning behövs för att nå en omställning på systemnivå. En förutsättning är dock att kunna utmana rådande system och praxis. Forskning inom fältet belyser att dessa komplexa och sammanvävda samhällsutmaningar, så kallade wicked-problems (Rittel & Webber, 1973) behöver angripas konkret genom att experimentera, testa och utvärdera iterativt. Detta angreppssätt kopplar samman transition management och living labs (designlabb) konceptuellt och teoretiskt (G. Schliwa, Evans, McCormick, & Voytenko, 2015).

Transition management är ett praktiskt och teoretiskt ramverk för systemförändring som karaktäriseras av långsiktigt tänkande med fokus på experiment, lärande, medskapande och samverkan över organisationsgränser. Ramverket har framförallt använts vid forskning och på nationell nivå vid policyutveckling gällande bland annat energi, vatten och mobilitet. Den praktiska dimensionen lyfter fram vikten av ett tvärdisciplinärt och strukturerat problemlösningsarbete som ledsagas av en tydlig omställningsvision. För att möjliggöra detta bör processen utformas, drivas och koordineras av ett ”transition team”. Utgångspunkt är deltagande, kommunikation och lärande. En betydande aspekt inom transition management är möjligheten att både testa och att misslyckas som en del av lärandeprocessen för att kunna nå en omställning (Nevens, Frantzeskaki, Gorissen, & Loorbach, 2013). Det blir tydligt att living labs är ett svar på vad som efterfrågas.

3.3 Kategorisering av innovationsmiljöer

För att möjliggöra en kategorisering av innovationsmiljöer med utgång i living lab-metodik görs en uppdelning baserat på deras huvudsakliga fokus.

3.3.1 Tekniskt orienterade labb

Tekniskt orienterade labb fokuserar på att utveckla nya eller anpassade produkter/tekniska tjänster med hjälp av processer som bygger på transdisciplinär samverkan och användarinvolvering (Franz, 2015; Pascu & van Lieshout, 2009). Eftersom teknikutveckling tidigare var det främsta syftet för living labs förknippas de ibland fortfarande endast till detta.

Liknande koncept är open labs, makerspaces, hackerspaces, FabLabs.

3.3.2 Socialt orienterade labb

Franz (2015) beskriver hur socialt orienterade labb (social labs) har utvecklats från tekniskt orienterade labb och börjat användas inom samhällsvetenskaplig forskning och utveckling. Dessa labb fokuserar på sociala behov och socialt centrerade lösningar baserat på medskapande. Det kan vara initiativ för att möta samhälleliga behov som inte marknaden eller offentlig sektor själva svarar på, gränsöverskridande eller systemförändrande innovationer som är till nytta för hela samhället.

Liknande koncept är förnyelseslabb, service lab, lärandelabb, co-lab, innovationsplattformar.

Socialt orienterade labb i stadskontext går även under betäckningen urban living labs. Dessa har blivit medel för ökat medskapande och kopplar samman forskare, politiker, tjänstepersoner, lokala intressenter och invånare för att identifiera behov och möta samhällsutmaningar. Labben kretsar kring stadsutvecklingsfrågor, lokala samhällsutmaningar, utveckling av offentliga tjänster etc. De kan vara av både kortare och längre karaktär (Baccarne, Mechant, Schuurman, Colpaert, & De Marez, 2014; Franz, 2015). JPI Urban Europe definierar urban living labs som:

“A forum for innovation, applied to the development of new products, systems, services, and processes in an urban area; employing working methods to integrate people into the entire development process as users and co-creators to explore, examine, experiment, test and evaluate new ideas, scenarios, processes, systems, concepts and creative solutions in complex and everyday contexts” (2015)

Liknande koncept är laboratory urbanism, tactical urbanism, temporary urbanism, pop-up-urbanism.

3.3.3 Policyorienterade labb

En form av socialt orienterade Iabb är policyorienterade som angriper samhällsutmaningar genom att fokusera på policy och riktlinjer som verktyg för samhällsförändring. Med en experimentell ansats präglat av design, medskapande och samverkan över traditionella sektors- och ämnesgränser utvecklas policyriktlinjer, genom att skapa utrymme för att testa dessa i praktiken kan effekten av dem utvärderas. Ett exempel på policyorienterat labb är EU Policy Lab som startade 2016;

“The EU Policy Lab is a collaborative and experimental space for innovative policy-making. It is both a physical space and a way of working that combines FORESIGHT, BEHAVIOURAL INSIGHTS, DESIGN THINKING to explore, connect and find solutions for better policies” (EU, 2017)

Liknande koncept är innovationsplattformar, förändringslabb, mindlab.

3.3.4 Omställningsorienterade labb

När tekniskt orienterade labb och socialt orienterade labb kombineras skapas förutsättningar för omställning. Konceptet urban transition labs bygger på teorier och praktiska erfarenheter från transition studies och transition management och syftar till att angripa samhällsutmaningar ur flera perspektiv genom en experimentell ansats baserad på medskapande över organisationsgränser. Det som utmärker urban transition labs är långsiktighet och att de utmanar rådande aktörer och praxis genom att angripa utmaningar på flera nivåer (Nevens et al., 2013). Konceptet kräver en miljö som tillåter tillfälligt experimenterande, exempelvis genom att ändra på riktlinjer för att testa nya tjänster, produkter och styrande system för att kunna utvärdera dess effekter. De kan verka för omställning av system i både stor och liten skala.

”In the future, leaders will be required to become more modal in terms of how they govern, switching between governance styles depending on the nature of the problem and the methodology deployed against it. It may be an anxious time for many governments but it is also an exciting time. The need and opportunities for innovation abound!” (Nesta & IDEO, 2017)

Liknande koncept är verklighetslabb, innovationsplattformar för stadsutveckling, living laboratory for urban transformation.

Med inspiration från Veeckman, et al. (2013) och resultatet från litteraturstudien har en matris utvecklats som belyser aspekter som är relevanta för en innovationsmiljö, se bilaga 1. Fyra olika grader kopplat till respektive aspekt presenteras. Desto fler aspekter som uppfyller grad 3 eller 4, desto större förmåga har innovationsmiljön att leda till omställning.

4 Labb som styrverktyg för governance och hållbar stadsutveckling

Governance beskrivs som processer, seder, policys, lagar och institutioner som tillsammans påverkar hur samhället styrs, administreras och kontrolleras. Det inkluderar normer, principer och politiska metoder som påverkar beslutsfattandet och därmed även socialt och ekonomiskt beteende hos aktörer (Elliot, 2004; Kates, 2010). I den internationella forskningen om statlig styrning har det ofta talats om en förändring från ”government to governance”, vilket på svenska skulle kunna översättas med ”från centralstyrning till interaktiv samhällsstyrning” (Montin & Hedlund, 2009). Det handlar om nya former av ömsesidigt samspel mellan olika samhällsaktörer för att öka den offentliga politikens förmåga att hantera och lösa samtida komplexa problem, även kallat new public governance.

Som tidigare beskrivits har living labs och dess utveckling till urban transition labs snabbt vuxit fram som ett styrverktyg för att driva innovativ och hållbar stadsutveckling. Ett stort antal organisationer, inklusive universitet, statliga organ och privata företag går samman för att initiera och utveckla living labs som plattformar för att utforska, utveckla och kommunicera nya arbetssätt, verktyg och metoder för hållbar utveckling (G. Schliwa et al., 2015). Urban living labs har utvecklats till en form av kollektivt urbant experimenterande och sökande efter nya samarbetsformer för att adressera både hållbarhetsutmaningar som uppkommer i och med urbaniseringen, exempelvis ökade sociala klyftor, samt möjligheter såsom digitalisering (de Fine Licht & Ernits, u.å.).

Med utgång i en modell för transition management, figur 4 (G. Schliwa, 2013), som beskriver hur processer på mikro, meso- och makronivå behöver samverka för att nå en omställning, har Schliwa et al. (2015) studerat ett antal urban living labs avseende deras potential som katalysator för hållbar stadsutveckling. Studien pekar på att dessa arenor var viktiga för att skapa intresse och engagemang från andra betydelsefulla aktörer, inte minst för att få legitimitet att driva vidare stadsutvecklingsprocesser i städerna. Det framkom att det viktigaste är att ge utrymme för innovation och experiment då detta kan påverka normer och värderingar och därmed synen på hållbarhet och utformningen av urban infrastruktur, vilket är grundläggande för en framgångsrik övergångsprocess och hållbar stadsutveckling.

Figur 3 Beskrivning av processer för omställning

Figur 3 Beskrivning av processer för omställning. Lanskap (makronivå) Regime (Mesonivå) Niche (Mikronivå)

Baserad på Schliwa (2013)

I Sverige har Vinnovas utlysning kring Innovationsplattformar för hållbara attraktiva städer starka beröringspunkter med faktorer som kännetecknar urban transition labs, vilket både visar på ett stort behov och en förväntan av att dessa ska kunna bidra till omställning av samhället. Enligt Schliwa et al. (2015) baseras detta på möjligheten att utforska och experimentera, samt påverka och förändra besluts- och organisationsmodeller. Kunskaps- och samverkansdriven innovation har många lager av utmaningar och konfliktytor som i sig kräver både ökad förståelse och kompetenssatsning, inte minst för att förstå innebörden av helhetssyn på hållbarhet och lärande i praktiken, både inom kommunens förvaltningsorganisation och mellan olika aktörer inom näringsliv och civilsamhälle. Det är också här som frågan om governance, i betydelsen nya styrningslogiker i ett än mer komplext samhälle (Montin & Hedlund, 2009), blir intressant.

Sandoff et al. (2016) som har följeforskat på innovationsplattformarnas första fas, 2013-2015, beskriver utmaningar i städerna när det gäller att etablera nya former för samverkan. Privata och kommunala aktörers traditionella roller har utmanats sett till aspekter som ansvar, profession och agerande när de har närmat sig varandra. De belyser att satsningen kan ses som en plattform för lärande, både när det gäller innovationsutveckling i städer, samt för utveckling av det kommunala uppdraget sett till bredare samverkan mellan olika intressenter, det vill säga new public governance. Avgörande är dock att det finns utrymme och att agera (Sandoff et al., 2016).

4.1 Etiska aspekter av governance

En diskussion pågår om de etiska aspekterna av governance (Montin & Hedlund, 2009). För att legitimera dessa styrningsprocesser krävs ett etiskt förhållningssätt (Franz, 2015; Jäger, 2009). Innovationsmiljöer som involverar invånare, påverkar livsmiljön eller som är kopplad till formella beslutsprocesser i en kommun eller myndighet bör ha rutiner och riktlinjer för att hantera olika typer av etiska dilemman och situationer som kan uppstå (de Fine Licht & Ernits, u.å.). Viktiga aspekter:

  • Formulera ett tydligt syfte och vision

  • Transparens och öppenhet (även hur beslut tas)

  • Rutiner för att hantera etiska dilemman och normativa avvägningar vid beslut

  • Fastställa värdegrund och regelbundet utvärdera hur pågående processer lever upp till den

  • Säkerställa att marginaliserade och underrepresenterade grupper deltar på rättvisa villkor

  • Hantera makt och facilitera konflikthantering

5 Kartläggning

För att tydliggöra vad det finns för olika typer av innovationsmiljöer för hållbara städer i Sverige med labb-karaktär har en kartläggning genomförts och sammanställts i separat databas, se bilaga 2. Urvalet till kartläggningen baseras på webbsökningar med nyckelord som: innovation, labb, (urban) living lab, design, testbädd, innovationsmiljö, plattform, arena, samverkan, stadsutveckling, hållbara städer, smarta städer och social hållbarhet. Information om innovationsmiljöerna är hämtad från innovationsmiljöernas websidor, involverade aktörers websidor eller ansökningsdokument. Kartläggningen sägs ej täcka alla nationella innovationsmiljöer för hållbara städer av labb-karaktär utan syftar snarare till att ge en överblick av olika typer.

En kategorisering av respektive innovationsmiljö har gjorts för att tydliggöra vilken karaktär de har. Kategoriseringen baseras på de komponenter som living labs bygger på, se kapitel 3.1.1, samt de underkategorier som presenteras i rapporten; tekniskt orienterade labb, socialt orienterade labb, policyorienterade labb eller omställningsorienterade labb.

Innovationsmiljöerna har i varierad grad karaktär av living labs med olika inriktning. Vissa har en uttalad omställningsvision, andra inte. Metodutveckling, policyaspekter och organisatoriska förändringar skulle kunna angripas i större utsträckning. Samverkan, medskapande över traditionella gränser och användarcentrering beskrivs men det uppstår frågor, till exempel huruvida processerna fullföljs och hur väl medskapandeprocesserna integreras. För att svara på dessa frågor krävs en fördjupad undersökning och kritisk granskning.

6 Slutsatser

Allt fler former av innovationsmiljöer utvecklas i syfte att generera ökad innovationskapacitet och förmåga att möta samhällsutmaningar. Olika former av living labs har olika fokus, även om det ofta sammanblandas i dagligt tal. Här finns ett utrymme att skapa mer nyanserade och bättre kategoriserade beskrivningar av olika nyttor och bidrag som olika former av living labs ger. Rapporten bidrar med ett utkast till en sådan beskrivning.

Att utvecklingen gått mot ett intresse för omställningsorienterade labb innebär inte att andra former av labb, till exempel teknikorienterade labb, är passé. Tvärtom kommer olika labbformer att samexistera och även samverka. Detta gör att vi behöver bli ännu bättre på att fördjupa oss i vad utformningen av dessa olika typer av labb innebär för vår fortsatta samhällsutveckling, genom att identifiera och utreda vad för komponenter och ideal de vilar på. Inte minst krävs kritiska perspektiv, till exempel om hur olika typer av labb på olika bra sätt involverar invånare, och på olika vis bär på etiska och demokratiska utmaningar. Här blir det viktigt att beakta vilken roll allt från tekniskt orienterade labb till omställningsorienterade labb spelar när de är sammanvävda med samhällsstyrning och ideologiska vägval när en ny samhällsstyrning börjar ta form.

Referenser

Baccarne, B., Mechant, P., Schuurman, D., Colpaert, P., & De Marez, L. (2014). Urban socio-technical innovations with and by citizens. Interdisciplinary Studies Journal, 3(4), 143-156.

Ballon, P., Pierson, J., & Delaere, S. (2005). Test and experimentation platforms for broadband innovation: Examining European practice.

Bergek, A., Jacobsson, S., Carlsson, B., Lindmark, S., Rickne, A. (2008). Analyzing the functional dynamics of technological innovation systems: A scheme of analysis. Research Policy, 37, 407-429.

de Fine Licht, K., & Ernits, H. (u.å.). Under utgivning.

Dutilleul, B., Birrer, F. A. J., & Mensink, W. (2010). Unpacking European Living Labs: Analysing Innovation’s Social Dimensions. Central European Journal of Public Policy, 4(1), 60-85.

Elliot, L. (2004). The global politics of the environment.

EU. (2010). Empovering people, driving change: Social innovation in the European Union.

EU. (2017). EU Policy Lab. Hämtad från http://blogs.ec.europa.eu/eupolicylab/

Europe, J. U. (2015). Transition Towards Sustainable and Liveable Urban Futures: The Strategic Research and Innovation Agenda of JPI Urban Europe

Franz, Y. (2015). Designing social living labs in urban research. Info, 17(4), 53-66.

Godin, B. (2008). Project on the Intellectual History of Innovation: Working paper No. 1. . Université d’avant-garde. Montreal. Hämtad från http://www.csiic.ca/PDF/IntellectualNo1.pdf

Hellsmark, H., Bergek, A., Hellström, T., & Malmquist, U. (2014). Teknologiska innovationssystem inom energiområdet - En praktisk vägledning till identifiering av systemsvagheter som motiverar särskilda politiska åtaganden (ER 2014:23).

Hillgren, P.A., & Szücs Johansson, L. (2015). Designlabb för social innovation - En förstudie av Mötesplats Social Innovation.

Jäger, J. (2009). The governance of science for sustainability. In W. N. Adger & A. Jordan (Eds.), Governing Sustainability. Cambridge.

Kates, R. W. (2010). Readings in Sustainability Science and Technology.

Leminen, S. ( 2013). Coordination and Participation in Living Lab Networks. Technology Innovation Management Review, 3(11), 5-14.

Leminen, S., Westerlund, M., & Nyström, A.-G. (2012). Living Labs as Open-Innovation Networks. Technology Innovation Management Review, 6-11.

Loorbach, D., & Rotmans, J. (2006). Managing Transitions for Sustainable Development. X. Olsthoorn & A. J. Wieczorek (Eds.), Understanding Industrial Transformation (Vol. 44, pp. 187-206): Springer Netherlands.

Montin, S., & Hedlund, G. (2009). Governance som interaktiv samhällsstyrning - gammalt eller nytt i forskning och politik? Governance på svenska: Santérus förlag.

Mulgan, G. (2007). Ready or not? Taking innovation in the public sector seriously: NESTA.

Nesta & IDEO. (2017). Designing for Public Services. Hämtad från http://www.nesta.org.uk/sites/default/files/nesta_ideo_guide_jan2017.pdf

Nevens, F., Frantzeskaki, N., Gorissen, L., & Loorbach, D. (2013). Urban Transition Labs: co-creating transformative action for sustainable cities. Journal of Cleaner Production, 50(0), 111-122.

Nählinder, J. (2013). Understanding innovation in a municipal context: A conceptual discussion. Innovation: Management, Policy & Practice, 15(3), 315-325.

OECD/Eurostat. (2005). Oslo Manual: OECD Publishing.

Pascu, C., & van Lieshout, M. (2009). User-led, citizen innovation at the interface of services. Info, 11(6), 82-96.

Pierson, J. O. L., Bram. (2005). Configuring Living Labs For A ‘Thick’ Understanding Of Innovation. Ethnographic Praxis in Industry Conference Proceedings, 2005(1), 114-127.

Rittel, H. W., & Webber, M. M. (1973). Dilemmas in General Theory of Planning. Policy Planning, 4, 155-169.

Sandoff, A., Algehed, J., Bladini, F., Jensen, C., Palm, K., & Williamsson, J. (2016). Innovationsplattformar för hållbara attraktiva städer. Hämtad från http://www.mistraurbanfutures.org/sites/default/files/2015-16-slutrapport-innovationsplattformar.pdf

Schliwa, G. (2013). Exploring Living Labs through Transition Management - Challenges and Opportunities for Sustainable Urban Transitions. (Master of Science in Environmental Management and Policy), Lund University, Lund.

Schliwa, G., Evans, J., McCormick, K., & Voytenko, Y. (2015). Living labs and Sustainability Transitions - Assessing the Impact of Urban Experimentation. Paper presented at the Innovations in Climate Governance, Helsinki.

SKL. (2007). Måste innovationer vara av metall? Att tänka om och skapa nytt i kommuner, landsting och regioner: SKL, Trygghetsfonden, Vinnova.

SOU 2013:40. Att tänka nytt för att göra nytta - om perspektivskiften i offentlig verksamhet. Stockholm: Slutbetänkande av Innovationsrådet.

Sundramoorthy, V., Cooper, G., Linge, N., & Qi, L. (2011). Domesticating Energy-Monitoring Systems: Challenges and Design Concerns. Pervasive Computing, IEEE, 10(1), 20-27.

Tingan, T., Zhenyu, W., Kimmo, K., Matti, H., & Yang, J. (2012). Internationally Distributed Living Labs and Digital Ecosystems for Fostering Local Innovations in Everyday Life. Journal of Emerging Technologies in Web Intelligence, 4, 106-115.

Veeckman, C., Schuurman, D., Leminen, S., & Westerlund, M. (2013). Linking Living Lab Characteristics and Their Outcomes: Towards a Conceptual Framework. Technology Innovation Management Review (December), 6-15.

Vinnova. (2016). Idéslussar i kommuner – utvecklingsprojekt 2016. Hämtad från http://beta.vinnova.se/globalassets/utlysningar/2015-02355/omgangar/utlysning-ideslussar-i-kommuner_160524_slutlig.pdf733411-0_tmp.pdf737654.pdf.

Bilaga 1. Sammanställning av egenskaper relevanta för en innovationsmiljös omställningsförmåga

1. SVAG FÖRMÅGA

2.

3.

4. HÖG FÖRMÅGA

LEGITIMITET

Ingen gemensam värdegrund bland deltagarna, de har slumpmässigt valts ut

Värdesakapande för några inblandade aktörer, varierat intresse för frågorna

Värdesakapande för de flesta inblandade aktörer, det finns ett långsiktigt engagemang och intresse

Värdesakapande för alla inblandade, det finns ett långsiktigt engagemang och intresse, - de identifierar sig med ändamålet

TILLGÅNG TILL RESULTAT OCH INFORMATION (IMMATERIELLA RÄTTIGHETER)

Ensamrätt avseende resultat och information som labbet genererat

Resultat och information som labbet genererat sprids till viss del, exempelvis i sammanfattat format

Resultat och information som labbet genererat sprids till stor del bortsett från vissa resultat som är konfidentiella

Alla har åtkomst till de resultat och den kunskap som labbet har genererat

ÖPPET FÖR NYA DELTAGARE/PARTNERS

En aktör kontrollerar vilka som får bli en del av plattformen

Semi-exklusivt partnerskap, viss möjlighet för nya aktörer att ansluta

Plattformen öppen för nya deltagare men tillgången är begränsad

Plattformen öppen för nya deltagare, obegränsad tillgång

NÄTVERK OCH ENGAGEMANG

Ingen community

Passiv community

Varken passiv eller aktiv community

Aktiv community

VERKLIG KONTEXT

Tester utförs i sluten laboratoriemiljö

Verklig kontext men betydande begränsningar, ex. geografiska begränsningar, krav på särskild kompetens eller utrustning

Verklig kontext med vissa begränsningar, ex. stadsdel eller byggnad

Verklig kontext utan några begränsningar

LIVSLÄNGD

Kort projekt (<6 mån)

Mellanlångt projekt (6 mån-1 år)

Långt projekt (1-2 år)

Väldigt långt projekt med möjlighet att bli permanent (>2 år)

BRUKARINVOLVERING

Inga användare/ brukare involveras

Användare/ brukare involveras i liten skala (<100 personer)

Användare/ brukare involveras måttligt (100-500 personer)

Användare/ brukare involveras i stor skala (>500 personer)

ANVÄNDARNAS/ BRUKARNAS ROLL

Informant

Testperson

Bidrar i processen

Medskapare

MEDSKAPANDE

Ingen interaktion

Feedback från användare/brukare fångas upp men de har inget inflytande i innovations-processen

Feedback från användare/brukare fångas upp iterativt vilket kan leda till modifikationer och förändringar av innovationen

Feedback från användare/brukare fångas upp iterativt; användaren/ brukaren kan själva göra ändringar av innovationen, de är en del av innovations-processen

BRUKARENS KONTEXT

Användarens/ brukarens kontext beaktas inte alls

Användarens/ brukarens kontext beaktas måttligt

Användarens/ brukarens kontext anses vara ett betydande element som påverkar dess beteende och beaktas därför genom metoder såsom undersökningar, dagböcker etc.

Användarens/ brukarens kontext anses vara ett betydande element som påverkar dess beteende och beaktas därför genom mer avancerade metoder såsom etnografiska studier och observationer

SAMHÄLLSUTMANINGAR

Fokus på frågor som rör enskilda aktörer

Till viss del fokus på samhälls-utmaningar

Fokus på komplicerade samhälls-utmaningar

Fokus på komplexa samhällsutmaningar tillsammans med offentlig sektor

Policy

Har ingen relevans för organisations- eller beslutsprocesser

Har ingen påverkan på organisations- eller beslutsprocesser

Har möjlighet att påverka organisations- eller beslutsprocesser

Har möjlighet att påverka utvecklingen av policy på samhälls-/systemnivå

BESLUTSPROCESSER

Ingen koppling till formella beslutsprocesser

Svag koppling till beslutsprocesser (exempelvis indirekt och informell påverkan via information)

Etablerad koppling till beslutsprocesser, men rutiner saknas för hur idéer/lösningar implementeras

Tydlig koppling till formella beslutsprocesser och organisations-strukturer (rutiner, strukturer finns formaliserade)

ETISKA RIKTLINJER

Inga gemensamma etiska riktlinjer

Etiska aspekter diskuteras men formaliseras inte

Etiska förhållningssätt är explicitgjorda för deltagarna (exempelvis en etablerad värdegrund)

Tydlig utgångspunkt i etiska riktlinjer och värdegrund (exempelvis rutiner för att hantera etiska dilemman som kan uppstå i labbmiljön)

Bilaga 2. Kartläggning av innovationsmiljöer för hållbara städer

Kartläggningen har genomförts för att tydliggöra vad det finns för olika typer av innovationsmiljöer för hållbara städer i Sverige med labb-karaktär. Urvalet till kartläggningen baseras på webbsökningar med nyckelord som: innovation, labb, (urban) living lab, design, testbädd, innovationsmiljö, plattform, arena, samverkan, stadsutveckling, hållbara städer, smarta städer och social hållbarhet.

Information om innovationsmiljöerna är hämtad från innovationsmiljöernas websidor, involverade aktörers websidor eller ansökningsdokument. Kartläggningen sägs ej täcka alla nationella innovationsmiljöer för hållbara städer av labb-karaktär, utan syftar snarare till att ge en överblick av olika typer.

En kategorisering av respektive innovationsmiljö har gjorts för att tydliggöra vilken karaktär de har. Kategoriseringen baseras på de komponenter som living labs bygger på, se kapitel 3.1.1 i rapporten, samt de underkategorier som presenteras i kapitel 3.3; tekniskt orienterade labb, socialt orienterade labb, policyorienterade labb eller omställningsorienterade labb.

Illustration: mötesrum och rum föreställande ett samhälle (samma som titelsidan)

Illustration: Louise Quistgaard, RISE

Innovationsmiljö

Fokus

Aktiviteter

Logik

Kontext

Drift och partnerskap

Brukarinvolvering/kommentar

Tid

Kategorisering

Geografisk

plats

Hemsida

Kontakt

AstaZero

Ny teknologi, urbana miljöer, hållbar utveckling

FoU, test/ utvärdering

Teknikorienterad, policyutveckling

Testbana

Forskningsinstitut, universitet, företag, myndigheter

Fordon och säkerhet i fokus. Öppen fysisk plattform för test av olika miljöer, scenarios etc

2014

T

Hällingsjö

http://www.astazero.com

info@astazero.com

010-5166161

Attract

Hållbar utveckling, urban miljö, ny teknologi, nya varor och tjänster

FoU, test/ utvärdering

Teknikorienterad produkt- och tjänsteutveckling

Konsortie för forskning och utveckling, labb i kvarter i Kiruna och Gällivare

Företag, universitet, kommuner

Syftar till att skapa attraktiva boende i miljöer med kallt klimat. Boende involveras

2015-2017

TS

Gällivare och Kiruna kommun

https://www.ltu.se/proj/Attract-Hallbar-samhallsplanering

maria.viklander@ltu.se

070-03301486

Botnia Living lab

Ny teknologi, nya tjänster

FoU

Teknikorienterad produkt- och tjänsteutveckling

Innovationsmiljö i Luleå

Användare, forskare, universitet, it-branschen, kommuner

Skapa nya IT-tjänster och produkter för smarta städer tillsammans med användargrupper

2000

T

Luleå

http://www.ltu.se/centres/cdt/Botnia-Living-Lab

marita.holst@ltu.se

0920-492289

DriveMe - självkörande bilar för mobilitet (inom Testsite Sweden)

Ny teknologi, hållbar utveckling

Test/ utvärdering

Teknikorienterad produktutveckling

Test på vägsträckor i Göteborg

Företag, myndigheter, Göteborgs stad

Test och utveckling av självkörande bilar samt studera samhällsfördelarna med detta

2014

T

Göteborg

http://www.testsitesweden.com/node/11037

info@lindholmen.se

031-764 70 00

eGovLab

Nya tekniska tjänster

FoU, test/ utvärdering, utbildning/ lärande

Problemlösning, kunskapsproduktion

Plattform, testbädd, högteknologisk hub

Stockholms universitet

Genom tvärdisciplinärt arbete utveckla, designa och testa nya IKT-lösningar för mer inkluderande styrning och förvaltning. Exempelvis innovativa e-tjänster för offentlig sektor i syfte att skapa inclusive governance

TP

Kista

http://www.egovlab.eu

connect@egovlab.eu

ElectriCity

Hållbar mobilitet, attraktiv kollektivtrafik, urbana miljöer, ny teknologi, nya tjänster

FoU, test/ utvärdering

Teknikorienterad problemlösning

Demoarena i form av helelektrisk buss med tillhörande stödjande system

Företag, myndigheter, regioner, kommuner, universitet, science parks

Bussen används i ordinarie kollektivtrafik i Göteborgs innerstad, chaufförer och passagerare involveras

2015-2017

TS

Göteborg

http://www.goteborgelectricity.se/demonstrationsarena

maria.losman@ecoplan.se

070-960 02 19

Elväg E16

Ny teknologi, urbana miljöer, hållbar utveckling, policyut-veckling, klimat

FoU, test/ utvärdering

Teknikorienterad tjänsteutveckling, omställning, kunskapsproduktion

Test på del av E16 i Gävleborg

Företag, myndigheter och Gävleborgs län

Bygga en två kilometer lång demonstrationssträcka där två lastbilar under två års tid ska köra för att ta reda på hur väl anläggningen fungerar i vanlig trafik under olika väderförhållanden. Flera forsknings-projekt kring elvägen kommer att löpa under projekttiden, som kan röra betalsystem, affärsmodeller, projektering, behov av drift och underhåll, miljöeffekter m m. Ska skapa kunskap, erfarenhet och förutsättningar för ett beslutsunderlag som kan utgöra en platt-form för elektrifiering av de större transportstråken i Sverige

TSP

Gävleborg

http://www.regiongavleborg.se/elvag

Magnus Ernström

026-65 02 33.

EMPOWER

Urbana miljöer, hållbar utveckling, ny teknologi, nya tjänster

Test/ utvärdering

Teknikorienterad tjänsteutveckling

Living lab i Lerum

Kommun, företag

Ger invånare möjlighet att låna elcyklar inom deras hyresrättsföreningar för att motivera människor att parkera bilen och använda miljövänligare transportalternativ. Användarna av tjänsten är del av utvecklings- och testningsprocessen

TS

Lerum

http://empowerproject.eu/living-city/gotheburg/

info@empowerproject.eu

+44 113 343 9906

Future by Lund

Hållbar utveckling, urban miljö, ny teknologi, nya tjänster

Test/ utvärdering

Kunskapsproduktion

Organisation (innovationsplattform)

Akademi, näringsliv, offentlig sektor

Innovationsplattform för utveckling av hållbara attraktiva städer. De verkar och främjar ”Smart cities & Smart citizens. Bl a testa prototyper, marknader och behov till att matcha, idéutveckling, forskning, finslipning, kommunikation och lansering

2016-2018

TS

Lund

http://www.futurebylund.se/om-oss

peter.kisch@lund.se

0733 949 224, eller via frågeformulär på http://www.futurebylund.se/kontakt

Färgfabriken - Expanded Socities

Hållbar utveckling, ny teknologi

Lärande

Omställning

Projekt, utställningar

Undersöka möjligheter och utmaningar som uppkommer i samhället i och med teknikutvecklingen. Har som ambition att skapa ett lab, nu är de en organisation som vill utmana, påverka, skapa sammanhang, förståelse och idéutbyten genom rundabordssamtal, debatter, seminarier och utställningar

2016-2019

Stockholm

http://www.fargfabriken.se/sv/projekt/expanded-societies

Anders Bergmark

070 6573745

Förnyelselabbet

Hållbar utveckling

Design

Problemlösning

Plattform, brukare

Civilsamhället, offentlig sektor, privat sektor

Förnyelselabbets första utmaning är på uppdrag Socialdepartementet. Hur kan vi på bästa sätt ta hand om barn och ungdomar som är nya i Sverige? Arbetet sker med ensamkommande ungdomar

2016-2017

S

Stockholm

http://www.fornyelselabbet.se/

Pia.mcaleenan@skl.se

072–746 88 16

Go:Innovation

Organisationsförändring, urbana miljöer

FoU

Problemlösning

Organisation (innovations-plattform)

Göteborg

Skapa ett mer systematiskt arbetssätt för forskning och innovation tillsammans med Invånare och tjänstepersoner

2016-2018

SP

Göteborg

http://docplayer.se/6500576-Go-innovation-goteborg-som-testarena-for-hallbar-stadsutveckling-innovation-ann-louise-hohlfalt-stadsledningskontoret.html

ann-louise.hohlfalt@stadshuset.goteborg.se

Green IoT/Smart city Uppsala

Nya teknologier, nya tjänster

FoU, design

Teknikorienterad tjänste- och produktutveckling

IoT-plattform för öppen data och hållbar utveckling, Uppsala

Akademi, näringsliv, offentlig sektor

Skapa en trådlös infrastruktur för att samla in och dela miljödata från stadens invånare för att stimulera teknikutveckling för att lösa samhällsutmaningar som exempelvis trafikproblem och energibehov

2015-2017

ST

Uppsala

http://www.malardalsradet.se/uppsala-i-framkant-inom-smart-stadsutveckling/

kansliet@malardalsradet.se

08-41045910

HSB Living Lab

Hållbar utveckling, nya varor, nya tjänster

FoU, test/ utvärdering

Teknikorienterad tjänste- och produktutveckling

Living lab i Göteborg

Akademi, näringsliv

En forskningsarena där det går att testa och misslyckas och lyckas få fram nya uppfinningar, tankar och idéer. Vill få fram hållbara produkter och tjänster för utveckling av framtidens boende på 2 år istället för dagens 10 år

2016-2026

ST

Göteborg

https://www.hsb.se/hsblivinglab/

emma.sarin@hsb.se

010-4420344

Innovationsplatt-form Borås

Urbana miljöer, nya metoder, policyutveckling

FoU, test/ utvärdering

Omställning

Plattform

Akademi, offentlig sektor

Överbrygga stuprör samt arbeta tvärdisciplinärt, processorienterat och förebyggande genom att etablera stödjande processer för innovation i offentlig sektor. Fokus på policyutveckling

2016-2018

P

Borås

http://www.innovationsplattformboras.se/

carola.samuelsson@boras.se

innovationsplattform@boras.se

Innovationsplatt-form Hållbara Stockholm

Organisationsförändring, ny teknologi, urbana miljöer

FoU, utbildning/ lärande

Kunskapsproduktion

Organisation (innovationsplattform), nätverk

Akademi, offentlig sektor

Syftar till att möta utmaningarna inom hållbar bostadsförsörjning och tillvaratagandet av digitaliseringens möjligheter. Utvecklar och driver kompetensutveckling, nätverk och andra verktyg så att nya idéer och innovationer lättare och snabbare kan bidra till en hållbarhet

2016-2019

S

Stockholm

https://www.swedishict.se/projects/innovationsplattform-hallbara-stockholm

clauspopp.larsen@ri.se

070 6881942

IRIMS (Institutionella ramverk för integrerade mobilitetstjänster i framtidens städer)

Organisationsförändring, nya tjänster, hållbar utveckling

Utbildning/ lärande, FoU

Kunskapsproduktion, omställning

Forsknings-projekt inom K2

Universitet, forskning

Projektet realiseras genom fallstudier av nya integrerade mobilitetstjänster som på sikt kan komma att prägla framtidens urbana kontext i Sverige med en internationell utblick och europeiska jämförelser. Med hjälp av ett analysverktyg identifieras institutionella hinder respektive möjliggörare för utvecklingen av integrerade transporttjänster

2015-2018

P

http://www.k2centrum.se/fou-omr%C3%A5den/integrerade-mobilitetstj%C3%A4nster http://www.vinnova.se/sv/Resultat/Projekt/Effekta/2013-00117/Institutionella-ramverk-for-integrerade-mobilitetstjanster-i-framtidens-stader/

info@k2centrum.se

K2

Hållbar utveckling, urbana miljöer, organisationsförändring, ny teknologi, nya tjänster

FoU, experiment, utbildning/ lärande, test/ utvärdering

Kunskapsproduktion, omställning

Organisation (centrum för forskning och utbildning om kollektivtrafik)

Akadem, näringsliv, offentlig sektor

Nationellt centrum med kontor i Lund. Genom samverkan identifierar och utvecklar de relevanta projektidéer. Inom K2 pågår idag drygt 40 forskningsprojekt som involverar över 80 forskare, varav 14 doktorander

TSP (O)

Lund, projekt runtom i landet

Kiruna Sustainability Center/Innovations-plattform Kiruna

Hållbar utveckling, ny teknologi, organisations-förändring/policyut-veckling

FoU

Teknikorienterad, omställning

Organisation, bebyggelse

Forskningsinstitut, universitet, offentlig sektor

De ska utveckla nya metoder, arbetssätt och beslutsmodeller för att fånga de behov som stadsomvandlingsprocessen identifierar. Konceptet omfattar storskaliga infrastrukturlösningar och systemdesign inom bland annat samhällsbyggande och energi

2016-2018

ST

Kiruna

http://www.kiruna.se/Kommun/Samlingssidor/Press-och-media/Pressmeddelanden/Miljoner-till-hallbar-stadsutveckling/

joakim.norman@tvab.kiruna.se

KTH Live-In Lab

Ny teknologi, policyutveckling

Test/ utvärdering, experiment, FoU

Teknikorienterat, ekonomisk tillväxt

Testbädd i form av student-boende för 300 studenter

Akademi, näringsliiv, myndigheter

Syftet med KTH Live-In Lab är att förkorta ledtider mellan forskningsresultat och introducering på marknaden, genom ökad innovation möjliggöra utveckling av framtidens resurseffektiva och hållbara byggnader. Studenter är involverade i living labbet

2015

TP

Stockholm

https://www.liveinlab.kth.se/

jonas.anund@energy.kth.se

per.lundqvist@energy.kth.se

Lärande Lab Hammarkullen

Organisationsförändring/ policyutveckling

Forskning, design

Kunskapsproduktion

Plattform i Hammarkullen

Universitet, civilsamhälle, boende, bostadsbolag

Fastighetsägare, boende, forskare och företag ska gemensamt lära om hur renovering av bostadshus kan göras på ett hållbart sätt på lång sikt och med hänsyn till alla olika perspektiv

2014-2018

P

Hammarkullen

http://learninglabhammarkullen.se/syfte/

jenny.stenberg@chalmers.se

0730-44 57 90

Malmö Ink(lusiv)

Urbana miljöer, hållbar utveckling, organisations-förändring

Design

Omställning

Plattform

Offentlig sektor, näringsliv, invånare

Projektet delas i ett antal workshops med intressenter från olika sektorer för att identifiera hinder för en inkluderande stadsutveckling, nya former för medborgarsamverkan och innovation finansiella lösningar

2016-2017

O

Malmö

http://www2.vinnova.se/sv/Resultat/Projekt/Effekta/2009-02225/Malmo-Inklusiv/

johan.emanuelson@malmo.se

Malmö innovationsarena

Urbana miljöer, hållbar utveckling, ny teknologi, nya tjänster

Design, test/ utvärdering

Problemlösning

Organisation (innovationsarena), fysisk bebyggelse

Offentlig sektor, näringsliv, ideell sektor och akademi

Innovatörer från olika sektorer får stöd i att utveckla nya produkter och tjänster för hållbart bostadsbyggande i samarbete med bland annat fastighetsbranschen. Fokus på att testa och för-verkliga innovationer som hållbart och kostnadseffektivt kan öka antalet bostäder i Malmö

2016-2019

S

Malmö

http://malmo.se/Bo-bygga--miljo/Miljoarbete-i-Malmo/Malmo-stads-miljoarbete/Hallbar-stadsutveckling/Malmo-Innovationsarena.html

miljo@malmo.se

040-34 10 00

jenny.astrom@malmo.se

0723-971264

Malmö living lab

Hållbar utveckling, social innovation

Design, lärande, prototypande

Omställning

Forskningsplattform i Malmö

Offentlig sektor, näringsliv, civilsamhälle, invånare

Syftet var att demokratisera innovationer och skapa nya arbetssätt för att möta samhällsutmaningar. Genom projekten har deltagarna på olika sätt försökt utmana rådande hegemonier och maktstrukturer tillsammans. Har skapat ett ramverk för att samlas kring viktiga frågeställningar och för att kunna bygga proto-typer gemensamt och dela idéer och kunskap

2007

S

Malmö

http://medea.mah.se/malmo-living-labs/

per-anders.hillgren@mah.se

0406657099

anna.seravalli@mah.se

040-6658083

Paketautomat i stad och glesbygd på företag och myndigheter

Nya tjänster, social hållbarhet

Test/ utvärdering, forskning

Kunskapsproduktion

Fältförsök i Helsingborg med omnejd

Akademi, näringsliv, region, stad

Projektet skall pilottesta paketauto-mater och utvärdera dess användning mot det transpolitiska funktionsmålet: tillgänglighet genom att placera ut 8 st som komplement till det befintliga ombudsnätet i. Fokus är att förstå, förklara och förbättra användningen av paketauto-mater, för att både öka tillgängligheten för alla och samtidigt stödja en miljömässig hållbar utveckling

2015-2019

S

Helsingborg

https://www.vinnova.se/p/paketautomat-i-stad-och-glesbygd-pa-foretag-och-myndigheter/

klas.hjort@plog.lth.se

RECO LAB (Recovery Lab, Sweden)

Hållbar utveckling, ny teknologi

FoU

Teknikorienterad

Testbädd

Akademi, offentlig sektor och företag

Testbädd där utveckling och forskning ska kunna ske inom matavfall- och avloppsvattenteknik men även beteendestödjande aktiviteter

2015-2019

T

Helsingborg

http://www.vinnova.se/sv/Resultat/Projekt/Effekta/2012-03291/RECO-LAB-Recovery-Lab-Sweden/ https://foretagare.helsingborg.se/startsida/nyhetskatalog/ny-testbadd-inom-vatten-och-avfall-byggs-i-helsingborg/

kontaktcenter@helsingborg.se

SenSoRe

Klimat/miljö, hållbar utveckling

Test/ utvärdering

Teknikorienterad tjänsteutveckling

Testbädd

Forskning, företag, myndigheter

Testbädd för utveckling av analys- och sorteringsteknik inom återvinning

2016-2021

T

Göteborg

https://www.swerea.se/sensorer-och-sortering-for-innovativ-atervinning-sensore

tania.irebo@swerea.se

08-440 48 20

Smart Housing Småland

Hållbar utveckling, ny teknologi

Design, FoU

Teknikorienterad

Innovationsmiljö, prototyper och demonstrationer

Akademi, offentlig sektor, näringsliv

Skapa ett ökat utbud av attraktiva, hållbara och konkurrens-kraftiga bostäder. Användarcentrerat

2013

T

Småland

http://smarthousing.nu/smart-housing-smaland/

mikael.ludvigsson@ri.se

010 516 63 54

Smart Kreativ Stad

Urbana miljöer, organisationsförändring

Design, test/ utvärdering

Kunskapsproduktion

Innovationsarena

Kreativa näringar, invånare

Undersöker hur de kreativa näringarna kan ta plats som ett rörligt laboratorium för stadsutveckling i Stockholm/ Mälardalen. Invånare involveras

2015-2020

S

Stockholm/

Mälardalen

http://smartkreativstad.frsm.se

geska.brecevic@frsm.se

jeanette.vonarnold@frsm.se

Småland living lab

Hållbar utveckling, nya metoder

Utbildning/ lärande

Problemlösning

Plattform

Akademi, näringsliv, myndigheter

Småland Living Lab använder meta-designmetoder utvecklade för att stödja synergier i transdisciplinära samarbeten. ska sammankoppla en rad initiativ för hållbarhet i regionen, för kunskapsutbyte, kraft och synlighet, och också fungera modellskapande för andra regioner

S

Småland

https://lnu.se/forskning/sok-forskning/smaland-living-lab/

mathilda.tham@lnu.se

sara.hylten-cavallius@lnu.se

0470-70 81 97

Stockholm Digital Care (SDC)

Nya teknologier, nya tjänster

FoU

Ekonomisk tillväxt, tekniskt orienterad tjänsteutveckling

Öppen innovationsarena

Offentlig sektor, näringsliv, invånare

EU-projekt som har som mål att skapa tillväxt för små och medelstora företag i Stockholmsregionen som arbetar med välfärdsteknik. Med ett större utbud av välfärdsteknik specifikt utformad för äldre ska projektet samtidigt bidra till ett självständigt liv och välbefinnande för äldre som bor kvar hemma

2015-2020

T

Stockholm

http://stockholmdigitalcare.se/ http://innovation65.stockholm.se/stockholm-digital-care/

emma.eng@stockholm.se

076-1236234

Test Site Sweden

Nya teknologier, nya varor och tjänster, hållbar utveckling

Test/ utvärdering

Teknikorienterad tjänste- och produktutveckling

Innovationsarena, fysiska testbäddar

Akademi, näringsliv

Erbjuder neutral arena för samverkan inom fordon, transport och miljöteknik. Initierar och utvecklar test- och demonstrationsmiljöer för fordon, flertal projekt

T

Göteborg

http://www.testsitesweden.com

Testbädd för grönblå urbana lösningar

Klimat/miljö, hållbar utveckling, policyut-veckling

Test/ utvärdering

Kunskapsproduktion

Testbäddar

Offentlig sektor, myndigheter, akademi, näringsliv

Organisation som säkerställer att projektering, genomförande och utvärdering av lösningar genomförs enligt plan

2016-2021

P

Malmö

http://www.vinnova.se/sv/Resultat/Projekt/Effekta/2012-03291/Testbadd-for-gronbla-urbana-losningar/

per.flink@sbhub.se

0766-34 75 12

Trafiklab

Nya tjänster, hållbar utveckling, urbana miljöer

FoU

Kunskapsproduktion

Digital plattform med öppen trafikdata

Forskning, myndigheter, näringsliv

Vill öka resandet med kollektivtrafik genom att möjliggöra utveckling av bättre resetjänster. Användarna är välkomna att ta del och bidra med data i plattformen

S

Stockholm

https://www.trafiklab.se/om

elias.arnestrand@samtrafiken.se

ake.jonsson@samtrafiken.se

daniel.torbacka@samtrafiken.se

hillevi.lonnerberg@samtrafiken.se

Urban ICT Arena

Nya tjänster, hållbar utveckling, urbana miljöer

FoU, test/ utvärdering

Teknikorienterad

Öppen co-creation och testbäddsarena med IT-infrastruktur i Kista

Akademi, näringsliv

Hållbara smarta städer, innovation och framtidens jobb

2016

ST

Stockholm (Kista)

http://www.urbanictarena.se/ https://www.swedishict.se/media/news/urban-ict-arena-sveriges-forsta-oppna-testbadd

petra.dalunde@kista.com

070-4159209

naod.abera@kista.com

076-9450299

sophia@lineage.se

Urban Magma

Nya teknologier, nya tjänster, nya varor, klimat/miljö

Test/ utvärdering

Teknikorienterad

Test och implementering i valda stadsdelar

Företag, offentlig sektor, akademi

Fokusgrupper tar fram specifika problemställningar för de tekniska systemen. Efter det kopplas miljöteknik-företagen på för att driva innovationerna. Detta görs i en affärs- och innovations-accelerator

2013-2026

T

Malmö, Lund, Helsingborg, Kristandstad

http://urbanmagma.se/

per.simonsson@sbhub.se

076-634 75 63

Verklighetslabbet: Hur kan vi minska matfett och läkemedelsrester i avloppet?

Nya metoder, miljö, policyutveckling

Test/ utvärdering, design

Omställning

Bostadsområde

Akademi, näringslivs, offentlig sektor

Utforska tekniska innovationer, regleringar samt privatpersoners och verksamheters tillvägagångssätt

2017

O

Borås

http://www.innovationsplattformboras.se/innovationsst%C3%B6d/verklighetslabbet-35176432

anna.skoglund.keiding@borasem.se

xKRP - Experience Community Data Lab Kronoparken

Hållbar utveckling

Utbildning/ lärande, design

Kunskapsproduktion

Plattform, test och utveckling i Kronoparken, Karlstad

Akademi, civilsamhälle, myndigheter, näringsliv

"Datalabb". Plattformen ska hjälpa företag, myndigheter, organisationer och personer att bättre förstå och använda sin data och hitta nya sätt att omsätta deras data i tjänster och produkter som stärker samhället

2016-2018

S

Karlstad

http://www.x-krp.com/

petter.falk@ri.se

0702 88 59 03

500 K - inkluderande villastäder

Urbana miljöer, hållbar utveckling, policyut-veckling

Test/ utvärdering

Omställning

Test policykontext, planerar för test i verkligheten

Offentlig sektor, näringsliv

Ska testa vad kommuner kan göra, genom bl a ändrad hantering av detaljplaner för att ta bort hinder och främja att fler aktörer kan delta i ett långsiktigt hållbart bostads- och samhällsbyggande i befintliga villaområden. 500k är en stadsbyggnadsmodell som syftar till att medborgare blir medskapare i en gradvis utveckling av sina grannskap

O

Norrtälje

http://500k.se/

500k@kodarkitekter.se

Vinnova-logo

Bookmark
Remove
Footnote