Tillväxtverket-logo

Regionalfondens bidrag till utveckling

Östra Mellansverige

Rapport 0349

Vi stärker Sverige genom att stärka företagens konkurrenskraft

Tillväxtverket ska skapa så bra förutsättningar som möjligt för företag i hela landet att vara konkurrenskraftiga. Det innebär att vi öppnar dörrar och river barriärer – för ett Sverige där fler företag vill, kan och vågar.

Kunskap, nätverk och finansiering är våra viktigaste verktyg. Tillväxtverkets insatser skapar direkta resultat hos de företag och aktörer som vi samverkar med, men även förutsättningar för företag och regioner att möta framtidens utmaningar. Vårt största enskilda uppdrag är att bidra till att EU-medel investeras i projekt för regional konkurrenskraft och sysselsättning.

Tillväxtverkets publikationer kan laddas ner på tillvaxtverket.se

© Tillväxtverket
Stockholm, februari 2021
Digital ISBN: 978-91-88961-83-9
Rapport 0349

Har du frågor om denna publikation, kontakta:
Isabelle Canderskog
Telefon, växel 08-681 91 00

Sammanfattning

Målet för Europeiska regionala utvecklingsfonden under perioden 2014–2020 är att bidra till smart, hållbar och inkluderande tillväxt för alla. Tillsammans med svenska aktörer på nationell och regional nivå ska fonden investera i projekt som bidrar till ökad regional konkurrenskraft och hållbar tillväxt.

Denna portföljanalys gör en ansats att identifiera nyttor som Regionalfonden har bidragit till i Östra Mellansverige. Analysen syftar till att sprida resultat men också till att vara ett verktyg för strategisk planering av det fortsatta genomförandet av programmet.

Analysen har genomförts av medarbetare vid enhet Regional tillväxt mellersta Sverige med insyn i såväl beviljade projekt som i programmet i sin helhet. Till grund för analysen ligger samlade bedömningar av projektens rapporter, uppföljningsbesök, projektens externa utvärderingar samt tematiska utvärderingar som upphandlats av Tillväxtverket. Alla bedömningar är enhetens egna, om inte annat framgår.

Under genomförandet har det skett både breda och mer inriktade utlysningar. Dessa har resulterat i en projektportfölj bestående av en blandning av både bredd och spets, både storregionala och mer lokala projekt. Sammantaget är bedömningen att portföljen ligger i linje med de utmaningar som initialt pekades ut för Östra Mellansverige. Utifrån projektens resultat så har följande nyttor identifierats:

  • Storregional samverkan
  • Ökad konkurrenskraft genom ett mer samordnat och utvecklat stödsystem
  • Ökad konkurrenskraft genom närmare samverkan mellan akademi och näringsliv
  • Ökad konkurrenskraft genom innovativa och hållbara lösningar
  • Hållbar samhällsomställning genom förnybar energi och resurseffektivisering.

Den primära målgruppen för programmet är små och medelstora företag och nyttorna kan kopplas både direkt och indirekt till en stärkt konkurrenskraft i företagen. De analyserade projekten har tillsammans gett stöd till nästan 3500 företag och i flera av dessa har nya arbetstillfällen skapats.

Under programgenomförandet har en rad lärdomar dragits likväl som att arbetet har resulterat i nya kunskaper. Dessa lärdomar och kunskaper är viktiga att förvalta i det fortsatta arbetet med programmet samt i arbetet med kommande programperiod. Framförallt identifieras behovet av tydligare projektlogik i projekten. Med tydligare projektlogik blir uppföljning av projekten enklare och resultaten tydligare. Det ökar också förutsättningarna för att på ett bra sätt integrera hållbarhetsaspekterna i projektet. Vidare finns det också ett behov av kunskapshöjning när det gäller hur projekt behöver riggas med hänsyn till statsstödsreglerna, en utmaning som ofta återkommer i projekt där näringslivet deltar som genomförare på olika sätt. Någonting som kan bidra till bättre projektlogik är att genomföra förstudier innan projekten, då finns det tid att göra en bra nulägesanalys och forma en bra logik för genomförandet. Ett ytterligare medskick till nästa programperiod är vikten av strategiska utlysningar, dessa behöver göras i nära samverkan med de regionalt utvecklingsansvariga regionerna.

Kapitel 1

Östra Mellansveriges utmaningar

Inför skrivningen av det operativa programmet gjorde de fem regionalt utvecklingsansvariga organisationerna en analys för att identifiera vilka utmaningar Östra Mellansverige stod inför. Utmaningarna har varit vägledande i framtagandet av programmet och visar bland annat att insatser för att öka kommersialiseringen av innovationer i regionen behövs, samverkan mellan näringsliv, akademi och samhället behöver förbättras för att öka takten av kommersialiseringar, företagens investeringar i FoU är relativt låga.

Det är i små och medelstora företag som det i allt högre grad skapas nya arbetstillfällen och även nya former av tjänster och produkter. Tillväxtviljan för redan existerande företag var inför programperioden låg, vilket har ett samband med den låga internationaliseringsgraden i regionen. Internationaliserade små- och medelstora företag har i högre utsträckning än andra en vilja att växa. En högre andel företag i Östra Mellansverige än i riket uppgav också att tillgången till externt ägarkapital är ett hinder för tillväxt.

Utsläppen av klimatpåverkande gaser i regionen var större i Östra Mellansverige än riksgenomsnittet inför programperioden. Befintligt bostadsbestånd visade potential att bli mer energieffektivt och nybyggnationer likaså. Förutsättningarna för en hållbar samhällsutveckling behövde bli bättre genom till exempel samplanering med offentlig infrastruktur. Transportsektorn är en stor orsak till de relativt stora koldioxidutsläppen i regionen. Satsningar för att minska de miljöskadliga utsläppen i transportsektorn behöver göras för en hållbar framtid.

För att möta utmaningarna valdes tre insatsområden ut:

Regionalfonden Östra Mellansverige 616 miljoner kronor

Cirkeldiagram: Regionalfonden. Se bildtext

1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation: 40%. 2. Att öka konkurrenskraften för små och medelstora företag: 34%. 3. Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi i alla sektorer: 26%.

Programmet Östra Mellansverige omfattar ungefär 616 miljoner kronor. 96 procent av dessa har hittills beviljats till sammanlagt 97 stycken projekt. Projektportföljen karaktäriseras till stor del av större regiongemensamma projekt. Projekt, som är planerade och mobiliserades i samråd med de regionalt utvecklingsansvariga regionerna. Dessa kompletteras sedan av ett antal mindre projekt som är mer lokala och branschspecifika. Gemensamt för de allra flesta projekten är en samverkan mellan flera län samt en god spridningspotential och ambition att sprida resultat utanför det egna länet.

Kapitel 2

Genomförande av programmet

Som regel genomförs två utlysningar av programmets medel per år. För varje program finns ett strukturfondspartnerskap vars roll är att prioritera mellan inkomna projektansökningar. Dessa är sammansatta av förtroendevalda för kommuner och regioner, länsstyrelsen, länsarbetsnämnder, intresseorganisationer och föreningar.

Redan innan programperioden startade genomförde de regionalt utvecklingsansvariga organisationerna ett mobiliseringsarbete inför kommande utlysningar. Detta gjorde att det redan vid programstart fanns ett antal större samverkansprojekt som kom igång snabbt. Inledningsvis i programperioden fanns ett stort intresse för insatsområde 1 och 2 medan intresset för insatsområde 3 var svalare. Det lite svalare intresset för insatsområde 3 har präglat hela programperioden och kan delvis förklaras med att det är ett nytt insatsområde som delvis adresserar andra aktörer än dem som vanligtvis söker regionalfondsmedel. Det kan också förklaras med att det finns andra medel för samma typer av insatser och att aktörerna väljer dessa medel då de anses vara lättare att söka än EU-medel. Dessa två anledningar bedöms också ha påverkat karaktären på de projekt som sökts inom insatsområde 3. Till antal är projekten många, men till omfång små. Många av projekten är förstudier och de flesta är projekt som syftar till samverkan på olika sätt.

För insatsområde 1 och 2 har det pågått regelbundna dialoger med regionalt utvecklingsansvariga samt omvärldsbevakning kring vad som planeras i regionerna men också andra nationella satsningar för att kunna göra utlysningar som träffar rätt utmaningar i rätt tid. Detta har även gjorts för insatsområde 3 men där har strategin ändå varit att inte begränsa utlysningarna utan att öppna för satsningar utifrån hela insatsområdets innehåll. Inledningsvis gjordes en långsiktig indikativ strategi för att få en bättre framförhållning och möjliggöra för aktörerna att vara mer proaktiva. Efter merparten av utlysningarna har det genomförts en portföljanalys för att hela tiden följa programgenomförandet i förhållande till programmets mål. Dessa portföljanalyser har sedan också, tillsammans med tidigare nämnda faktorer, legat till grund för utlysningarnas inriktning.

2.1 Regionalfondens bidrag under covid-19

I slutet av mars 2020 fick Tillväxtverket ett regeringsuppdrag att förbereda och vidta åtgärder inom regionalfondsprogrammen för att möta effekterna av covid-19. En viktig del av uppdraget var att stämma av med regionalt utvecklingsansvariga organisationer för att få en bild av vad de ville göra med kvarvarande ERUF-medel samt vilka insatser som ska prioriteras med tanke på rådande omständigheter.

Mot bakgrund av EU-kommissionens Investeringsinitiativ för att lindra de negativa effekterna av pandemin och genom dialog med regionens fem län så återkallades en pågående utlysning inom insatsområde 1 Forskning och innovation. Medlen användes istället för att öppna en mer riktad utlysning i spåren av covid-19 med särskilt fokus på industrins utmaningar, dels i det akuta skedet, men framförallt långsiktigt. Då medlen som är kvar i fonden är mycket begränsade så gjordes bedömningen att mervärdet av dessa är större i ett långsiktigt perspektiv än i akuta insatser riktade direkt till företag.

Foto: Man med industrirobot och flyturbin

Kapitel 3

Metod för portföljanalys

Syftet med portföljanalysen är dels att ge en fördjupad bild av vilka resultat som uppnåtts i programmet för Östra Mellansverige och dels att belysa vilka nyttor som programgenomförandet har bidragit till. Ett ytterligare syfte är att identifiera eventuella luckor i projektportföljen som underlag för strategisk planering av det fortsatta programgenomförandet. För en fullständig förteckning över vilka projekt som ingått i portföljanalysen, se projektbanken.[1]

Arbetet med portföljanalysen har bestått av analyser i olika steg. I ett första steg har programmets projekt granskats utifrån huruvida insatserna kopplar an till den analys av utmaningar och behov som ligger till grund för programmet. I ett andra steg har de enskilda projektens resultat granskats. Detta genom att studera projektens egna slutrapporter och utvärderingsrapporter från extern utvärderare. Även tematiska utvärderingar[2] som har genomförts har använts för att verifiera slutsatserna. Urvalet av projekt har begränsats till samtliga projekt som avslutats fram till september 2020. Förstudier ingår inte i urvalet då de enbart syftar till att förbereda för genomförandeprojekt. Några av de viktigaste resultaten för varje projekt, i betydelsen att de kan anses vara strukturpåverkande i någon mening, har sedan valts ut som grund för en analys av vilka aggregerade resultat som uppnåtts per insatsområde.

En särskild genomlysning av projekten har också genomförts utifrån hållbarhetsaspekterna. Samtliga projektbeslut under perioden 2015–2019 har studerats för att ta reda på hur många projekt som avser att arbeta med hållbarhetsaspekterna i enlighet med de särskilda krav som finns. Analysen svarar således inte på frågeställningen om hur projekten faktiskt har arbetat med hållbarhetsaspekterna men ger en bild av hur väl projekten har adresserat dessa aspekter baserat på formuleringar i besluten. Resultaten presenteras i slutet av rapporten.

I ett sista steg har resultaten analyserats på programnivå genom att aggregera projektresultaten vilket i sin tur har genererat ett antal slutsatser avseende vilka nyttor som regionalfonden har bidragit med i Östra Mellansverige. Begreppet nytta definieras här som programmets samlade resultat och vad dessa har lett till under den aktuella programperioden. Resultat definieras som de ”leveranser” som projekten har bidragit med.

Analysens olika steg sammanfattas i figuren nedan.

Analysens olika steg

Grafik: Analysens olika steg. Se bildtext

Portfölj av projekt – Genomlysning av hållbarhetsaspekterna – Projektens överensstämmelse med programmets utmaningar – Projektresultat projekt A, Projektresultat projekt B, Projektresultat C, Programmets samlade resultat – Bidrag till nyttor i ÖMS

Kapitel 4

Regionalfondens nytta i Östra Mellansverige

Nyttorna är en ansats till att beskriva projektens resultat på en aggregerad nivå i ett regionalt sammanhang. Detta för att visa vad regionalfonden har bidragit till för nyttor i Östra Mellansverige. Insatserna inom regionalfonden syftar ofta till långsiktig strukturförändring vilket innebär en utmaning att vid projektens slut utvärdera effekterna, något som de tematiska utvärderingarna också pekar på. Portföljanalysen tar sin utgångspunkt i de resultat som kan utläsas av de projekt som har avslutats så här långt inom programmet. De nyttor som har identifierats för regionalfonden i Östra Mellansverige sammanfattas i figuren nedan.

Storregional samverkan

Stärkt konkurrenskraft genom ett mer samordnat och utvecklat stödsystem

Stärkt konkurrenskraft genom närmare samverkan mellan akademi och näringsliv

Stärkt konkurrenskraft genom innovativa och hållbara lösningar

Hållbar sammhällsomställning genom förnybar energi och resurseffektivisering

Stärkt konkurrenskraft kan sägas vara grunden för hela programmet. Respektive nytta kan i sin tur ses som möjliggörare eller olika metoder för att uppnå denna nytta då målet ytterst är att stärka konkurrenskraften. Detta är något som till viss del är mätbart genom de givna aktivitetsindikatorerna och projektens egna indikatorer. Till exempel kan vi se att ungefär 3 500 företag på olika sätt har fått stöd genom fondens avslutade projekt och att 1 862 nya arbetstillfällen har skapats i de deltagande företag. Vi kan se att företag minskat sin energiförbrukning med sammanlagt 4 200 MWh vilket också kan förväntas bidra till att företagen blir mer konkurrenskraftiga. En problematik kring indikatorerna är dock att det är svårt att fastställa huruvida tillväxten i ett bolag beror på deltagandet i projektet eller om det finns andra omständigheter som påverkar. Aktivitetsindikatorerna behöver därför kompletteras med goda exempel på företag som kan bekräfta att de har haft nytta av att delta i projektet, här finns det gott om exempel. Flera av insatserna syftar till exempel till att förbättra det befintliga stödsystemet och testa nya modeller för att ge stöd till företag och här ger projektutvärderingarna många gånger svar på hur företagen menar att de har utvecklats genom insatserna.

Nedan beskrivs respektive nytta utifrån hur de bidrar till stärkt konkurrenskraft samt en hållbar samhällsomställning vilket också är ett syfte med programmet.

4.1 Storregional samverkan

Storregional samverkan är en nytta som inte är direkt knuten till projekten men kan ändå sägas genomsyra hela genomförandet av programmet. Det finns en uppbyggd struktur med politisk styrgrupp, ledningsgrupp och arbetsgrupper. Dessa är inte finansierade med strukturfondsmedel men är en struktur som troligtvis inte hade funnits utan dem. Länen är förhållandevis små och enskilt inte särskilt konkurrenskraftiga globalt sett. Tillsammans kan dock ÖMS utgöra en relevant aktör. Genom att samverka har det byggts upp ett förtroende mellan länen som gör att konkurrensen minskar och bidrar till att man istället kan nyttja varandras styrkor.

Regionerna har också pekat ut gemensamma utmaningsområden som grundar sig i länens strategier för smart specialisering. Arbetet har främst skett inom ramen för de regionalfondsfinansierade projekten ÖMS3 och ECS. Områdena är:

  • Morgondagens energilösningar
  • Smart industri
  • Life science med välfärd och hälsa
  • Hållbar livsmedelsförsörjning.

I och med att gemensamma områden har pekats ut, som är prioriterade för satsningar inom programområdet, så kan medel användas på ett mer effektivt sätt. Det finns ett flertal exempel på projekt som svarar upp mot de olika områdena. Områdena kommer också att ligga som grund i det kommande strukturfondsprogrammet 2021–2027.

4.2 Stärkt konkurrenskraft genom samordnat och utvecklat stödsystem

Det finns flera exempel på hur regionalfonden har använts för att utveckla men också samordna det befintliga stödsystemet i regionen. De fem länen har olika styrkor och förutsättningar, genom att stärka och samordna skapar det ett värde i form av bättre stöd för hela Östra Mellansveriges näringsliv.

Idag finns till exempel en väl utarbetad samverkan mellan regionens samtliga fyra ALMI Företagspartner som förutom att tillsammans utveckla nya modeller för rådgivning och coachning också arbetar med att öka kunskapen kring energieffektivisering både internt och hos företagen. Det finns också en ökad samverkan och samordning mellan regionens inkubatorer och scienceparks vilket bidrar till att företagen har större möjlighet att få mer behovsanpassat stöd oavsett i vilket län de befinner sig. Även med fokus på energieffektivisering och förnybar energi finns samverkan mellan tillexempel Östra Mellansveriges Energikontor, i syfte att samordna insatser och lära av varandra.

Det har också funnits satsningar av mer avgränsad karaktär som bidragit till att främjandesystemet utvecklats för att nå ut till företagen på ett bättre och mer anpassat sätt. Exempel på det är riktade insatser till besöksnäringen, socialt entreprenörskap och innovationer inom vården.

4.3 Stärkt konkurrenskraft genom samverkan mellan akademi och näringsliv

En annan del av främjandesystemet är akademin som i många fall har tillgång till kunskap och forskning om bland annat affärsutveckling, modeller och metoder kopplat till tillväxt. Denna kunskap är värdefull för företag. Det finns därför ett utpekat behov i programmet att öka samverkan mellan akademi och näringsliv.

Det finns flera exempel på hur regionalfonden har bidragit till närmare samverkan mellan akademi och näringsliv. Programmet har exempelvis finansierat insatser för att öka samverkan mellan akademi och företagsrådgivare som resulterat i att forskning omsatts i nya rådgivnings- och arbetsmetoder till gagn för små och medelstora företag. Dessa insatser har lett till fler projekt för att ytterligare utveckla och befästa samverkan och samarbete mellan akademi och övriga delar av främjandesystemet.

Lärosätena i Östra Mellansverige har också utvecklat nya processer och metoder för samverkan med näringslivet för att öka innovationskapaciteten i små och medelstora företag. Forskningsinfrastruktur har öppnats upp och tillgängliggjorts för företagen. Samarbetsprojekt och piloter har genomförts i nära samverkan mellan forskare/ studenter och företag. Näringsliv och akademi har också förts samman i flera projekt som rör energiförbrukning och omställning till förnybar energi där näringslivet har fått stöttning i form av exempelvis kartläggningar genomförda av studenter.

4.4 Stärkt konkurrenskraft genom innovativa och hållbara lösningar

Regionalfonden har också bidragit till nya innovativa och hållbara lösningar, som stärkt företagens konkurrenskraft. Nya produkter och tjänster har utvecklats, testats och i vissa fall nått marknaden. Ett exempel på hållbara lösningar som programmet bidragit till är välfärdsteknik som har utvecklats tillsammans med näringslivet och som är till gagn för vårdpersonalen. Det finns också exempel på innovationer inom industrin där AI och automatisering lett till produktionsvinster och en mer hållbar utveckling.

Insatser har också genomförts för att främja socialt företagande och entreprenörskap som lett till nya affärsutvecklingsmetoder där hållbarhetsdimensionerna ingår. Det finns idag en större kunskap inom främjandesystemet kring socialt entreprenörskap och dess vikt för näringslivsutvecklingen samt affärscoachning särskilt riktat till dessa företagare. Ett konkret exempel på hur regionalfonden har bidragit till social hållbarhet är att det har utvecklats modeller för att underlätta för utlandsfödda att bli företagare. Indirekt finns också koppling till miljöaspekten då det mer och mer är hållbara produkter som efterfrågas på marknaden och stödsystemet har anpassats mot den typen av rådgivning.

Vidare finns exempel där regionalfonden har lett till att företag med idéer i form av tjänster och produkter för minskad energiförbrukning eller resurseffektivisering har fått sin första kund, som ett resultat av samverkan mellan näringsliv, akademi och det offentliga. I vissa fall är det offentliga en första beställare men det kan även vara näringslivet som är första kund.

4.5 Hållbar samhällsomställning genom förnybar energi och resurseffektivisering

Regionalfonden har bidragit till att synliggöra och öka kunskapen kring förnybar energi och resurseffektivisering. Under programperioden har det gjorts en del investeringar men de mesta av investeringarna som ett resultat av projekten väntas komma mer på längre sikt.

Kunskapen har framförallt stärkt hos tre målgrupper, företag, offentliga organisationer men också allmänheten. Det har skapats fler nya nätverk och mötesplatser för att synliggöra den samhällsomställning som behöver göras.

Företagen har fått kunskap om hur de kan använda förnybar energi och energieffektivisering som konkurrensmedel. Det har varit viktigt att arbeta med den offentliga sektorn då det ofta behöver vara dem som går före när det kommer till den här formen av omställning. De har varit målgrupp både som användare, upphandlare och som förmedlare av kunskap. Till viss del har även allmänheten varit målgrupp för programmet. Det har skett insatser för att få individerna i samhället att agera mer hållbart genom att till exempel välja andra transportsätt.

Foto på buss

Kapitel 5

Portföljanalys: regionalfondsprogrammet i Östra Mellansverige

Portföljanalyserna går igenom de projekt som beviljats hittills för att identifiera luckor i projektportföljen som behöver fyllas för att nå programmålen. Analyserna kan ses som ett led i ett mer långsiktigt och indirekt mobiliseringsarbete. Detta kapitel syftar till att ge en bild av vilka projekt som ingår i Östra Mellansveriges projektportfölj utifrån en uppdelning av programmets tre insatsområden.

5.1 Insatsområde 1: Stärka forskning och teknisk utveckling och innovation

Trots att innovations- och företagsklimatet i Östra Mellansverige i jämförelse med andra regioner i Europa är mycket bra så är kommersialiseringen av innovativa produkter och utvecklingen av snabbväxande innovativa företag i regionen under genomsnittet i landet. I programmet finns flera utpekade behov för att uppnå en förbättrad innovationsstruktur:

  • ökad samverkan mellan akademi, näringsliv och samhälle
  • ökad innovationskapacitet bland regionens små och medelstora företag
  • tillgång till forskningsresurser och innovationsstödsystem skiljer sig inom regionen och behöver jämnas ut
  • företagens investeringar i FoU behöver öka och kommersialisering av innovationer stärkas
  • ökade investeringar i tekniska innovationer såväl som organisatoriska-, marknads- och sociala innovationer.

5.1.1 Projektportföljen insatsområde 1

Hittills har 21 projekt blivit beviljade inom insatsområdet varav 9 är pågående. Tre av projekten är förstudier som beviljades under 2019, det är de första förstudierna som genomförts inom insatsområdet. Den tidigare avsaknaden av förstudier kan delvis förklaras av att det fanns många vana projektaktörer som var redo att söka när programperioden startade. Det hade redan gjorts ett förarbete i form av förstudier och mobilisering av aktörerna vid slutet av förra programperioden som gjorde det möjligt att söka för genomförande direkt, vilket också återspeglas i att en stor andel av projekten beslutades redan 2015 och 2016.

Av det totala antalet beviljade projekt bedöms omkring hälften ha Smart specialisering som utgångspunkt genom att det finns en tydlig koppling till regionernas Smart specialiseringsstrategier. Ytterligare några projekt har en mer indirekt koppling genom att ett eller flera av regionernas styrkeområden adresseras men det är inte uttalat att det handlar om Smart specialisering. Några projekt kopplar även an till de utpekade utmaningsområdena i det ÖMS-gemensamma smart specialiseringsarbetet: Hållbar livsmedelsförsörjning, Life science med välfärd och hälsa, Morgondagens energilösningar och Smart industri. Vidare kännetecknas projektportföljen av ett flertal länsöverskridande samverkansprojekt, exempelvis deltar samtliga fem län i närmare 30 procent av projekten.

Gemensamt för beviljade projekt inom insatsområde 1 är att de ska bidra till stärkt innovationskraft. De flesta av projekten är riktade mot specifika branscher eller kompetensområden men det finns även exempel på bredare satsningar. Projektportföljen beskrivs utifrån hur de olika projekten bidrar till stärkt innovationskraft, snarare än vilken bransch/område de tillhör. Med utgångspunkt i de behov som lyfts fram i programmet har fyra olika kategorier av projekt identifierats:

1. Fördjupa samverkan mellan akademi, näringsliv och samhälle
2. Stärka snabbväxande innovativa företag
3. Kraftsamla kring regionernas styrkeområden
4. Öka kommersialisering av innovationer.

Ett flertal projekt återfinns inom den första kategorin; fördjupad samverkan mellan akademi, näringsliv och samhälle. Ett exempel är projektet ÖMSesidig Access för innovationskraft, som avslutades 2019, vars mål var att skapa återkommande samverkan mellan akademi, näringsliv och samhälle för ökad innovationskapacitet i små och medelstora företag. Ytterligare ett exempel är det pågående projektet Hållbar klusterutveckling som har som målsättning att öka samverkan och stärka klusterutvecklingen mellan näringsliv, akademi och samhälle inom området Life Science.

Den andra kategorin av projekt har som gemensam nämnare att stärka företag med hög potential för tillväxt och innovation. Endast tre projekt tillhör denna kategori. Här återfinns samtidigt den största satsningen inom insatsområdet, Växtzon 1 (avslutat) och Växtzon 2 (pågående), där innovationsstödjande aktörer i hela ÖMS arbetar tillsammans för att förbättra förmågan att identifiera och stötta innovativa bolag med hög tillväxtpotential. Satsningen är inte avgränsad mot någon specifik bransch eller område utan inbegriper ett brett spektrum av företag i hela ÖMS. Det finns också ett exempel på en mer branschspecifik satsning genom projektet Bio-X Accelerate (tidigare SWElife Östra Mellansverige) som syftar till att stärka snabbväxande innovativa företag inom Life science-området.

Den tredje kategorin av projekt handlar om att kraftsamla för tillväxt och innovation inom regionernas utpekade styrkeområden eller potentiella styrkeområden. Merparten av projekten inom insatsområdet syftar till att stärka ett eller flera utpekade styrkeområden men det som särskiljer denna typ av projekt är att utveckling av styrkeområdena är ett mål i sig. Ett exempel är det avslutade projektet Smart 4U där Västmanlands samtliga fyra Smart specialiseringar stod i fokus; automation, energi, järnväg samt välfärd och hälsa. Målsättningen var att bygga en plattform för styrkeområdena på strategisk och operativ nivå samt skapa branschöverskridande samverkan. Även ur ett storregionalt perspektiv finns exempel genom ÖMS Smart specialisering (ÖMS3) och det efterföljande projektet East Central Sweden (ECS). Satsningen har lett till att de fem länen enats kring fyra prioriterade områden att gemensamt arbeta för ett stärkt innovationssystem. Områdena är hållbar livsmedelsförsörjning, life science med välfärd och hälsa, morgondagens energilösningar och smart industri.

Den fjärde kategorin av projekt handlar om att stödja framtagande och kommersialisering av nya konkurrenskraftiga produkter och tjänster. Här återfinns en tredjedel av alla projekt men spridningen är relativt stor i hur nära steget till kommersialisering är. Det rör sig i första hand om infrastruktur för testning och verifiering av innovationer, exempelvis investeringar i testbäddar. Ett flertal projekt återfinns inom området Life Science och vård och hälsa, där ett exempel är det avslutade projektet Testbädd primärvård Uppsala som syftade till att etablera en testbädd inom primärvården där företag med lösningar för vården fick möjlighet till testning och utvärdering av sina produkter. Andra områden är automation, robotik och artificiell intelligens där det också finns ett flertal projekt. I projektet AIMEE – Autonomous Intelligent Machines Exploration & Enterprise är målet att skapa en permanent test- och demonstrationsmiljö för nämnda teknikområden, med tydlig medverkan från näringslivet. Ett annat exempel är förstudien Open Data Laboratory som ska undersöka behovet och möjligheterna att skapa en test- och demonstrationsmiljö för företag inom området visualisering.

5.1.2 Projektens resultat inom insatsområde 1

Hittills har 10 genomförandeprojekt hunnit avslutas inom insatsområdet.

Projekt

• Växtzon 1

• Kommersialisering av tvärsektoriell robotteknik

• ÖMS Smart specialisering (ÖMS3)

• ÖMSesidig Access för innovationskraft

• Smart 4U

• 3i: Innovation + Industri + Investering = En samarbetsplattform för tillväxt och regional utjämning

• Green Innovation Park

• Testbädd primärvård Uppsala

• Innovationssluss 2.0

• 3DTC

Nedan följer en sammanfattning av de viktigaste resultaten, på en något mer aggregerad nivå än enskilda projektresultat. Projekten som har avslutats representerar alla fyra projektkategorier och möter delvis olika behov. Resultaten har dock en del gemensamma nämnare och kan sammanfattas i några typer av resultat som är återkommande. Det är sällan projektens resultat kan beskrivas i kvantitativa termer såsom ökad omsättning, fler arbetstillfällen, nya produkter på marknaden och så vidare. Istället handlar det om resultat i form av nya metoder, arbetssätt och processer som på sikt kan leda till mätbara effekter i näringslivet.

En typ av resultat som de flesta av de avslutade projekten bidragit till är ett stärkt innovationsstödsystem. Det handlar dels om att de innovationsfrämjande aktörerna har stärkts, dels om ökad samverkan och samsyn mellan dessa aktörer. Det finns ett större utbyte mellan aktörerna som i sin tur innebär att de kan erbjuda ett mer samordnat stöd till företagen, detta gäller både över länsgränser och bransch- och sektorsöverskridande. Ett exempel är att science parks och inkubatorer från samtliga fem länen arbetar tillsammans för att utveckla stödet till företag med hög tillväxtpotential vilket har lagt grunden för en gemensam innovations- och företagsfrämjande infrastruktur i ÖMS. Ett annat resultat är att samverkan inom akademin har stärkts.

Exempelvis har lärosätena i Uppsala, Linköping och Örebro tagit fram en gemensam modell som beskriver samverkansprocessens olika steg i samverkan mellan forskare/ student och företag. På respektive lärosäte har också en egen process utvecklats för att stödja innovationer.

Ökad samverkan mellan akademin och näringslivet är generellt ett resultat som kan ses av projekten, där små och medelstora företag har blivit en allt viktigare målgrupp för akademin.

Det handlar också om resultat i form av utvecklade metoder, processer och verktyg inom specifika områden vilket innebär att aktörerna kan erbjuda ett bättre stöd. Ett sådant exempel är att det inom primärvården i Uppsala har upprättats en kanal mellan företag och vården, där Region Uppsala Innovation fungerar som samordnande aktör och förmedlar kontakterna. Likaså har processer för hantering av innovativa idéer inom vården, en innovationssluss, utvecklats inom Region Örebro och Region Västmanland dit idébärare såsom företag, privatpersoner och organisationer kan vända sig. Ett annat exempel är att det inom robotik har utvecklats en idé- och kommersialiseringsprocess i samråd med det omgivande innovationssystemet. En process som beskriver stegen från idé till produkt och vilka parter som är involverade i varje steg.

Förutom att stödsystemet har stärkts kan det även påvisas att projekten bidragit till att företagens innovationskraft har stärkts. Det är särskilt den stora satsning på att stötta innovativa och snabbväxande företag som kan härledas till den typen av resultat. Det handlar om resultat såsom att företag med tillväxtpotential och deras behov har identifierats samt att metoder och verktyg för att möta dessa har utvecklats. Insatserna har anpassats efter vart företagen befinner sig på sin tillväxtresa och olika plattformar har skapats för att stötta företagen. Särskilda insatser har exempelvis riktats mot Scale-up bolag utifrån deras behov och utmaningar. Det handlar också om resultat såsom att mindre bolag har fått möjlighet till interaktion med större bolag eller akademin vilket har hjälpt dem vidare i sin utveckling. Detta har skett inom områden såsom Life science, gröna näringar och AI.

Resultaten av denna typ av insatser kan till viss del låta sig mätas av aktivitetsindikatorerna. Det kan konstateras att 692 företag fått stöd inom de avslutade projekten hittills vilket kan jämföras med förväntat utfall på 833. Projekten har alltså inte levt upp helt till målen i detta avseende. Värt att nämna är också att det varierar stort i hur långtgående stöd som företagen har fått, allt ifrån enstaka punktinsatser till mer omfattande rådgivning och coachning, vilket gör det svårt att bedöma huruvida det har lett till att företagen har ökat sin tillväxt och innovationsförmåga. Den stora mängden företag som varit föremål för insatserna har främst valts ut för sin tillväxtpotential vilket innebär att det inte alltid finns någon innovationshöjd.

Antal företag som fått stöd

Stapeldiagram: Antal företag som fått stöd. Se bildtext

Förväntat värde: 833, Utfall okt 2020: 692

En tredje typ av resultat är att nya produkter och tjänster har nått marknaden. Detta är ett resultat som endast går att härleda till ett projekt även om flera andra projekt har haft det som målsättning att skapa förutsättningar för kommersialisering. 11 nya produkter inom automation och robotisering har nått marknaden, vilket i det specifika fallet innebär att de fått sin första order. Det har också utförts pilotinstallationer i nära dialog med kommuner och landsting med välfärdsteknik som syftar till att avlasta personalen. Flera kommuner har köpt in dessa lösningar till sina avdelningar. Det finns som nämnt också exempel där företag har fått feedback på sina produkter och tjänster för sin fortsatta kommersiella utveckling samt fått möjlighet till testning som kan resultera i att nya produkter och tjänster kan nå marknaden på sikt.

Ytterligare en typ av resultat är ökad samordning och samverkan kring regionala styrkeområden. Detta kan ses både på regional nivå och ÖMS-nivå. Ett projekt som bör nämnas i sammanhanget är ÖMS3 och det efterföljande ECS-projektet, som är en strategisk satsning mellan alla fem regionerna. Bakgrunden till satsningen är insikten om att fem olika strategier för Smart specialisering riskerar att skapa suboptimering och fragmentering. Inom ramen för satsningen har det genomförts analyser av regionala styrkor och utmaningar som har resulterat i att fyra gemensamma utmaningsområden för ÖMS, där regionernas smarta specialiseringar kan bidra, har pekats ut. En strategi och färdplan har tagits fram för det fortsatta arbetet med Smart specialisering vilket blir allt viktigare inför nästa programperiod. Nya samverkansformer har också etablerats, exempelvis processer för ÖMS-samverkan och företagsnätverk för respektive område.

Andra exempel på regional nivå syftar till att kraftsamla inom specifika styrkeområden. Exempelvis har företag i Västmanland tillförts generell och specialiserad kompetens inom styrkeområdena automation, järnväg, energi och välfärd och hälsa. Det har också etablerats en samverkansplattform för stärkt bransch- och områdesöverskridande samhandling inom dessa styrkeområden. Det har i sin tur resulterat i en gemensam målbild och ökad samverkan mellan stödsystemaktörer inom dessa områden. Ett annat exempel är att det har etablerats en stark nod inom Örebro län för additiv tillverkning. Detta manifesteras ytterst genom att Karlskoga blev etableringsorten när några av de största industrierna gick samman för att bilda ett nytt företag inom 3D-printing.

Förutom den typ av resultat som redan lyfts kan storregional samverkan ses som en utkomst av projekten. Två av de avslutade projekten inbegriper samtliga fem län i syfte att skapa en ÖMS-samverkan kring ett eller flera utpekade områden. I flertalet av övriga avslutade projekt har två eller fler län varit involverade. Den länsöverskridande samverkan kan ses som ett resultat av projekten även om det inte alltid är ett utpekat mål i sig. Förutom att det har bidragit till att forskningsresurser och stödsystem blivit mer tillgängligt för näringslivet så är ett mervärde att aktörerna har lärt känna varandra och sina styrkor bättre. Det finns numera en gemensam riktning och färdplan på flera områden som aktörerna tillsammans bidrar till.

Summerande reflektioner

Sammantaget är bedömningen att beviljade projekt ligger väl i linje med intentionerna i programmet. Projekten är relativt jämnt fördelade över projektkategorierna och de behov som programmet pekar ut, bortsett från viss tyngdpunkt på ökad kommersialisering av innovationer. Det bör dock understrykas att det nästan uteslutande rör sig om satsningar i ett tidigt skede i kommersialiseringsprocessen, det vill säga testning och utvärdering av idéer. Därmed är förväntade resultat av projekten snarare att skapa förutsättningar för innovationer än att få ut nya produkter och tjänster på marknaden. Minst antal projekt finns inom kategorin att stärka snabbväxande innovativa företag vilket i sig inte är så anmärkningsvärt då det ligger nära intentionerna för insatsområde 2, så för programmet som helhet finns en god representation av den typen av projekt.

Det kan också konstateras att det har varit särskilt prioriterat med satsningar för att utveckla regionernas styrkeområden och att skapa samverkansstrukturer som omfattar delar eller hela ÖMS. Detta kan utläsas av portföljen av beviljade projekt där omkring hälften av projekten är länsöverskridande. Det finns också exempel på mer lokala satsningar utifrån ett läns specifika prioriteringar, ofta kopplat till Smart specialisering. Sammantaget har portföljen av projekt inom insatsområdet medfört en kraftsamling kring styrkeområden såsom Life science, automation, gröna näringar, avancerade material, digital teknik med mera.

Genomsyrande för de resultaten som har kunnat påvisas hittills är att de har lett till bättre förutsättningar för innovationer genom stärkt innovationsstödssystem, uppbyggnad av innovations- och kunskapsmiljöer samt stärkt innovationskraft hos företagen vilket är i linje med ambitionen i programmet om att skapa förutsättningar för ett bättre innovationsklimat i ÖMS. Det är också ett av de främsta resultaten som utvärderingar som gjorts inom området pekar på.[3] Exempelvis lyfts fram att aktörer i innovationsstödsystemet har ökat sin kännedom om varandra och varandras styrkor. Det har i sin tur lett till bättre samordning och effektivitet när företag kan lotsas till rätt aktörer. Nyttan för näringslivet är emellertid inte så tydlig på kort sikt vilket speglas av att projekten har svårigheter att synliggöra sina resultat genom indikatorer och olika mätetal. Det finns också få exempel på nya produkter och tjänster på marknaden som direkt resultat av de satsningar som skett. Det är inte särskilt förvånande då få projekt har haft det som målsättning.

Även om projekten generellt svarar upp mot den målbild som uttrycks i programmet finns det luckor. Ett exempel är området energi- och miljöteknik som programmet anger som ett potentiellt styrkeområde för ÖMS. Det finns emellertid inget projekt idag som har som målsättning att introducera ny teknik som minskar utsläpp och ökar energieffektivisering. Detta kan delvis förklaras av att den typen av projekt återfinns inom insatsområde 3 men kan ändå anses vara en lucka i förhållande till vad programmet pekar ut som prioriterade områden för insatsområdet.

5.2 Insatsområde 2: Öka små och medelstora företags konkurrenskraft

Insatser inom ramen för insatsområde 2 ska bidra till att öka sysselsättningen och en hållbar tillväxt. Det sker genom att satsningar både ska stödja och bevara ett starkt, diversifierat och konkurrenskraftigt näringsliv, där främjande av tillväxten i de små och medelstora företagen står i centrum. Målsättningen är att förverkliga ett mer gynnsamt företagsklimat genom att avlägsna hinder, dra nytta av globaliseringen samt underlätta kommersialiseringen av innovationer. Samma grupp av företag är också i behov av fungerande strukturer för riskkapital och stöd för ökad internationalisering.

5.2.1 Projektportföljen insatsområde 2

Hittills har 19 projekt beviljats stöd inom insatsområdet. Med utgångspunkt i de utmaningar som pekats ut i programmet har fyra olika kategorier av projekt identifierats:

  • Ökad tillgång till externt ägarkapital
  • Högre tillväxtvilja hos SMF
  • Utvecklad internationaliseringsgrad
  • Stärkt socialt entreprenörskap.

I den följande texten beskrivs projektkategorierna tillsammans med en koppling till specifika projektexempel.

Tillgången till externt ägarkapital är en av de utmaningar som pekats ut i programmet. För små och medelstora företag i Norra Mellansverige är en väl fungerande kapitalförsörjning avgörande för att starta och utveckla företagen. Externt ägarkapital är många gånger nödvändigt för att företagen ska våga och ha möjlighet att genomföra insatser som leder till tillväxt och innovation. Dessa behov bemöts genom fondprojektet Almi Invest Östra Mellansverige Fond II med 75 miljoner kronor i EU-stöd. Det är programmets största satsning och är en ägarkapitalfond som pågår under hela programperioden.

I den andra kategorin av projekt görs insatser i främjandesystemet för att öka företagens medvetenhet om och tillgänglighet till stöd och rådgivning. Satsningarna är inte sällan inriktade på att bemöta länens olika förutsättningar med möjligheterna att dra nytta av varandras styrkor. Exempel på projekt som tar sikte på denna utmaning är de större satsningarna Tillväxtlyftet, TillväxtLedarskap och Smart Tillväxt.

Den tredje kategorin av projekt innefattar liknande insatser som i den andra kategorin. Internationaliseringsgraden var inför programperioden lägre än riksgenomsnittet i 4 av 5 län i ÖMS. Internationaliserade små och medelstora företag har högre tillväxtvilja än andra företag. På kort sikt kan internationalisering bidra till ökad försäljning medan det på längre sikt kan innebära förnyelse och innovationskraft i företagen. Internationalisering innebär även nya möjligheter för företag att hitta nya marknader och skapar förutsättningar för tillväxt. Exempelvis är ALMI ägare av stora regionalfondsfinansierade projekt med inriktning att stödja SMF med affärscoachning, rådgivning och utbildning.

För att ytterligare utveckla arbetet för att bemöta de utmaningar regionen har kopplat till hållbarhetsdimensionerna ämnar programmet skapa förutsättningar för att utveckla socialt företagande och social ekonomi. I projektportföljen finns ett antal projekt som inriktas på socialt företagande, som Crossover – Free Space, FRAMSTEG och E-resurs. Exempelvis Crossover – Free space samverkar med Create Business Incubator som är en inkubator för startups i Mälardalen, för att vidareutveckla affärsutvecklingsmetoder där hållbarhetsdimensionerna ingår. Två av målen med projektet är att främjandesystemet och den offentliga sektorn ska öka sin kunskap om och vara införstådda med att socialt entreprenörskap är viktigt för näringslivsutvecklingen, samt att entreprenörer med samhällsentreprenöriell inriktning vid projektets slut ska känna till att det finns affärscoachning för deras behov.

Sammantaget är bedömningen att beviljade projekt ligger väl i linje med intentionerna i programmet. Det bör poängteras att identifierade kategorier inte utesluter varandra, det vill säga att projekt många gånger arbetar med insatser som kan kopplas till fler kategorier. Särskilt påtagligt är det mellan kategori två och tre där tillväxtvilja och en vilja att nå ut på en internationell marknad är tätt sammanvävda. Bedömningen är att projekten är relativt jämnt fördelade mellan kategorierna, med undantag för projekt inom kategori fyra som är få sett till antal.

5.2.2 Projektens resultat inom insatsområde 2

Urvalet har begränsats till projekt som avslutats till och med september 2020. 11 projekt har avslutats, varav 7 genomförandeprojekt:

Projekt

Tillväxtlyftet

E-resurs

Crossover – Free space

FRAMSTEG

TillväxtLedarskap

Digital destinationsutveckling

Tillväxtsamverkan Västra Sörmland

Resultat hittills bedöms finnas i förflyttningen från ett stuprörsliknande främjandesystem till ett mer koordinerat och samverkande främjandesystem. Det har resulterat i ökad tillgång på relevanta stödtjänster för regionens företag. Det handlar dels om samverkan mellan de olika Almi-bolagen i Östra Mellansverige som tillsammans lärt sig att kombinera och utveckla olika former av rådgivning och insatser som därmed ökat flexibiliteten i rådgivningsformerna. Inget företag är identiskt något annat och en mer behovsanpassad rådgivning i Almi:s verktygslåda är något som gynnar företagen i sin utveckling mot tillväxt och internationalisering. En typ av resultat är samverkan mellan bolagen som har givit företag större möjligheter att nyttja de olika styrkor som projektaktörerna har och utvecklat tillsammans med varandra vilket också bidragit till ett mer samordnat och utvecklat främjandesystem i regionen.

Det har också funnits satsningar av mer lokal och branschspecifik karaktär som bidragit till att främjandesystemet utvecklats till att nå ut och på ett bättre sätt än tidigare kunnat stödja besöksnäringen. I företagen har detta lett till bland annat ökad kunskap om deras kunder samt potentiella kunder, men också ökad kunskap om vikten av digitaliseringsarbete. Detta för att vidga sin marknad både nationellt och internationellt.

En annan del av främjandesystemet är akademin som i många fall har tillgång till kunskap och forskning om bland annat affärsutveckling, modeller och metoder kopplat till tillväxt. Denna kunskap är värdefull för företag. Programmet har finansierat insatser för att öka samverkan mellan akademi och företagsrådgivare som resulterat i att forskning omsatts i nya rådgivnings- och arbetsmetoder till gagn för små och medelstora företag. Dessa insatser har lett till fler projekt för att ytterligare utveckla och befästa samverkan och samarbete mellan akademi och övriga delar av främjandesystemet.

Insatsområdet rymmer också ett antal projekt som tar sikte på de utmaningar som Östra Mellansverige har kopplat till social hållbarhet. Sammantaget har dessa insatser lett till bland annat att fler sociala företag i fler län än tidigare har möjlighet att söka hjälp med finansiering. Möjligheterna till finansiering har också gjorts mer tillgängligt med hjälp av framtagna finansieringsguider. Genom ett projekt testades en ny modell för att öka entreprenörskapet bland personer som erhåller försörjningsstöd och står långt från arbetsmarknaden. Detta genom att erbjuda utbildningar och annat stöd. Det unika och som tidigare inte varit möjligt är att entreprenörerna kunnat erhålla försörjningsstöd samtidigt som de startat sitt företag. Tidigare har det inte varit möjligt att inneha F-skatt och samtidigt få försörjningsstöd, vilket då inneburit en stor risk för entreprenören att satsa på sin affärsidé. Ambitionen är att sprida och utveckla arbetsmetoden till andra delar av landet.

Ett sätt att mäta resultaten av de olika insatserna är genom de givna aktivitetsindikatorerna. Det kan konstateras att 2070 företag totalt har fått stöd inom de avslutade projekten hittills vilket kan jämföras med förväntat utfall på 1986, det vill säga det projekten själva angivet som målvärde. Avslutade projekt har alltså sammantaget överträffat angivet målvärde. Värt att poängtera är att det varierar stort hur långtgående stöd som företagen fått. Det kan vara allt från enstaka punktinsatser till mer omfattande rådgivning och coachning, vilket gör det svårt att bedöma huruvida stödet har lett till att företagen ökat sin tillväxt och konkurrenskraft. När det gäller sysselsättningsökning, det vill säga ökning av årsarbetskrafter, kan det även här utläsas att de avslutade projekten överträffat målvärdet med ett utfall på 1862 i jämförelse med förväntat värde på 1443.

Antal företag som fått stöd, Sysselsättningsökning

Stapeldiagram: Antal företag som fått stöd, Sysselsättningsökning. Se bildtext

Förväntat värde: 1986, Utfall okt 2020: 2070 – Förväntat värde: 1443, Utfall okt 2020: 1862

Summerande reflektioner

Ännu är det svårt att finna många tydliga resultat då det fortfarande bara är ett fåtal projekt som avslutats. Det är dock intressant att redan nu kunna utläsa två resultatblock där ena berör förändringar i främjandesystemet, medan det andra berör socialt företagande. Troligt är att det framöver kommer tillkomma fler avslutade projekt som resulterat i förändringar i samverkan mellan aktörer i främjandesystemet. Detta förväntas också ha bäring mot internationaliseringsgraden som är ett utpekat utmaningsområde i Östra Mellansverige. Den låga internationaliseringsgraden är inte i programmet specificerade till vissa branscher, utan mer generell i näringslivet som helhet. Därför arbetar många projekt med ett brett spektrum av företag både med och utan direkt koppling till Smart Specialisering. Några projekt bemöter det faktum att de breda företagsstödjande insatserna kan behöva kompletteras med mer anpassad rådgivning inom specifika områden. Projekten Affärsutveckling, innovation och internationalisering i tillväxtorienterade hästrelaterade företag samt Digital destinationsutveckling är de som utmärker sig där förstnämnda arbetar med företag inom hästnäringen medan det andra projektet arbetar gentemot företag inom besöksnäringen.

Programmet tar sikte på den låga internationaliseringsgraden som råder för företag i Östra Mellansverige, vilket också bemöts genom flera projekt. I den tematiska utvärderingen[4] framförs att i de fall projekten bedöms ligga i linje med identifierade behov i regionen är det ofta oklart om projekten adresserar målen på ett effektivt sätt. Utvärderaren framhäver att många deltagande företag inte har potential att leda till målet att internationaliseringsgraden ökar.

En aspekt som är värd att nämna i ovanstående resonemang är att arbete för ökad internationaliseringsgrad kan se olika ut beroende på givna förutsättningar. I Östra Mellansverige är internationaliseringsgraden låg vilket då innebär att andelen företag som står relativt långt ifrån steget till export rimligen också är större i jämförelse med riket. I sin tur påverkar det arbetsprocesserna i projekten med insatser för ökad internationalisering. Som huvudsakliga aktiviteter i programmet är ”utveckling av nya affärsmodeller för internationalisering” och ”insatser som bidrar till att näringslivet ska kunna möta globaliseringens konsekvenser på befintliga marknader”. Nödvändigtvis behöver dessa aktiviteter inte resultera i att företagen bedriver export efter deltagande, utan snarare att förutsättningarna har förstärkts för att export ska kunna bedrivas i framtiden. Det kan handla om ny kunskap om affärsmodeller, nya nätverk och nya kontakter. Det kan också handla om att företagen stärkt sin ställning på befintliga marknader som kan vara marknader där handel bedrivs över nationsgränser. Sammanfattningsvis skulle det kunna sägas att det i många fall saknas ett gediget grundjobb som krävs för att ta steget till export och internationalisering, vilket medför att det blir första steget i projekten.

Av de projekt som avslutats vid analysen kan det konstateras att det finns utmaningar och områden om inte fullt ut bemöts. Dock är det fortfarande flera projekt om inte avslutas och som sannolikt kommer att bidra till resultaten av programmets insatser tydliggörs.

5.3 Insatsområde 3: Stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer

I den analys som tagits fram för programområdet pekas ett antal regionala utmaningar ut som projekten ska adressera inom insatsområde 3:

  • Utsläppen av klimatpåverkande gaser i regionen per invånare är större i Östra Mellansverige än riksgenomsnittet.
  • Potential till förbättrad energieffektivitet.
  • Omfattande användning av fossila bränslen.
  • Behov av ett hållbart transportsystem för att minska koldioxidutsläppen.

Östra Mellansverige är ett stort arbetsmarknadsområde och analysen visar att regionen har stor arbetspendling. Trots att användningen av kollektivtrafik ökat i regionen är bil det i särklass vanligaste färdmedlet. Regionen står även inför utmaningar gällande bebyggelsestruktur och samhällsplanering i stort. Stora bostadsbestånd är i behov av renovering samtidigt som nybyggnationer behöver bli energieffektivare. Samplanering med övrig offentlig infrastruktur behövs för att skapa förutsättningar för en hållbar samhällsutveckling. Utveckling och införande av energi- och klimateffektiv teknik, beteendeförändringar samt samhällsplaneringsinsatser är alla nödvändiga åtgärder för att stödja övergången till en hållbar samhällsstruktur och därmed en koldioxidsnål ekonomi.

5.3.1 Projektportföljen insatsområde 3

Inom insatsområdet har totalt har 50 projekt beviljats stöd. Vid tidpunkt för portföljanalysen har 22 av 37 genomförandeprojekt avslutats. 12 av 13 beslutade förstudier har avslutats.

Alla projekt som beviljas stöd ska bidra till att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi. För att bidra till övergången behövs en bredd av projekt. Projekten har delats in i fem kategorier med utgångspunkt i deras huvudsakliga mål:

  • Omställning till förnybar energi
  • Energieffektivisering
  • Transporter
  • Cirkulär ekonomi
  • Konkurrenskraft.

Likt de övriga insatsområdena omfattar majoriteten av projekten mer än ett län och flera fall alla fem länen. Många förstudier har genomförts vilket kan förklaras med att det är ett för regionalfonden nytt insatsområde som genom det också vänder sig till delvis nya projektaktörer. Det har därför funnits ett större behov av att genomföra förstudier innan genomförandeprojekt kan starta.

Målgruppen för programmet, små och medelstora företag, är gällande även för detta insatsområde men här kan vi se en mer breddad målgrupp där även de offentliga organisationerna men också individen blir föremål för insatserna.

Det finns en tyngdpunkt på insatser kopplade till transporter och energieffektivisering i företag. Här återfinner vi flera av de största projekten. De är många gånger storregionala och omfattar fler än ett län. Projekt inom kategorin energieffektivisering utgår från ett behov av att företagen i regionen får kunskap som bidrar till energieffektiviseringar och ett effektivare användande av tillgängliga resurser. Ett exempel är projektet Energieffektiva företag genom Energikontor i samverkan där aktörer samlas för att gemensamt lyfta energieffektivisering som verktyg för att öka företagens lönsamhet.

Inom kategorin hållbara transporter ska projekten genom kompetenshöjande och infrastrukturomvandlade insatser skapa förutsättningar som främjar övergången till fossilfria resor och transporter. Ett exempel är projektet Fossilfria och Effektiva Transporter i Östra Mellansverige där offentliga aktörer rustas för att möta målet om en fossiloberoende fordonsflotta 2030 samt påskynda näringslivets omställning. Satsningar som tar sikte på beteendeförändringar finns också inom denna kategori. Ett exempel är projektet Hållbart resande i Örebroregionen som handlar om att ändra människors resvanor. Projektet har till exempel jobbat med reklamkampanjer och testperioder för busskort.

Inom kategorin omställning till förnybar energi finns framförallt ett fokus på solel. Olika projekt arbetar med att synliggöra solel i Östra Mellansverige genom insatser för att sprida kunskap kring bland annat lönsamhet vid investeringar i solel. Ett exempel på projekt är Framtidens solel i Östra Mellansverige.

Flera projekt syftar till att stärka företagens konkurrenskraft på olika sätt kopplat till hållbar omställning. Växthus är ett exempel på hur ALMI arbetar med företag för att utveckla ett mer hållbart förhållningssätt vid framtagandet av nya produkter och tjänster. Ett annat exempel är Energilösningar i världsklass som är en satsning mellan akademi, stora företag och små medelstora företag för att ta fram nya energilösningar.

Projekt inom cirkulär ekonomi handlar om att främja övergången från linjära till cirkulära affärsmodeller, det vill säga ett kretsloppstänkande som bygger på materialåtervinning och återanvändning. Då det är ett relativt nytt begrepp har det mestadels genomförts förstudier inom området. Ett exempel är förstudien Cirkulär ekonomi genom industriell samverkan som har lett till ett genomförandeprojekt, Cirkulär ekonomi genom industriell samverkan 2.0.

Utifrån kategoriseringen bedöms det idag finnas en bredd av projekt som ligger väl i linje med de aktiviteter som programmet för Östra Mellansverige efterfrågar för att möta identifierade utmaningar.

5.3.2 Projektens resultat inom insatsområde 3

Totalt har 34 projekt avslutats (t.o.m. den sista september 2020). Av dessa är tolv förstudier och 22 genomförandeprojekt:

Projekt

Förstudie: Hållbart resande

Framtidens solel i Östra Mellansverige

Förstudie samverkan i bygg- och fastighetssektorn

Plusenergiförskolan som logistiknod i det koldioxidsnåla lokalsamhället

Kompetenscentrum för energieffektivisering i företag i ÖMS regionen

Energieffektiva företag genom Energikontor i samverkan

Offentlig innovationskraft för övergången till en koldioxidsnål ekonomi (CO2Off)

Etablering av mobilitetskontor i Östra Mellansverige

Fossilfria resor och transporter

Infrastrukturplan för utbyggnad av laddstationer för elfordon inom Östra Mellansverige

Utnyttjande av industriell restvärme i Östra Mellansverige – Förstudie

VäxtHus

Förstudie för regional utveckling av infrastruktur för biogas

LOKALT KLIMATARBETE, REGIONALT LÄRANDE OCH FÄRDPLANER MOT EN KOLDIOXIDSNÅL EKONOMI

Energiriket – en plattform för effektiva och hållbara energilösningar med stark företagskoppling

Knuffa resan rätt

Samverkan för hållbara byggnader i en koldioxidsnål ekonomi

Energiportal ÖMS – öppen innovation för decentraliserad energiproduktion

BRT2020 – Genomförandeplan för Bus Rapid Transit i Örebro

Hållbart resande i Örebroregionen

Hållbara transporter i Östergötland

Utveckling och demonstration av biobaserade material för att minska utsläpp av växthusgaser i sjukvården

Fossilfria och Effektiva Transporter i Östra Mellansverige

Energilösningar i Världsklass

UltiMAT – Resilient Livsmedelsförsörjning

Utveckling BioDriv Öst

Sammanhållen och träffsäker hållbar stadsbyggnadsprocess – förstudie

Koldioxidsnål region genom ökad samverkan mellan energibolag och fastighetsbolag

LaddinfraÖst 2.0

Förstudie Energieffektivisering inom offentliga sektorn

Vägval 2030

Förstudie koldioxidsnål ekonomi utifrån cirkulär ekonomi i SME

Cirkulär ekonomi genom industriell samverkan

Förstudie kooperativa energilösningar

Cirkulär ekonomi för ett mer resurseffektivt ÖMS

Ett typ av resultat som projekten bidragit till är omställning till förnybar energi. För att bidra till en ökning av förnybar energi och samtidigt stärka företagens konkurrenskraft behöver insatser genomföras som lyfter fram förnybar energi som ett alternativ för företagen. Projekt har arbetat med att synliggöra framtidens solel i Östra Mellansverige och har då arbetat med att sprida kunskap kring bland annat lönsamhet vid investeringar i solel. Detta bedöms ha bidragit till att kunskapen om omställning till förnybar energi i form av solel ökat hos företagen. Förhoppningen är även att kunskapen ska resultera i att företagens intresse för att investera i solel ökat. I vilken utsträckning det i sin tur verkligen resulterat i faktiska investeringar i solel är ännu ovisst.

Insamling av data och tillgängliggörande av information blir allt viktigare i samhället och inom förnyelsebar energi i form av solel är det viktigt att data blir tillgängligt för såväl forskning, beställare av solelsanläggningar och SMF som har nya tekniska lösningar inom solelsområdet. Genom utvecklande av energiportal för öppna data och information om lönsamhet vid investeringar i solel har bidrag gjorts för att tillgängliggöra data som kan bidra till ökad kunskap och förståelse.

Ett annat typ av resultat som projekten har bidragit till är förbättrad energieffektivitet. Företagen i regionen behöver få kunskap som bidrar till energieffektiviseringar och ett effektivare användande av tillgängliga resurser. Dessa två delar kan på sikt bidra till att minska de miljöskadliga utsläppen i regionen samtidigt som företagen ökar sin konkurrenskraft.

Genom projekten har det skapats mötesplatser för små och stora bolag där de tillsammans har höjt kunskapen kring energilösningar och även fått möjlighet att utveckla och testa lösningar i form av klimat och energieffektiv teknik som svarar på behov och utmaningar som står i vägen för minskad energianvändning i företag och byggnader. Projekten har bidragit till förslag på hur det offentliga kan bidra till innovationskraft genom att agera beställare av och utgöra testbädd för företags innovativa energilösningar. Det är tydligt att samverkan mellan det offentliga, akademi, företag och aktörer i innovationssystemet är viktig för att finna lösningar som bidrar till att främja energieffektivitet och användningen av förnybar energi i företag och skapa förutsättningar för resurseffektiva och framtidssäkra byggnader.

En ökad förståelse för klimatfrågan har gjort att arbetssätt utformats som bidragit till att skapa ett helhetsperspektiv kring hållbarhet i företagen. Att stötta genom att ta ett helhetsperspektiv på företaget har gjort att företagsfrämjande aktörer i sin rådgivning utöver traditionell affärsrådgivning även kan ge råd kring hur en process eller verksamhet kan bli mer resurseffektiv. Genom att tex genomföra energikartläggningar i företag så kan både kunskapen öka och beteenden förändras. Detta efterföljs i bästa fall av att företagen omsätter förvärvad kunskap i praktisk handling genom att tex byta ut gammal belysning mot ny som kräver mindre energi.

Genom projektportföljen blir det tydligt att, när det gäller energieffektiviseringsarbetet i företagen, finns en bredd av insatser som sker inom ramen för energieffektiviseringen. Intressant är exempelvis hur aktiviteter som riktats mot restaurangbranschen omfattade såväl energikartläggningar som innovativt och förändrat arbetssätt kring framtagande av restaurangmenyer som visar rättens klimatavtryck och där kunden därigenom kan göra ett aktivt val. Projekt med fokus på energieffektiviseringsarbete i företag har medfört att företag och akademi möts och tillsammans hittat lösningar på utmaningar som företagens står inför.

Vidare har projekten bidragit till att minska användning av fossila bränslen och ett hållbart transportsystem. För att kunna resa fossilfritt behöver infrastruktur för bland annat laddstationer och tankställen för fossilfria drivmedel byggas ut. Utbyggnaden sker inte om fordonsflottan utgörs av fordon som drivs med fossila drivmedel. Genom kompetenshöjande och infrastrukturomvandlade insatser i form av tex vägledning för upphandling av förnyelsebara drivmedel och transporter och framtagande av planer för utbyggnad av fossilfri infrastruktur har projekten skapat förutsättningar som främjar övergången till fossilfria resor och transporter. Genom att ta fram verktyg som möjliggör uppföljning av organisationers fordonsflotta och användning av drivmedel har projekten bidragit till att det offentliga har fått kunskap och ordning på data kring fordonsanvändandet. Detta i sin tur möjliggör insatser som förändrar såväl beteende hos de som genomför transporterna men även en möjlighet för organisationerna att ställa om till en fossilfri fordonsflotta. Det är inte bara fordon och drivmedel som behöver anpassas utan även människors beteenden kring resor behöver förändras. För att få folk att välja andra alternativ än bil vid resor har nudgingaktiviteter genomförts. Välvalda puffar som synliggjorda cykelstråk och erbjudande om att testa pendlarkort för lokaltrafik har haft som mål att ändra invanda beteenden så att privatbilsburna vanor byts mot lokaltrafik och cykel.

Projekten har även bidragit till att minska Co2-utsläpp inom offentlig sektor och inom bostad. För att minska bostäders miljöpåverkan behöver fastighetsägare få kunskap om ny teknik och goda exempel på hur andra inom fastighetsbranschen uppdaterat sina fastigheter. Genom att etablera ett nätverk för fastighetsägare i Örebro län har det varit möjligt att skapa en arena där företag, akademi och det offentliga möts. Nätverket har bidragit till kunskaps- och nätverksbyggande inom området energi- och resursbesparingar i befintliga fastigheter. Genom att i bland annat fallstudier presentera ny teknik för att skapa effektiva lösningar har deltagarna fått kunskap om lösningar för att förändra fastigheternas prestanda.

Av aktivitetsindikatorerna framgår att förväntan på antal företag som ska få stöd i projekten inte står i relation till rapporterat utfall. En delförklaring till detta är att det vid inledning av programperioden var otydligt kring vad som räknades som stöd till företag. De företag som faktiskt rapporterats in har tagit del av fördjupade kunskapshöjande aktiviteter eller fått del av företagsspecifika energikartläggningar. Det finns dock projekt som överskattat intresset för deras aktiviteter och vad som krävs för att ett företag ska attraheras och ta del av projektets erbjudanden.

Antal företag som fått stöd

Stapeldiagram: Antal företag som fått stöd. Se bildtext

Förväntat värde: 520, Utfall okt 2020: 153

När det gäller uppskattad minskning av växthusgaser och minskad energiförbrukning hos medverkande företag visar resultaten så här långt att det är svårt att uppskatta det faktiska utfallet av ett projekts aktiviteter. Den minskade energianvändning som företagen rapporterat in är ett resultat av genomförda åtgärder som varit möjliga att utvärdera inom ramen för projektens projektperiod. Energiminskning som uppnåtts efter projektperioden har därmed inte tillgodoräknats projekten. I de fall som åtgärder vidtagits inom ramen för projektperioden är det viktigt att veta att åtgärderna i dessa fall har finansierats av företagen själva eller genom att de sökt stöd i någon annan del av det företagsfrämjande systemet. Här kan man se vikten av att det från början finns en interventionslogik som möjliggör ett faktiskt hemtagande av resultat. Kunskapshöjande aktiviteter är viktiga men bör efterföljas av aktiviteter som möjliggör ett faktiskt omsättande av kunskapen till handling.

Minskning av växthusgasutsläpp, Minskad energiförbrukning

Stapeldiagram: Växthusgasutsläpp - Energiförbrukning. Se bildtext

Mörkgrön färg Förväntat värde: 7405 Turkos färg Utfall: 3813 Lila färg Förväntat värde: 5302 Ljus lila färg Utfall: 4201

Summerande reflektioner

I projektportföljen finns det projekt inom olika kategorier som alla har den gemensamma nämnaren att bidra till att Östra Mellansverige blir en koldioxidsnål region och ekonomi. För att möta de utmaningar som pekats ut i programmet och stödja övergången till en hållbar samhällsstruktur och därmed en koldioxidsnål ekonomi behöver projekten bidra till utveckling och införande av energi- och klimateffektiv teknik, beteendeförändringar samt samhällsplaneringsinsatser både lokalt och regionalt samt hos såväl individer, företag och det offentliga.

Beviljade projekt adresserar i stort de utmaningar som investeringsprioriteringarna syftar till att möta. Utifrån kategoriseringar och hänsyn till beviljade och avslutade projekt kan tyckas att ett fortsatt fokus kan läggas på satsningar som bidrar till insatser för att företag ska omsätta energianalyser i åtgärder till exempel energieffektivisering, ta steget till att investera i förnybar energi samt utveckling av småskalig energiproduktion.

Det finns även ett behov av att möta de utmaningar som uppstår vid övergången till allt fler elbilar. Det är inte bara fler laddstationer som behövs utan även befintliga fastigheter och nät behöver anpassas till de effektuttag som uppstår när elfordon ska laddas. Effektoptimering och balansering av befintliga resurser mellan fastigheter och elnät blir intressanta utmaningar för projekten att undersöka närmare.

Kapitel 6

Genomlysning av hållbarhetsaspekterna

Det har i de tematiska utvärderingarna lyfts fram att projekten generellt är svaga vad gäller hållbarhetsaspekterna. Med anledning av detta har en särskild genomlysning av projekten utifrån hållbarhetsaspekterna genomförts för att identifiera var bristerna finns samt för att ta reda på om det blivit någon förändring över tid.

Projekten har bedömts utifrån hur aktivt de arbetar med de tre hållbarhetsaspekterna; jämställdhet, mångfald och miljö. Bedömningen baseras på om projektet tillämpar aspekten som verktyg eller medel för att nå projektets syfte och mål. Till stöd för detta finns tre kriterier för hur hållbarhetsaspekterna ska vara integrerade i projektansökan:

1. Bakgrund – nuläge och utmaningar för att nå önskat läge.
2. Genomförande – aktiviteter och budget för att arbeta med hållbarhetsaspekterna.
3. Uppföljning – plan för hur genomförda aktiviteter ska följas upp.

För att anses arbeta med hållbarhetsaspekterna som verktyg ska minst två av dessa kriterier vara uppfyllda. Kravet är också att arbeta med minst två av tre hållbarhetsaspekter. Med detta som utgångspunkt har projekt som beviljats mellan 2015–2019 studerats. Det bör poängteras att samtliga projekt som ingår i analysen arbetar med hållbarhetasaspekterna i någon mån och har därmed bedömts som godkända i den meningen. Syftet med denna genomlysning har därför snarare varit att synliggöra hur väl villkoren är uppfyllda för att anses arbeta med hållbarhetsaspekterna som verktyg för nå projektets mål.

Det kan konstateras att 40 procent av projekten totalt sett arbetar åtminstone delvis med minst två av hållbarhetsaspekterna och kan därmed anses använda det som verktyg. Skillnaden är dock stor mellan de olika insatsområdena, medan omkring hälften av projekten i insatsområde 2 arbetar åtminstone delvis med hållbarhetsaspekterna så är det enbart en tredjedel av projekten inom insatsområde 3. Det kan förklaras av att nästintill samtliga projekt inom insatsområde 3 arbetar aktivt med miljöaspekten men i mycket mindre grad med jämställdhet och än mindre med mångfald. Generellt är mångfald den aspekt som tycks svårast att tillämpa, endast 28 procent av projekten totalt bedöms arbeta helt eller delvis med mångfald. Det kan jämföras med att 40 procent av projekten bedöms tillämpa jämställdhet som verktyg. För miljö är siffran hela 58 procent vilket till stor del utgörs av projekt inom insatsområde 3.

Det finns också intressanta skillnader mellan olika typer av projekt, exempelvis är det endast 6 procent inom insatsområde 2 och 13 procent inom insatsområde 1 som arbetar delvis med miljö. Dessa projekt arbetar istället i högre grad med jämställdhet och mångfald, vilket i sin tur konstaterats vara en brist i projekten inom insatsområde 3.

Beviljade projekt per insatsområde t.o.m. 2019

Stapeldiagram: Beviljade projekt. Se bildtext

Totalt*: 40%, IO1 Innovation*: 43%, IO2 Konkurrenskraft SMF*: 53%, IO3 Koldioxidsnål ekonomi*: 34%
*Använder hållbarhetsaspekter som verktyg

Beviljade projekt, förändring 2015–2019

Kurvdiagram: Beviljade projekt. Se bildtext

Turkos färg Använder hållbarhetsaspekter som verktyg

Genomgående har det emellertid varit en positiv utveckling då andelen projekt totalt som arbetar minst delvis med hållbarhetsaspekterna har ökat stadigt sedan 2015, från omkring 30 procent till över 50 procent 2019.

Det bör understrykas att resultaten av denna genomlysning endast visar hur projekten planerar för att arbeta med hållbarhetsaspekterna och inte hur de faktiskt har arbetat eller vad effekterna har blivit. Det kan vara både färre och fler projekt i realiteten som har arbetat aktivt med hållbarhetsaspekterna, det som inte framgår av projektbeslutet har inte tagits med i bedömningen. Här kan slututvärderingarna av projekten vara ett viktigt komplement för att se hur utfallet har blivit.

Kapitel 7

Erfarenheter och lärdomar

Under programgenomförandet har en rad lärdomar och erfarenheter framkommit. Dessa är viktiga att förvalta i det fortsatta arbetet med programmet likväl som i arbetet i kommande programperiod.

7.1 Hållbarhetsaspekterna behöver integreras bättre i projektgenomförandet

Integrering av hållbarhetsaspekterna i projekten har genomgående varit en utmaning vilket bekräftas av både tematiska utvärderingar som har genomförts och resultaten av den genomlysning av projektbeslut som presenterats ovan. Det kan konstateras att det fortfarande saknas konkreta aktiviteter kopplat till hållbarhetsaspekterna trots att det ställs krav i utlysningarna på att ansökningarna tydligt ska adressera arbetet med minst två hållbarhetsaspekter.

En förklaring till att integreringen av hållbarhetsaspekterna trots allt har ökat successivt kan vara att kunskapsnivån har höjts kring hur hållbarhetaspekterna kan användas som verktyg inom regionalfondsprojekt, både hos projektägarna och Tillväxtverket som förvaltande myndighet. Detta kan ses som ett resultat av det arbete som har pågått i Östra Mellansverige kopplat till Jämställd regional tillväxt som är ett uppdrag Tillväxtverket fått av regeringen. I samverkan mellan regioner och myndighet har det tagits fram processer för likabehandling, jämställdhet och intersektionalitet i planering och genomförande av projekt. Än är det dock långt kvar till att samtliga projekt arbetar aktivt med hållbarhetsaspekterna vilket gör kunskapshöjande insatser fortsatt viktigt, både hos projektaktörer och handläggare. Detta är inte minst viktigt för att på lokal och regional nivå bidra till att nå uppsatta mål i Agenda 2030.

7.2 Tydligare förändringslogik ger bättre styrning

Arbetsgruppen för Jämställd regional tillväxt har identifierat en svag förändringslogik i projektansökan som en av orsakerna till bristande integrering av hållbarhetsaspekterna i planeringen. Som ett led i att komma till rätta med denna svaghet har processer för hur man arbetar med förändringslogiker etablerats. Det kan även konstateras att förändringslogik är ett förbättringsområde generellt i projektansökningar.

En svag förändringslogik i projektansökan kan bidra till att projekten har svårt att styra mot uppsatta resultat och mål. Detta påverkar inte sällan projektens genomförande genom att bidra till en ineffektiv projektuppstart. Vidare är projekt med svag eller bristfällig förändringslogik generellt svårare att följa upp. Resultatet blir svårare att utläsa utan förståelse för vilken förändring projektet syftade till att åstadkomma. I syfte att främja mer logik i projektansökningarna har en modell för förändringslogik tagits fram som verktyg för planering av projektansökan. Modellen hänvisas till i utlysningar och används på olika sätt i beredningen av projekt. En ny process för uppföljning av förstudier har även tagits fram som innebär att förstudier ska följas upp mer regelbundet för att säkerställa att en förändringsteori tas fram för ett eventuellt genomförandeprojekt. Här ingår också att säkerställa att hållbarhetsaspekterna även inkluderas i framtagandet av en förändringslogik, för att projekten ska svara upp mot de krav som finns på integrering av hållbarhetsaspekterna i projektansökan.

7.3 Kunskapen kring statsstöd behöver höjas

Statsstöd är en fråga som återkommande diskuteras i projekt både innan start och under projektens gång, särskilt när det kommer till projekt inom insatsområde 1, innovation. Dessa projekt ligger ibland väldigt nära näringslivet som också i vissa fall deltar som parter i projekten, vilket är mycket positivt. Dock får inte EU-medel ges som stöd direkt till företag, men det finns undantag för detta. Dessa undantag är det viktigt att alla i systemet känner till och förstår, då undantagen ofta innebär att projekten behöver vara riggade på ett visst sätt redan i mobiliseringsfasen. Här är bedömningen att det behövs en kunskapshöjning både hos dem som mobiliserar, söker och genomför projekt men också hos dem som handlägger och följer upp projekten.

7.4 Förstudier kan bidra till ett mer effektivt projektgenomförande

Gemensamt för de förbättringsområden som har nämnts ovan är att ett bättre förberedelsearbete kan vara en del av lösningen. Därför förordas att en ansökan om genomförandeprojekt föregås av en förstudie, särskilt när det gäller större och mer komplexa projekt. Detta skapar förutsättningar att utreda frågor om statsstöd och hur projektet ska riggas på bästa sätt. Genomförande av förstudie kan också mynna ut i en tydligare projektlogik, vilket har konstaterats vara en brist i många projekt. Vidare skapar det förutsättningar för att planera för integrering av hållbarhetsaspekterna.

Förstudier uppmuntras alltmer i utlysningarna, både som ett krav för att ansöka om genomförandeprojekt och genom särskilda utlysningar riktade till förstudieansökningar med ett förenklat ansökningsförfarande. Det har också pågått ett arbete kring att förtydliga vad som förväntas av en förstudie, exempelvis vikten av en genomarbetad nulägesanalys och att undersöka vilka förutsättningar som finns för genomförandet. Därtill uppmuntras att en förändringslogik utarbetas som ett resultat av förstudien för att tydliggöra utgångsläget, målbilden och vilka insatser som krävs för att komma dit.

Fler och bättre förstudier förväntas i förlängningen generera tydligare och mer förankrade projektansökningar. Det kan också bidra till ett mer effektivt projektgenomförande genom att förutsättningarna är väl utredda redan vid uppstarten av ett projekt och kan därmed minska risken för att förseningar och andra problem uppstår i genomförandet. Detta gäller i synnerhet de stora länsöverskridande samverkansprojekten som ses som positivt ur programsynpunkt men som inte sällan drabbas av förseningar i uppstartsfasen.

Foto: Personer i arbetsmöte runt ett bord

1 Projektbanken är en databas över samtliga projekt som beviljats under programperioden, genom att söka på programområde Östra Mellansverige framgår det vilka projekt som ligger till grund för portföljanalysen: https://tillvaxtverket.se/vara-tjanster/projektbanken.html

2 Under programperioden har det genomförts ett antal externa tematiska utvärderingar av regionalfondens arbete. I texten hänvisas det i vissa fall till dessa. Utvärderingarna kan hämtas här: https://tillvaxtverket.se/ eu-program/inspiration-och-resultat/rapporter-om-programmen.html

3 Programutvärdering Europeiska regionala utvecklingsfonden tematiskt mål 1, Ramböll 2018.

4 Utvärdering av åtta program Regionala utvecklingsfonden Tematiskt mål 3. Delrapport 2 om målet: Öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag, Sweco 2018.

Tillväxtverket-logo
Bookmark
Remove
Footnote