2019

Årsredovisning

Info 0721

Globala krafter ger nya möjligheter

Vårt samhälle är i ständig förändring. Företag och entreprenörer driver utveckling och förnyelse. De är samtidigt starkt påverkade av yttre krafter.

Globalisering, teknisk innovation, ny demografi, nya generationer med nya värderingar, kontinuerlig förstärkning av informations- och kunskapssamhället, och ett accelererande behov av att hushålla med resurser och minska vår klimatpåverkan är exempel på sådana krafter. De utmanar och skapar möjligheter.

Tillväxtverkets ska främja hållbar näringslivsutveckling och regional tillväxt i alla delar av landet. För oss är det avgörande att förstå dessa krafter och arbeta effektivt och träffsäkert med att förstärka möjligheterna.

Svenska företags konkurrenskraft stärks när fler företag använder den digitala tekniken, har tillgång till rätt kompetens, gör affärer genom internationalisering och innovation, när kostnaderna för regler och myndighetskontakter minskar och när alla regioner har förutsättningar och förmåga att främja företagens utveckling och förnyelse.

Det är detta vi jobbar för, och det är inom dessa områden vi har genomfört viktig och målmedveten verksamhet under 2019.

Vi har fått ett helt nytt ansvarsområde, att samordna landsbygdspolitiken och göra insatser för att stärka konkurrenskraften hos företagen på landsbygderna. Det breddar vår portfölj och ger synergier med övrig verksamhet.

Hela 2019 har vi arbetat intensivt med att förbereda Europeiska regionala utvecklingsfondens programperiod, 2021–2027. Det har samtidigt varit hög aktivitet i de program som fonden finansierar i nuvarande period. Fonden ger viktig finansiering till investering i tillväxt och sysselsättning i Sveriges regioner.

Vi som jobbar på Tillväxtverket behöver stärka vår egen förmåga till förnyelse. Vi har 2019 påbörjat en Utvecklingsresa med ledorden Skapa, Smart, Samarbete. Vi utvecklar bland annat en dataplattform för kunskapsbaserat agerande och förbättrar vårt kundmöte.

Målet är hållbar tillväxt och konkurrenskraftiga företag i hela landet!

Gunilla Nordlöf – generaldirektör

Vårt uppdrag

Uppgifter, erbjudanden och mål

Tillväxtverkets huvuduppgifter är att i alla delar av landet främja hållbar näringslivsutveckling och hållbar regional tillväxt samt att förvalta och utvärdera strukturfondsprogram. Allt detta är enligt regeringens instruktion.

Tillväxtverket är förvaltande myndighet för de regionala strukturfondsprogrammen och det gränsregionala programmet Öresund-Kattegatt-Skagerrak.

Vi har sammanfattat och konkretiserat vårt uppdrag i vår verksamhetsidé: Tillväxtverket arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft.

Konkurrenskraft skapas av innovativa och växande företag som verkar i attraktiva regioner och som utvecklar den svenska ekonomin i takt med förändringarna på globala marknader.

Vi erbjuder våra målgrupper och intressenter kunskap, nätverk och finansiering:

Kunskap om företag och regioner

Vi utvecklar och förmedlar kunskap om svenskt näringsliv och de utmaningar och möjligheter som företag och regioner står inför. Kunskapen har vi, liksom andra nationella aktörer och regioner, nytta av i arbetet för stärkt konkurrenskraft.

Nätverk för effektiv samverkan

Vi samverkar med offentliga och privata organisationer i nätverk av olika slag. Dessutom sammanför vi nationella myndigheter och organisationer med aktörer som verkar regionalt och lokalt, så att samhällets resurser för stärkt konkurrenskraft används effektivt. Vi samarbetar även över landsgränser runt Östersjön och inom EU.

Finansiering som stärker näringslivet

Vi bidrar till att affärsidéer med potential får finansiering. Det gör vi genom egna insatser och genom att sprida kunskap om möjligheter till kapitalförsörjning. Finansiering är också ett viktigt verktyg i arbetet för regional utveckling. Vårt största enskilda uppdrag är att bidra till att EU-medel investeras i projekt för regional tillväxt och sysselsättning.

Tillväxtverket planerade och redovisade 2018 utifrån de här tre målen:

Företagens konkurrenskraft

Bidra till hållbar tillväxt och till att svenskt näringsliv blir konkurrenskraftigt genom små och medelstora företag.

Företagens förutsättningar

Bidra till att företagen får bättre förutsättningar med enklare och mer attraktiva villkor.

Företagen i regionen

Främja en hållbar regional tillväxt och bidra till att utvecklingskraft i alla delar av landet tas tillvara och utvecklas.

Tillväxtverket arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft.

Vår organisation

Medarbetare, styrning och organisation

Medarbetare

Tillväxtverkets viktigaste resurs är medarbetarna. Den 31 december 2019 hade Tillväxtverket 456 medarbetare – 283 kvinnor och 173 män. Antalet årsarbetskrafter var cirka 419. Totalt 75 procent av medarbetarna arbetade inom kärnverksamheten och 25 procent med stöd till kärnverksamheten. 9 procent var chefer varav 19 kvinnor och 20 män.

Tillväxtverket medarbetare finns på nio orter, från Arjeplog i norr till Malmö i söder. Cirka 46 procent av medarbetarna arbetar vid huvudkontoret i Stockholm. Näst störst är kontoret i Östersund, med cirka 25 procent av medarbetarna på kontoret i Malmö arbetar cirka 11 procent av Tillväxtverkets medarbetare.

Tillväxtverket arbetar aktivt för att attrahera, rekrytera, introducera, utveckla och ta vara på kompetenta medarbetare. Läs om detta arbete under rubriken Vår kompetensförsörjning på sidan.

Sverigekarta, Luleå, Arjeplog, Östersund, Gävle, Stockholm. Örebro, Jönköping, Göteborg, Malmö

Så styrs vi

Tillväxtverket är en myndighet under Näringsdepartementet och styrs av regeringens instruktion. I myndighetsinstruktionen anges de uppgifter som vi utformar vår verksamhet utifrån.

I årliga regleringsbrev och särskilda regeringsbeslut får vi uppdrag av regeringen. De är vanligtvis specifika och tidsbegränsade. Tillväxtverket styrs också av förordningar och föreskrifter, såsom förordningen om intern styrning och kontroll, förordningen om miljöledning i statliga myndigheter och föreskriften om statliga myndigheters informationssäkerhet.

Tillväxtverket leds av en styrelse som ansvarar för verksamheten inför regeringen.

Organisation och ledning

Tillväxtverket finns på nio orter i landet och leds av en styrelse. Generaldirektören ingår i styrelsen och ansvarar för den löpande verksamheten i enlighet med styrelsens direktiv och riktlinjer.

Inför 2020 justerades organisationen bland annat genom att några enheter flyttade till andra avdelningar. Detta för att göra myndigheten ännu mer resultatinriktad och effektiv och för att ännu bättre möta omvärldens behov.

Den operativa verksamheten är fördelat på följande tre avdelningar:

Regioner

Avdelningen har fokus på företag i sin regionala miljö. Här ligger ansvaret för dialog med regionerna kring strategiska satsningar och ett effektivt regionalt tillväxtarbete. Ett resultatorienterat genomförande av EU:s struktur- och investeringsfonder är en annan viktig uppgift.

Företag

Avdelningen har fokus på insatser som riktar sig direkt till företag. Här arbetar vi med information, kunskap och finansiering till företag som vill utveckla sin verksamhet.

Förenkling

Avdelningen har fokus på de långsiktiga förutsättningarna för näringslivets utveckling. Här arbetar vi med att identifiera och undanröja hinder för företagande samt stimulera entreprenörskap och attraktiva miljöer för företagande.

För att stärka rollen som kunskapsmyndighet finns avdelningen Kunskapsutveckling och en GD-stab. Därtill avdelningarna Myndighetsstöd och Kvalitet och kontroll. Alla avdelningschefer medverkar i myndighetens ledningsgrupp.

Utvecklingsresan – förmåga till förändring. För tillväxt i en ny tid

För att säkerställa att vi skapar en organisation som ger de bästa förutsättningarna för våra kunder, partners och medarbetare har vi antagit en utvecklingsstrategi – Utvecklingsresan.

Ledningsgruppen presenterade utvecklingsstrategin den 20 mars 2019 i samband med Medarbetardagen och att myndigheten fyllde tio år.

”Vi är på en resa – där målet är hållbar tillväxt och konkurrenskraftiga företag i alla delar av Sverige. Men omvärlden förändras snabbt, vilket förändrar våra förutsättningar att nå dit. För att främja tillväxt i en ny tid, behöver vi stärka vår förmåga till förändring. Därför har en utvecklingsstrategi tagits fram för vår gemensamma utveckling.”

Målen i utvecklingsstrategin

För att vara myndighet i takt med tiden har vi tre områden i fokus. De står för tre tydliga förflyttningar för oss som myndighet att göra till 2024, för att både möta omvärldsutmaningar och utveckla vårt interna arbete. De hänger ihop, och förstärker varandra.

  • Skapa – Vi agerar på vår kunskap.

  • Smart – Vi har enkla och smarta processer.

  • Samarbete – Vi fungerar som en partner.

Genomförande under året

Under året har ledningsgruppen prioriterat nio utvecklingsprojekt som berör hela eller stora delar av myndigheten. Två av projekten har handlat om att bygga en gemensam förståelse för vilken samhällsutveckling som Tillväxtverket bidrar till genom ett fördjupat arbete med resultatområdena och att integrera hållbarhet i alla våra insatser. Tre av projekten handlade om enklare och smarta processer genom att dels förtydliga hur vi arbetar med projekt och regeringsuppdrag, dels genom en förbättrad ekonomistyrning för myndigheten. Ett projekt avsåg att göra det ännu enklare för våra kunder i hanteringen av stödärenden. Dessutom har ett projekt bedrivits kring digital utveckling och att stärka vår förmåga att nyttja data som strategisk resurs.

Under året har vi på ett systematiskt sätt arbetat för att ta tillvara initiativkraften hos medarbetare med fokus på förbättring och förenkling till nytta för våra kunder. Utifrån medarbetarnas cirka 500utvecklingsidéer, har cirka 165 deltagare på alla nio kontor genomfört #hackaverket för att tillsammans utarbeta smarta lösningar. Utvecklingsresan och förändringsledning har också varit tema för återkommande chefsmöten. I enkäten till samtliga medarbetare och chefer svarade 68 procent att de har ökat sin förmåga att utveckla sitt arbete under året.

Ledningsgrupp

Gunilla Nordlöf

Gunilla Nordlöf

Ledamot sedan 2013 (juni)

Generaldirektör för Tillväxtverket. Ledamot i Post- och telestyrelsen, i styrelsen för Stockholms universitet och i SU Holding/ SU Inkubator.

Tim Brooks

Tim Brooks

Avdelningschef Företag

Tidigare departementsråd och sekretariatschef på Näringsdepartementet. BA, University College Cork, Irland.

Anna Johansson

Anna Johansson

Avdelningschef Förenkling

Strategisk ledning myndighetssamarbetet Starta och driva företag.

Tidigare enhetschef på Tillväxtverket. Jurist och Civilekonom Stockholms universitet.

Moa Hjertson

Moa Hjertson

Avdelningschef Myndighetsstöd

Avdelningschef Myndighetsstöd. Tidigare HR-chef på Tillväxtverket, HR Direktör på Ur&Penn-koncernen och Betsson Group. Magisterexamen inom Personal- och arbetslivsfrågor. Föräldraledig från och med oktober 2019.

Lars Wikström

Lars Wikström

Avdelningschef Regioner

Tidigare enhetschef på Nutek och Tillväxtverket. Pol.kand. och magisterexamen inom kvalitets- och ledarskapsutveckling, Mittuniversitetet.

Richard Källstrand

Richard Källstrand

Avdelningschef Verksamhetsstöd

Tillförordnad avdelningschef Myndighetsstöd från och med oktober 2019. Tidigare avdelningschef på Post- och Telestyrelsen och ekonomichef på Polisen i Värmland. Ek.mag i Företagsekonomi från Stockholms Universitet.

Lena Carlsson

Lena Carlsson

Stabschef och stf generaldirektör.

Tillförordnad avdelningschef Kunskapsutveckling från och med oktober 2019. Tidigare kanslichef Digitaliseringskommissionen, Vice President Melbourne IT, ämnesråd Näringsdepartementet. MBA Australian Graduate School of Management, LLM University of Illinois, Jur.kand. Stockholms universitet.

Styrelse

Kristina Alsér

Kristina Alsér, ordförande

Ledamot sedan 2014 (juli)

Ledamot i Entreprenörinvest AB och Familjen Kamprads Stiftelse. Ordförande i Mercatus Engineering AB. Ledamot i universitetsstyrelsen för Linköpings universitet. Ledamot i styrelsen för Post- och telestyrelsen och i Arkitektbolaget AB

Carl Melin

Carl Melin

Ledamot sedan 2017 (augusti)

Forskningsledare i tankesmedjan Futurion AB.

Fil dr statskunskap. Styrelseledamot i Stiftelsen Tekniska Museet.

Margareta Dahlström

Margareta Dahlström

Ledamot sedan 2017 (augusti)

Professor i kulturgeografi vid Karlstads universitet.

Föreståndare för Centrum för forskning om hållbar samhällsförändring (CRS) vid Karlstads Universitet

Sara Wallin

Sara Wallin

Ledamot sedan 2017 (augusti)

VD för Almi Företagspartner Väst

Ledamot i styrelserna för Göteborgs universitet, Connect Väst, Thordénstiftelsen och Finans-kompetenscentrum samt ordförande för valberedningen i Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän

Per Grankvist

Per Grankvist

Ledamot sedan 2018 (april)

Författare och journalist med särskilt fokus på hållbarhetsfrågor.

Amir Sajadi

Amir Sajadi

Ledamot sedan 2018 (april)

Samhällsentreprenör och grundare av Hjärna. Hjärta.- Cash, Järvaskolan, AWAKE International med flera

Gunilla Nordlöf

Gunilla Nordlöf

Ledamot sedan 2013 (juni)

Generaldirektör för Tillväxtverket.

Ledamot i Post- och telestyrelsen, i styrelsen för Stockholms universitet och i SU Holding / SU Inkubator.

Johan Holgersson

Johan Holgersson

Styrelsens sekreterare från och med maj 2019.

Chefsjurist för Tillväxtverket.

Resultatredovisning

Resultatredovisningen beskriver hur vi tog oss an vårt uppdrag under 2019, det vill säga hur vi arbetade för att stärka företagens konkurrenskraft.

Sveriges företag och regioner står inför betydande utmaningar. Tillväxtverket arbetar därför strategiskt med att stärka näringslivets konkurrenskraft genom kunskap, finansiering och nätverk.

Våra insatser skapar direkta resultat hos de företag och aktörer som vi samverkar med, men även förutsättningar för företag och regioner att möta framtidens utmaningar.

Resultatredovisningen innehåller följande delar:

Resultatredovisningen inleds med en läsanvisning.

Resultatredovisning – läsanvisning

Redovisningen av resultat för program och insatser är i enlighet med regleringsbrevet indelad i tre målområden: företagens konkurrenskraft, företagens förutsättningar och företagen i regionen. Tillväxtverket arbetar med sex resultatområden. Resultatområdet modern myndighet är vårt interna resultatområde. Övriga fem resultatområden är indelade under varje målområde enligt nedan:

Målområde

Resultatområde

Företagens konkurrenskraft

Affärsutveckling
Digitalisering
Kompetensförsörjning

Företagens förutsättningar

Förenkling

Företagen i regionen

Regional kapacitet

PROGRAM = definierad och planerad verksamhet som löper över en tidsbegränsad period.

PRESTATION = ett avslutat program, eller en betydande verksamhet av mer löpande karaktär som kan betraktas som årligen avslutad.

Samtliga resultatområden inleds med en bakgrundsbeskrivning där vi redovisar hur och varför vi arbetar med området. Efter det följer ett avsnitt med rubriken Genomförande där vi redovisar resultaten av våra viktigaste program och insatser. I avsnittet Bedömning finns vår samlade bedömning av hur väl resultaten från våra program och insatser ligger i linje med resultatområdet. Våra återrapporteringskrav är ”taggade” i rapporten.

Tillväxtverket definierar prestation som ett avslutat program, eller en betydande verksamhet av mer löpande karaktär där vi summerar resultaten varje år.

Ett program är en definierad och planerad verksamhet som löper över en tidsbegränsad period. Programmet räknas som avslutat när den sista rapporteringen har lämnats till regeringen.

PRESTATION

Under 2019 genomförde vi 19 prestationer. Prestationerna är markerade med en symbol. Prestationerna har olika karaktär och går därmed inte att jämföra med varandra.

Verksamhetskostnader och transfereringar för våra prestationer redovisas under rubriken Redovisning av insats- och programdata.

Observera att beslut och utbetalning kan ske olika år. Beviljade respektive utbetalda medel för 2019 behöver alltså inte vara samma belopp.

Resultatredovisningen och nya kraven i Förordning om årsredovisning och budgetunderlag

Under 2019 har Tillväxtverket utvecklat tillämpningen av myndighetens resultatindikatorer för målgruppers kundnöjdhet och förändrade förmågor, stärkt tillämpningen av förändringsteorier för att bedöma resultat samt påbörjat ett utvecklingsarbete för att stärka tillämpningen av resultatområdena som ramverk för resultatredovisning. I resultatredovisningen redovisas Tillväxtverkets resultat i möjligaste mån enligt resultatindikatorerna. I takt med att nya program och insatser planeras i enlighet med resultatindikatorerna förväntas resultatredovisningen på sikt att i än högre grad kunna utgå från dem.

Vidare har Tillväxtverket utvecklat arbetet med den individbaserade statistiken och där det är möjligt delat upp individbaserad statistik enligt kön.

Resultatområde Affärsutveckling

Företag gör fler affärer genom internationalisering och innovation.

Bakgrund

Internationalisering och innovation skapar affärer och ökar värdet i företagen. Kommersialisering av innovationer och försäljning av varor och tjänster på nya marknader skapar värden i företaget. Svenska företags möjligheter att växa finns i stor utsträckning i andra länder. Det svenska näringslivet blir också alltmer internationaliserat. Variationerna är dock stora beroende på företagsstorlek, bransch och plats.

Två tredjedelar av småföretagen i Sverige är huvudsakligen inriktade på den lokala och regionala marknaden. Företag som är verksamma på fler och större marknader, eller ingår i globala värdekedjor, står oftast inför ett större konkurrenstryck. Flera konkurrenskraftiga företag är en nödvändighet om regioner vill öka sin betydelse i relation till andra nationella och internationella regioner. För att erhålla konkurrenskraftiga företag krävs bland annat fungerande kapital- och arbetsmarknader. Storstadsregioner tycks ha fördelar i detta för att skapa nya jobb i Sverige.

Global Competitiveness Report 2019 lyfter fram Sverige som en stabil och konkurrenskraftig ekonomi som står sig bra både vad gäller företagsklimat och innovationskapacitet. Sverige har en hög förmåga att ta till sig och använda ny teknik. Inriktningen mot ökad teknikanvändning och innovation är en prioriterad inriktning i många länder för att skapa produktivitetstillväxt och ökad levnadsstandard. Tekniken kan också förbättra tillgången till grundläggande tjänster, arbetsförhållanden, hälsoutfall och ekonomisk säkerhet.

I undersökningen Företagens villkor och verklighet 2017 bedömer 44 procent av de små och medelstora företagen att de har utvecklat och sålt nya eller väsentligt förbättrade varor och/eller tjänster de senaste tre åren. En relativt liten andel, 15 procent, uppger att samarbete med universitet och högskola genererar uppslag till nya varor och tjänster. Det finns utrymme för insatser från samhällets sida för att stimulera att innovationer kommersialiseras och introduceras på en marknad.

Myndighetens mål inom resultatområdet är att ”Företag gör fler affärer genom internationalisering och innovation”.

Genomförande affärsutveckling

Återrapporteringskrav 1.1

Vilka insatser myndigheten har genomfört för att främja affärsutveckling hos små och medelstora företag genom förberedelse för internationalisering samt hur myndigheten arbetar för att utveckla sina tjänster, sin information och kommunikation för att möta behoven hos nya och växande företag, i synnerhet unga snabbväxande företag med internationell potential.

Sveriges exportstrategi

Regeringen lanserade i september 2015 en exportstrategi med syfte att stärka svenska företags export- och internationaliseringsmöjligheter på viktiga marknader och öka antalet exporterande företag. Strategin innehåller 22 insatsområden som ska möta de utmaningar svenska företag står inför. Tillväxtverket är ansvarig för två viktiga insatser inom exportstrategin; Verksamt.se/utland och regionala exportcentra. Tillväxtverket är också ansvarig för checkar för internationalisering, som omnämns i strategin. Myndigheten är också en aktiv deltagare i Team Sweden grupperingarna, framförallt i Team Sweden investeringar, Team Sweden kulturella och kreativa näringar, Team Sweden livsmedel och Team Sweden smart cities.

I mars tog Tillväxtverket fram ett förslag till regeringen om hur exportstrategin bör utvecklas. Förslaget innehåller 19 konkreta insatser för att främja hållbar export i hela Sverige med fokus på de små och medelstora företagens behov. Förslaget innehåller satsningar på så väl ett utvecklat Demo Miljö-program som utvecklingsområden för regionala exportcentra.

Insatsområde 3 i exportstrategin, regionala exportcentra, beskrivs i ett eget avsnitt. Inom insatsområde 4 i strategin har Tillväxtverket i uppdrag att skapa en samlad digital ingång till information om export och internationalisering på verksamt.se. Genomförandet av uppdraget beskrivs i ett eget avsnitt.

Regionala exportcentra

Regionala exportcentra samordnar det statliga offentliga erbjudandet av exportstöd så att företagen får rätt stöd i rätt tid i sin internationaliseringsprocess. År 2019 är det första verksamhetsåret där samtliga 21 regionala exportcentra (REC) har varit verksamma under hela året. Inom de regionala exportcentra har samtliga regioner partnerskap där Exportkreditnämnden (EKN), Svensk Exportkredit (SEK), Almi, Business Sweden och Europe Enterprise Network (EEN) ingår. I flertalet regioner ingår även regionala aktörer så som handelskammare, universitet och science parks. 17 regioner har sökt nationella medel via Tillväxtverket för att driva sin regionala REC verksamhet. Fyra regioner arbetar med REC med finansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). En region arbetar med båda finansieringskällorna; nationella medel som de även växlar upp med ERUF medel inom Interreg.

I de regionala partnerskapen har aktiviteter genomförts i viss mån för att stärka den interna samverkan mellan aktörerna men i synnerhet för gemensamma aktiviteter ut mot företag. Exempel på aktiviteter är: exportdagar, gemensamma företagsbesök, exportklubbar och mer sammanhållna koncept så som exportutbildningar.

Tillväxtverkets undersökning av företag som deltagit i REC-aktiviteter visar att 9 av 10 kundföretag ser ett mervärde av att träffa flera REC-aktörer och 3av4 upplever att det är enkelt att hitta en aktör som kan hjälpa dem (notera att urvalet av företag gjorts av de regionala samordnarna för REC). En fråga som hanteras inom strategiarbetet är att stärka möjligheterna till att genomföra effektutvärderingar.

Under 2019 har de organisationer som ansvarar för regeringsuppdraget REC påbörjat ett strategiskt utvecklingsarbete på nationell nivå, som kommer att avslutas våren 2020. Generaldirektör och vd från de fem utpekade organisationerna i regeringsuppdraget har utgått från två centrala utvecklingsområden för genomförandet av uppdraget:

  1. Vi fem aktörer i REC behöver gemensamt ta ytterligare steg för att samordna och utveckla erbjudandet till företagen.

  2. Hur säkerställer REC en likvärdig rådgivning i hela Sverige?

Följande strategiska inriktningar har beslutats för verksamheten:

  • Nå fler företag genom stärkt styrning, genomförande och effektutvärdering av REC med en gemensam strategi, gemensamma mål och uppföljningskriterier för alla aktörer.

  • Stärk det samlade erbjudandet till företagen genom att säkerställa att företagen möts av ett samlat och träffsäkert erbjudande från REC som sätter företagens behov i centrum, oavsett vem som är genomförande aktör. I detta arbete ingår även att stärka det digitala exportstödet på verksamt.se.

  • Säkerställ tillgänglighet och ett likvärdigt offentligt stöd i hela Sverige. Utvärderingar visar att tillgängligheten hos flera REC-aktörer upplevs brista i vissa regioner. REC-aktörerna bör gemensamt identifiera strategier för att säkerställa tillgänglighet i hela landet. Det kan handla om att stärka REC-aktörers interna styrning för att öka tillgängligheten i hela landet och att fortsatt stärka rådgivarnas kunskap om varandras erbjudanden.

Under 2019 har Tillväxtverket genomfört flertalet aktiviteter i rollen som koordinator för uppdraget. På nationell nivå har 2 GDVD möten hållits varav ett med landsbygdsministern. Den nationella styrgruppen har haft 7 protokollförda möten. Tillväxtverket har haft löpande avstämningar med regionerna. Vi har genomfört två heldagsträffar för aktörerna i uppdraget: en i januari och en i oktober. Tillväxtverket gjorde en studieresa till Finland med det specifika temat livsmedelsexport för att lära mer om denna närmarknad. På kunskapsområdet har ytterligare data beställts och analyserats gällande regional exportstatistik fördelad på arbetsställen. Analyserna visar att små och medelstora företags andel av det totala exportvärdet i regionerna varierar från 85 procent (Jämtland) till 12 procent (Blekinge). En kartläggning har gjorts av Sweco om företagens upplevda hinder vid export. Mottagare av rapporten var den nationella styrgruppen som arbetar med att utveckla och se över aktörernas utbud inom exportfrämjande.

Enterprise Europe Network (EEN)

EEN:s viktigaste syfte är att ge stöd till små och medelstora företag att nå ut på nya internationella marknader och därmed bidra till ökad tillväxt och innovationskapacitet i företag. Målgruppen är små och medelstora företag som har ambitionen att växa på en internationell marknad. Hela nätverket består av cirka 600 organisationer i ett 60-tal länder. I Sverige är Tillväxtverket huvudfinansiär och ansvarig för nätverket. EEN finns idag representerat hos 13 nationella och regionala näringslivsorganisationer som geografiskt täcker hela Sverige, däribland ALMI Företagspartner, Research Institutes of Sweden (RISE), regionala utvecklingsbolag, Företagarna, inkubatorer och science parks med flera. Genom EEN:s svenska regionala noder kan vi arbeta strategiskt med att skapa plattformar för internationalisering och innovation med andra internationella, nationella och regionala aktörer.

Den verksamhet som marknadsförs genom EEN finansieras med medel från Tillväxtverket, COSME (EU:s ramprogram för konkurrenskraft) och Horisont 2020 (EU:s innovations- och forskningsprogram). EEN ingår alltså i två av EU:s ramprogram för perioden 2014–2020.

Nätverket har tjänster inom följande tre områden:

  • Fördjupad rådgivning om EU-regler, internationalisering, EU-finansiering, import, export etcetera. 2019 fick 644 företagdenna typ av hjälp från EEN.

  • Hjälp att hitta internationella affärssamarbeten, till exempel med distributörer och agenter eller samarbeten som rör teknik och forskning samt annan nivåhöjande insats (till exempel extern finansiering). 2019 skapades 181 internationella affärssamarbeten och nivåhöjande insatser.

  • Innovationscoachning till små och medelstora företag som vill utveckla affärsidéer och ta vara på sin innovationsförmåga. 2019 fick 112 företag olika typer av coachning kring innovationer.

Kundundersökningen för EEN:s arbete under 2019 visar på nöjda kunder. I undersökningen ställdes frågor om företagens upplevda ökade förmåga efter mottagen rådgivning av EEN. Helhetsintrycken av rådgivningen visar på ett medelvärde på 4.02 av 5. De svarande företagen uppger att de främst fått en ökad förmåga rörande att nå nya marknader samt gällande vetskapen om nya finansieringslösningar.

Våra regionala EEN-rådgivare spelade även en viktig roll i programmet affärsutvecklingscheckar för internationalisering under året, genom att medverka i de regionala bedömningsgrupper som tagit ställning till projektansökningar.

EEN är också aktivt i regeringsuppdraget för regionala exportcentra och finns representerat i alla regionala exportcentra i landet.

Tillväxtverket och fem av aktörerna bakom EEN samverkar även kring EU SME Support – ett supportkontor med uppgift att öka små och medelstora företags deltagande i Horisont 2020-projekt. Kontoret drivs av RISE som består av åtta partner, varav fem ingår i EEN. Tillväxtverket och Vinnova står för finansieringen. Under 2019 fick cirka 145 företag hjälp att hitta rätt typ av EU-finansiering samt vägledning kring ansökan.

PRESTATION

Checkar för internationalisering

Syftet med affärsutvecklingscheckarna för internationalisering är att främja små företags affärsmöjligheter och konkurrenskraft genom internationalisering.

Sedan september 2015 är det regionerna som utlyser medlen och fattar beslut, inom ramen för den budget som Tillväxtverket beviljat. Vår roll kan beskrivas som systemansvarig/koordinator, med fokus på genomförande, kvalitet och utvärdering.

Under 2019 genomfördes tvåerfarenhetsmöten med regionerna och 42 bedömningsmöten ute i regionerna. På erfarenhetsmötet genomfördes kompetenshöjande insatser inom digitalisering, internationalisering och cirkulär ekonomi.

Innan beslut om affärsutvecklingscheckar tas av regionen ger den regionala bedömningsgrupper en rekommendation. Dessa bedömningsgrupper består av regionala representanter från organisationer som arbetar med att främja internationalisering i företag. Tillväxtverket medverkar aktivt i bedömningsgrupperna.

Under 2019 beslutades 36 miljoner kronor som företagsstöd i form av affärsutvecklingscheckar för internationalisering till 161 företag.

Totalt 402 projekt slutfördes 2019 och resultaten från besvarade enkäter visar följande:

  • 91 procent (mål 90 procent) av företagen har vid projektslut en färdig internationaliseringsstrategi.

  • 95 procent upplever att insatsen bidragit till en ökad grad av internationalisering jämfört med innan.

  • 89 procent instämmer/instämmer helt i att stödet fått positiv effekt på företaget.

  • 83 procent (mål 70 procent) instämmer/instämmer helt i att insatsen har bidragit positivt till att öka företagets konkurrenskraft.

  • 44 procent av företagen projektanställde personal och angav att 72 procent av dessa personer kommer att vara kvar i företaget efter projektets slut.

  • 67 procent instämmer/instämmer helt i att de upplevde det som lätt att söka stöd.

Demo miljö III

Demo Miljö programmet är ett uppdrag finansierat av Sida. Programmet har två syften: att ge miljöteknikföretag fotfäste på nya marknader och att bidra till nya lösningar på miljö- och klimatproblem som kan minska fattigdom i utvecklingsländer. Programmets aktivitetsperiod har pågått från 1 september 2015 till och med 31 december 2019.

Under 2019 genomförde programmet en sista ansökningsomgång inom programperioden, enbart öppen för planeringsbidrag. Totalt ansökte 22 företag varav 6 beviljades finansiering till ett värde av 1,9 miljoner kronor. Programmet har beviljat finansiering till projekt som bidrar till att lösa samhällsutmaningar i utvecklingsländer inom områdena energi, vatten och sanitet, resiliens och begränsning av klimatpåverkan.

Under året påbörjade en extern konsult en slututvärdering av Demo Miljö III, vilket resulterade i en första delrapport. I samband med utvärderingen genomförde Tillväxtverket tillsammans med den externa konsulten två erfarenhetsworkshops för stödmottagare inom programmet. En workshop ägde rum i Nairobi och en i Stockholm.

I konsulternas första delrapport har de projekt som hittills avslutats inom Demo Miljö III tillfrågats vad gäller deras syn på programmets relevans, effektivitet, bärkraft och påverkan. I rapporten framgår bland annat att:

  • 21 av 30 tillfrågade stödmottagare anser att stödet från Demo Miljö resulterat i nya affärsmöjligheter och kunskap om nya marknader.

  • Stödmottagare inom Demo Miljö är nöjda med det stöd de fått genom programmet. På frågan hur nöjda deltagarna inom programmet är med stödet på skalan 1–5 ligger medelvärdet på 3.9.

  • Flera projekt redan nu rapporterar effekter på miljö, fattigdomsreducering och jämställhet i projektländerna.

Startup Sweden

Startup Sweden initierades för att ge startups från hela landet möjligheten att bli framgångsrika globala tillväxtbolag. Syftet med programmet är att skapa värdefulla mötesplatser för entreprenörer både nationellt och internationellt där de får tillgång till kunskap, finansiering och nätverk. Aktiviteterna som genomförs utgår alltid utifrån företagens egna behov och utmaningar. Startup Sweden strävar efter att erbjuda entreprenörer de bästa möjliga förutsättningarna och verktygen för att de ska kunna bygga långsiktiga och hållbara bolag.

Under året har Startup Sweden jobbat med 848 företag och genomfört 10 aktiviteter totalt, varav 4 internationella och 6 nationella. Budgeten för Startup Sweden har uppgått till 6 miljoner kronor under året, varav mindre än 2 miljoner kronor gått till att genomföra ovanstående aktiviteter och resterande 4 miljoner kronor till personalstyrka och interna kostnader.

Startup Sweden har under 2019 tagit stora kliv på den internationella arenan. Vi har delat kunskap och erfarenheter vid olika internationella evenemang samt deltagit i det nordiska ledarforumet Presidents Institute. Startup Sweden har även föreläst om hur vi använder oss av sociala medier och PR för Sweden Demo Day på kommunikationsskolan Berghs.

Nationella aktiviteter

Sweden Demo Day - Under året genomförde Tillväxtverket Sweden Demo Day som en helt egen produktion för första gången. Dagen hade över 3000 deltagare från 28 länder. Under dagen arrangerades 1240 möten mellan entreprenörer och investerare. 93 procent av alla deltagarna som svarade på utvärderingen angav att de fått nya kontakter och 83 procent angav att det har gett dem i genomsnitt 1–10 kontakter som kan leda till en ny affär eller investering.

Under våren lyckades våra inlägg på sociala medier nå över 135463 visningar på mindre än två månader där höjdpunkten var bilden på Nasdaq på Times Square i New York.

  • Startup Sweden Bootcamp – Under året genomförde Tillväxtverket tre veckolånga boot camps för 28 bolag i Tillväxtverkets lokaler. Under våren arrangerades ett öppet bootcamp där startups från alla tech-sektorer kunde delta. Under hösten fokuserade vi på två nischade bootcamp; ett mot diversifierade grundarteam och ett mot industrin. Den sistnämnda arrangerades tillsammans med programmen Smart Industri och Ignite Sweden. Under året har Startup Sweden även genomfört två alumniveckor med 20 bolag. Syftet med vårt alumniprogram är att erbjuda 141 bolag som tidigare varit med på Startup Swedens Bootcamps ett mer skräddarsytt mentorskap och coachning för att kunna bygga sina bolag i rätt riktning. 81 procent av deltagarna upplevde att dem fått 6–20 nya kontakter och 96 procent har höjt sin personliga utvecklingsförmåga genom våra insatser.

Internationella aktiviteter

  • London Boot Camp – Under sommaren genomförde Tillväxtverket i samarbete med Svenska Handelskammaren i London en internationell acceleratorvecka under London Tech Week. Veckan bestod av kunskapsseminarier, nätverksträffar och individuella kundmöten. Totalt deltog 18 bolag i programmet. För första gången blandade vi tidiga startupbolag med bolag i senare skeden vilket skapade förutsättningar för konstruktivt utbyte mellan deltagarna. Deltagarna upplevde att dem under veckan fick i genomsnitt 5 nya kontakter och 50 procent av alla bokade kundmötena angavs kunna leda till en potentiell affär eller investering.

  • Internationella mässor – Under februari månad genomförde Tillväxtverket för första gången ett kvällsevent under Mobile World Congress i Barcelona. Under kvällen deltog över 345 deltagare varav 15 från storbolag som Tele2, Nokia, LG och Telia. Många deltagare uttryckte att de fick fler kontakter under kvällen än under själva mässan, vilket visar på vikten av informella mötesplatser. Under hösten har vi även samarbetat med våra kollegor från Team Sweden Tech och genomfört aktiviteter på Websummit i Portugal där 17 bolag deltog samt Slush i Helsingfors där 30 bolag deltog. Tillväxtverket har även bevakat och påbörjat partnerskap med mässorna Consumer Electronics Show i Las Vegas, Internationale Funkausstellung i Berlin och Tech BBQ i Köpenhamn för nya samarbeten under 2020.

Småföretagsakten

Småföretagsakten för Europa (SBA) är ett policyinitiativ från EU för att göra det så enkelt för små och medelstora företag som möjligt att verka. SBA består av åtgärder samlade runt tio principer, varav flertalet ingår i Tillväxtverkets ordinarie verksamhet:

1. De små företagen först ”Think small first”

2. Entreprenörskap

3. En andra chans

4. Ansvarsfulla myndigheter

5. Statsstöd och offentlig upphandling

6. Kapitalförsörjning

7. Den inre marknaden

8. Kompetens och innovation

9. Miljö

10. Internationalisering

För att stötta arbetet med Småföretagsakten håller EU-kommissionen ihop ett informellt nätverk, där Tillväxtverket ingår. Vi deltar aktivt i nätverket och de aktiviteter som EU-kommissionen anordnar för att främja erfarenhetsutbytet kring insatser för små och medelstora företag mellan medlemsländer. 2019 tog nätverket fram ett gemensamt förslag till en ny strategi för små och medelstora företag riktat till den tillträdande EU-kommissionen.

Tillväxtverket bidrog till EU-kommissionens årliga uppdatering av Sveriges utveckling av åtgärderna i Småföretagsakten.

För att sprida lärande exempel på insatser som främjar företagandet arrangerar EU-kommissionen årligen en tävling, European Enterprise Promotion Awards. Två projekt från Sverige gick vidare till final 2019: HealthTech Nordic som främjar digitala lösningar inom hälso- och sjukvård samt KTP Energi som matchar småföretag med nyutexaminerade studenter inom energieffektivisering.

Expo 2020 Dubai

Under verksamhetsåret har Tillväxtverket haft fortsatta dialogmöten med sekretariatet för Expo 2020 för att ta fram förslag på aktiviteter och insatser under världsutställningen i Dubai. Världsutställningen Expo 2020 äger rum i Dubai mellan oktober 2020 – april 2021. Temat är ”Connecting Minds – Creating the Future". Utställningen har tre områden: möjligheter (opportunity), mobilitet (mobility) och hållbarhet (sustainability). Sveriges paviljong kommer att vara placerad i området hållbarhet.

Under året har Tillväxtverket haft dialog med potentiella lokala aktörer och diskuterat samarbete med andra myndigheter kring genomförande av en acceleratorvecka i Dubai under februari 2021. Tillväxtverket har presenterat förslaget att genomföra en acceleratorvecka riktad till diversifierade team som vill etablera sig i mellanöstern. Världsutställningen förväntas få uppemot 180 deltagande länder och 25 miljoner besökare.

NyföretagarCentrum Sverige

NyföretagarCentrum Sverige (Stiftelsen Svenska Jobs and Society) är nationell moderorganisation för ett 80-tal lokala och regionala NyföretagarCentrum runt om i landet. De lokala och regionala NyföretagarCentrumen arbetar för att främja entreprenörskap och livskraftiga företag genom att erbjuda kostnadsfri rådgivning till personer som vill starta eget företag.

NyföretagCentrum Sverige beviljades 2017 ett treårigt verksamhetsbidrag. Verksamhetsbidraget utgick till NyföretagarCentrum Sverige samordnande verksamhet. Under 2019 har NyföretagarCentrum Sverige använt verksamhetsstödet till att bland annat ta fram informationsmaterial, rådgivarverktyg, IT-stöd för att metodutveckla och kvalitetssäkra lokala och regional NyföretagarCentrum. Samtliga aktiviteter syftar till att lokala och regionala NyföretagarCentrum ska kunna ge ett gott stöd till individer vid starten av eget företag.

Vi bedömer att NyföretagarCentrum Sveriges koordinerande arbete har haft stor betydelse för att verksamheten lokalt och regionalt fungerat effektivt och med god kvalitet.

IFS Rådgivningscentrum

Insamlingsstiftelsen IFS Rådgivningscentrum beviljades 2017 ett treårigt verksamhetsbidrag för att utveckla och genomföra insatser som främjar entreprenörskap, tillväxt och utveckling i företag drivna av personer med utländsk bakgrund i hela landet.

Under 2019 har verksamhetsbidraget bland annat använts till att: delfinansiera undersökningen Kommunbarometern om kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund; färdigställa den digitala plattformen IntLink för att främja affärer mellan företagare med utländsk bakgrund och stora företag; ge ut priset Årets Nybyggare; samt starta eget rådgivning till personer med utländsk bakgrund.

PRESTATION

Verksamhetsbidrag kooperativ utveckling

Tillväxtverket gav 2019 verksamhetsbidrag till organisationen Coompanion för rådgivning, utbildning och information kring start och utveckling av kooperativt företagande samt lokalt och regionalt utvecklingsarbete. Syftet var dels att bidra till en mångfald av företagare och konkurrenskraftiga företag, dels att bidra till lokal och regional attraktivitet genom att utveckla nya lösningar och behålla lokal service.

Under året fick 5123 personer rådgivning för att starta och utveckla kooperativa företag och 6075 personer utbildning om kooperativt företagande. Dessa insatser resulterade i att 516 nya kooperativa företag startade och 866 etablerade företag utvecklades.

Vår samlade bedömning är att verksamhetsbidraget till Coompanion bidragit till ökad konkurrenskraft i näringslivet och haft goda kortsiktiga effekter för såväl enskilda individer som samhället. Den långsiktiga samverkan mellan Tillväxtverket och Coompanion bidrar till att förnya näringslivet och öka antalet entreprenörer.

PRESTATION

Arbetsintegrerande sociala företag (ASF)

Tillväxtverket genomförde under 2016–2018 regeringsuppdraget Arbetsintegrerande sociala företag i samråd med Arbetsförmedlingen som omfattade totalt 60 miljoner kronor. Målet var att skapa möjligheter till arbete för personer som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa.

En slutrapport lämnades till Närings- och Arbetsmarknadsdepartementen i februari. I rapporten konstateras att:

“Arbetsintegrerande sociala företag är en del av framtidens näringsliv där företagens bidrag till en hållbar tillväxt och att nå målen i Agenda 2030 kommer att vara viktiga. Genom uppdragets insatser har fler regioner, näringslivsaktörer och företag sett möjligheterna med arbetsintegrerande sociala företag. Fler konventionella företag ser fördelar med att göra affärer med ASF då de kan få både affärsmässig lönsamhet och bidra till samhällsnytta på samma gång.”

För att sprida kunskap om hur ASF kan stödja nyanlända att få arbete publicerade vi skriften “ASF och nyanlända”. Vi lanserade en film om hur andra företag kan samverka med ASF för att nå gemensamma mål där Byggvestas och Yalla Rinkebys samarbete presenteras.

Tillsammans med uppdraget “Jämställd regional tillväxt” genomförde vi en konferens för att sprida kunskap om uppdragens resultat. Konferensen genomfördes med webbsändning och samling på sju orter i landet och fick på så sätt 180 deltagare.

Verksamhetsbidrag SISP

Inkubatorer och science parks är viktiga delar av stödsystemet för företag. Därför har Swedish Incubators and Science Parks (SISP) beviljats ettverksamhetsbidrag till och med 2020. Syftet är att stärka och främja förnyelse av innovationskontor, inkubatorer och science parks. I genomförandet samverkar SISP med andra aktörer som har komplementär kompetens. Exempelvis samarbetar SISP med Swedish Network for Innovation and Technology Transfer Support (SNITTS) och Föreningen Universitetsholdingbolag i Sverige (FUHS). Vidare har SISP medverkat i vårt arbete med programmet Startup Sweden och Tillväxtverket medverkar på SISP på den årliga Innovationsriksdagen. Vi bedömer att samverkan med SISP och dess samarbetspartners, har främjat förnyelsen av innovationskontor, inkubatorer och science parks.

Verksamhetsbidrag SIQ

Under 2019 gav Tillväxtverket verksamhetsbidrag till Institutet för Kvalitetsutveckling (SIQ). Under 2019 använde SIQ verksamhetsbidraget bland annat till att vidareutveckla utmärkelsen Svensk Kvalitet och att utöka kursutbudet kring utbildningar i kvalitet. Tillväxtverket har under året haft två dialogmöten med SIQ.

Verksamhetsbidrag SVID

SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, fick ett verksamhetsbidrag under 2017–2019. Syftet var att stärka små företags tillväxtarbete med designprocesser för att bidra till förnyelse, affärsutveckling och innovation. För att öka kunskapen om design och för att i förlängningen nå fler företag arbetar SVID primärt genom olika företagsfrämjande aktörer. Användarcentrerad designmetodik kan stötta och integreras för utveckling av nya tjänster och produkter och för att stötta förändringar i ledarskap och organisation i mindre företag.

Tillväxtverket genomförde fyra dialogmöten med SVID under året. I samarbete med Tillväxtverket tog SVID fram en förändringsteori som stöd för en fortsatt utveckling av verksamheten under 2020-2022. Det kan också nämnas att SVID fick projektstöd för ökad digitalisering av näringslivet inom regeringsuppdraget för landsbygdsutveckling.

Tillväxtverkets arbete inom turism och besöksnäring

I början av februari presenterade Tillväxtverket tillsammans med Svensk Handel och Visit Sweden insiktsrapporten Utländska shoppingresenärer i Sverige. Rapporten bygger på data om tyska, holländska, franska, amerikanska och brittiska resenärer.

I anslutning till arbetet med Hållbar produktutveckling och ett tidigare uppdrag som rörde hållbar destinationsutveckling har Tillväxtverket under året publicerat två rapporter om utveckling av hållbar turism: Mot en mer hållbar besöksnäring och Verktyg för hållbar turism. Den senare är en kartläggning och analys av hållbarhets- och kvalitetssystem för destinationer och företag. Den innehåller 42 olika hållbarhetsverktyg.

Tillväxtverket finansierade tillsammans med Statens Jordbruksverk (Jordbruksverket) och Havs- och Vattenmyndigheten den nya årliga konferensen Fiskeforum. Konferensen genomfördes i början av april. Från Tillväxtverket medverkade generaldirektör och medarbetare från analys- och entreprenörsskapsenheterna i programmet. Jordbruksministern, kungen och representanter för alla politiska partier i Riksdagens näringsutskott medverkade även.

I maj startade projektet Stärka världsarv, som är ett tvåårigt metodutvecklingsprojekt för samordnad världsarvs- och besöksnäringsutveckling. Tillväxtverket har initierat projektet tillsammans med Riksantikvarieämbetet och Region Dalarna. Projektet, som ägs och drivs av Visit Dalarna syftar till att pröva, anpassa och vidareutveckla den metod som Unesco har tagit fram för utveckling av hållbar turism kring världsarv och som även ska fungera för andra kulturmiljöer av större besöksmålsintresse.

Den 16–17 maj 2019 ägde Tankesmedja för friluftsliv rum, ett årligt forum för dialog och erfarenhetsutbyte inom friluftslivsarbetet som Naturvårdsverket arrangerar tillsammans med flera myndigheter. Tillväxtverket lyfte resultat från regeringsuppdraget Hållbar produktutveckling under temat Hur utvecklar man hållbara turistdestinationer? samt arrangerade ett seminarium om hållbara attraktiva vandringsleder för friluftsliv och turism.

Visit Sweden, Tillväxtverket och Turistrådet Västsverige genomförde i samarbete med Adventure Travel Trade Association (ATTA) en världskongress inom naturturism Adventure Travel World Summit, ATWS, 16-20 september i Göteborg. Totalt närvarade cirka 750 deltagare under kongressen som invigdes av näringsministern, Visit Swedens vd och Tillväxtverkets generaldirektör.

Tillsammans med Sveriges kommuner och regioner (SKR) tidigare Sveriges kommuner och landsting (SKL) arrangerade Tillväxtverket stora landsbygdskonferensen i mitten av oktober. Besöksnäringen genomförde ett seminarium med deltagare från Turistrådet Västsverige och Västarvet på temat Hur kan besöksnäringen utvecklas hållbart på landsbygden?

Sveriges Hembygdsförbund beviljades medel i december för en förstudie om hur hembygdsrörelsen kan stärka sin ställning inom besöksnäringen. Potentialen för en långsiktig verksamhetsutveckling i denna riktning kartläggs genom enkäter till och intervjuer med lokalföreningar samt fördjupade studier inom fyra län. Sveriges Hembygdsförbund förvaltar cirka 10000 byggnader, har årligen 25000 evenemang och besitter en stor lokalhistorisk kunskap som kan komma besöksnäringen till del, särskilt när det gäller landsbygdsturism.

I början av december arrangerade Sveriges kommuner och regioner, SKR, i samarbete med Tillväxtverket och Regionala nätverket för turism konferensen Besöksnäring på agendan. Årets tema var Hållbart hela vägen – från globala mål till lokala strategier och genomförande. I anslutning till konferensen arrangerade Tillväxtverket och Stiftelsen för kunskapsfrämjande inom turismprisceremonin för Stora Turismpriset 2019. Den ekonomiska föreningen Fjärdhundraland från Uppsala län blev årets vinnare. Priset på 100 000 kronor delades ut av landsbygdministern.

Ökat företagsfokus med insatser för att företagen ska kunna utveckla sin affärsmässighet

Den 20–21 november deltog Tillväxtverket tillsammans med Visit Sweden på Naturturismforum. Syftet var att delge resultat, effekter och måluppfyllelse för Adventure Travel World Summit (ATWS) till de naturturismföretag som deltog på forumet.

Tillväxtverket beviljade drygt 2,8 miljoner kronor till 13 regioner som ansökt om mikrostöd riktat till mycket små företag inom naturturism. Företag kunde maximalt söka 50000 kronor till köp av tjänst eller utvecklingsinsats för internationalisering eller digitalisering.

Projektet Digital labs slutredovisades under hösten. Syftet med projektet var att öka den digitala förmågan hos företag inom besöksnäring och har pågått från januari 2018 till oktober 2019. Under projektet gavs 77 deltagande företag förutsättningar för att distribueras och synliggöras via globala plattformar. Några av slutsatserna är att det är svårt att locka framförallt de mindre företagen till aktiviteter med fokus på utveckling som inte ger en direkt avkastning. Företagen vill ha konkreta verktyg för att jobba med digital närvaro, personlig hjälp, samt målgrupps- och individanpassat stöd.

Återrapporteringskrav 1.3

Vilka insatser som myndigheten har genomfört inom turism och kulturella och kreativa näringar i alla delar av landet inklusive landsbygder samt en bedömning av resultatet av dessa.

Besöksnäring – Strategisk samordning och samverkan

Tillväxtverket intensifierade arbetet med strategisk samordning och samverkan i besöksnäringsfrågor – en roll som utgår från Tillväxtverkets instruktion och som har stor betydelse för att åstadkomma ett effektivt främjande av turism och besöksnäring i Sverige.

Under våren aviserade regeringen avsikten att ta fram en nationell strategi för turism och besöksnäring. Tillväxtverket lämnade i september sina rekommendationer för strategin och förslag på hur den kan genomföras till Näringsdepartementet.

Tillväxtverket samlar 16 myndigheter och statliga bolag i Besöksnäringens myndighetsgrupp. Gruppen genomförde under året fyra arbetsgruppsmöten och ett möte på vd- och gd-nivå. Gruppen presenterade inför ett 60-tal åhörare i slutet av november en kunskapssammanställning och analys av flygets roll för besöksnäringen och flygets miljöpåverkan i Sverige. Syftet är att tillhandahålla samlad, aktuell och relevant kunskap, och visa på kunskapsluckor.

I november startade ett treårigt projekt, Miranda – Mikrobaserade beslutsstöd för hållbart turistresande och infrastrukturplanering. Syftet är att förbättra metoder och beslutsunderlag för infrastruktur- och trafikplanering för att bättre möta turismens behov. Projektet drivs av Högskolan Dalarna med runt hälften av finansieringen från vardera Trafikverket och Tillväxtverket.

Projektet Visit the Future fick fortsatt finansiering där Svensk Turism i samarbete med Tillväxtverket utvecklar och sprider kunskap om hur besöksnäringen kan stärka sin konkurrenskraft och bidra till hållbar utveckling i en snabbföränderlig värld. Projektet främjar innovativa initiativ och lägger grunden för en ny besöksnäringsstrategi för näringslivet. Under året genomfördes fem möten där framtidsscenarier inom bland annat områdena hållbara transporter, digital försäljning och business intelligence diskuterades. Inom ramen för Visit the Future startade två pilotprojekt under perioden: Beyond the Future, projektägare är Tourism In Skåne AB och Robotisering och automatisering inom besöksnäringen, projektägare är Sörmlands turismutveckling .

I november genomförde Tillväxtverket under ledning av generaldirektören ett dialogmöte med regionala aktörer om strategisk utveckling av turism och besöksnäringen. Syftet med mötet var dels att ta del av synpunkter och förslag från regionerna, dels att etablera en återkommande arena för att stärka det långsiktiga samarbetet i besöksnäringsfrågor mellan Tillväxtverket och Sveriges regioner.

Efter två års arbete beslutade Nordiska ministerrådet i samband med ett ministermöte i juni om en gemensam nordisk turismplan. Tillväxtverket och Visit Sweden har tillsammans med Näringsdepartementet deltagit i utvecklingen av planen som ska skapa förutsättningar för ett djupare och mer effektivt samarbete mellan de nordiska länderna.

Tillväxtverket har tillsammans med Region Norrbotten ansvarat för det svenska ordförandeskapet i Joint Working Group on Tourism inom ramen för Barentssamarbetet, som omfattar de nordligaste delarna av Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Gruppens fjärde och sista möte under ordförandeskapsperioden 2017–2019 hölls på Tillväxtverket under två dagar i november.

I mars respektive november deltog Tillväxtverket i regeringens Dialogforum för besöksnäringen .

Besöksnäring – industri och förenkling

I november beviljades medel motsvarande drygt 2,3 miljoner kronor till tre pilotprojekt för samverkan mellan besöksnäring och industri. Syftet är att undersöka förutsättningar för att stärka besöksnäring samt industrins kompetensförsörjning sett utifrån lokal och regional attraktionskraft. Piloterna pågår under sex månader och äger rum i kommunerna Karlskoga och Kristinehamn, region Blekinge samt region Kronoberg .

Hållbar produktutveckling med fokus på natur- och kulturturism 2016–2019

Regeringsuppdraget Hållbar produktutveckling med fokus på natur- och kulturturism, som Tillväxtverket fick i regleringsbrevet för 2016, avslutades under året. De sju pilotområdena avrapporterade sina insatser den 30 november. Projektets sista halvår präglades av förberedelser för projektavslut och rapportering, både piloternas slutrapporter och Tillväxtverkets egen kommande redovisning till regeringen den 15 februari 2020.

Projektet resulterade inte bara i ett antal nya exportmogna produkter utan har framför allt gett ett lärande när det gäller vilka förutsättningar som behöver finnas för att utvecklingen av nya exportmogna produkter ska ta fart. I dialog med piloterna har Tillväxtverket definierat fyra leveransområden där nya arbetssätt, processer och verktyg har tagits fram: produkt- och affärsutveckling, samverkan, hållbarhet samt leder och besöksmål.

Under året ägde tre erfarenhetsträffar rum med projektägarna samt besök hos fyra piloter . Inför slutredovisningen genomfördes ett avslutningssamtal i dialogform med respektive pilot, där projektägaren och projektledaren deltog. Ett viktigt syfte var att fånga in hur projektens resultat kan säkerställas långsiktigt, till exempel hur de företagsnätverk som skapats inom projektet ska tas vidare och hur regionerna avser att organisera sitt besöksnäringsarbete. Både utifrån projektens resultat och samtalen kan konstateras att förutsättningarna för besöksnäringsarbete skiljer sig mycket åt mellan regionerna. Ett gemensamt budskap var att projektet har varit mycket värdefullt och möjliggjort ett stort kliv framåt. Att få koncentrera sig på utvecklingsarbete av detta slag är vanligen inte något som ryms i det dagliga arbetet.

Under året genomförde Tillväxtverket kunskaps- och affärsutvecklingsinsatser för naturturismföretag inom ramen för Tillväxtverkets projekt Hållbar produktutveckling. Insatsen, som startade redan 2018, omfattade tre workshops och deltagande vid två internationella kongresser. Totalt medverkade 35 företag i insatsen, förutom vid Adventure Travel World Summit (ATWS) i Göteborg där 14 av företagen deltog. Målet var att företagen skulle ha ett vässat produktutbud för att möta en internationell kundkrets av researrangörer under ATWS. I en undersökning ansåg deltagande besöksnäringsföretag att de fått ökad kunskap om att internationell samverkan kan leda till bättre affärsmässighet samt att världskongressen har lett till nya affärskontakter.

Tillväxtverkets arbete inom livsmedelsstrategin

Övrigt återrapporteringskrav 3.3 Livsmedelsstrategin

Tillväxtverket ska redogöra för och bedöma hur myndighetens verksamhetsområden har bidragit till att uppfylla de av riksdagen fastlagda målen för livsmedelsstrategin. Rapporteringen ska baseras på indikatorer eller andra bedömningsgrunder.

Som en del av livsmedelsstrategin (prop 2016/17:104. En livsmedelsstrategi för Sverige – fler jobb och tillväxt i hela Sverige) fick Tillväxtverket i uppdrag att lämna bidrag för etablering av en samverkansarena för livsmedelssektorns utveckling. Bidraget uppgår till högst 2 miljoner kronor och lämnas till den ekonomiska föreningen Sweden Food Arena. Sweden Food Arena lämnade i september in en delredovisning till Tillväxtverket om hur medlen använts. Bland annat har arenan anställt en verksamhetsledare, fortsatt arbetet med en branschgemensam forskningsagenda, tillsatt ett forskningsråd med representanter från näringsliv och akademi samt tagit fram och publicerat en webbplats. En slutredovisning lämnas den 31 januari 2020.

I projektet Serverat har Tillväxtverket tagit fram guider och checklistor för evenemang och vattenbruk i syfte att minska företagens kostnader för regler och myndighetskontakter. Guiderna och checklistorna finns tillgängliga på verksamt.se. Totalt skapades 14637 checklistor på verksamt.se under 2019.

Tillväxtverket har också tagit fram en prototyp av en samtjänst för vattenbruk tillsammans med Jordbruksverket och Livsmedelsverket. I prototypen får användaren en sammanhållen process för ansökan av tillstånd från olika myndigheter. En bedömning som vi gör i prototyparbetet är att denna sammanhållna process kan leda till ett väsentligt minskat uppgiftslämnande. Återstående steg i arbetet har goda förutsättningar att leda till att företagens uppgiftslämnande minskar ytterligare.

Utbildningsnivån i livsmedelsbranschen är låg och det finns ett behov av kompetenshöjande insatser vilket också adresseras i livsmedelsstrategin. Under året har 3 projekt inom regeringsuppdraget Enklare vägar till jobb och Strategisk kompetensförsörjning fått stöd från Tillväxtverket till bland annat kompetenshöjande insatser för jobb i framför allt restaurangbranschen. Resultat från de två projekt som under året har avslutat utbildningsinsatser visar bland att av 43 utrikes födda kvinnor och män som deltog i utbildning har 27 personer anställts, 2 vidareutbildar sig, 1 har praktik och 0 antal företag har startats.

Livsmedelssektorns företag har under året tagit del av olika utvecklings- och företagsstödjande medel från Tillväxtverket. Bland annat har företag inom livsmedelssektorn beviljats affärsutvecklingscheckar för internationalisering och digitalisering. Många utvecklingsprojekt finansieras av ERUF. För åren 2016–2019 uppgick summan för ERUF projekt inom livsmedelssektorn till cirka 90 miljoner plus medfinansiering till projekt som fokuserar på samverkan, innovation och tillväxt.

Tillväxtverket har en koordinerande roll för 21 regionala exportcentran. I projektet ”Nationellt Exportlyft” arbetar 11 regioner tillsammans med fokus på livsmedel. Genom projektet har regionerna tagit fram en modell och metod för strukturerad samverkan, med fördelning av ansvar och roller regionalt och nationellt, för en mer effektiv styrning av ett exportlyft för livsmedel på lång sikt. På lång sikt är målet att fler företag påbörjar och vidareutvecklar sin internationalisering och att regionerna har en starkare plattform för interregional-regional-nationell samverkan för insatser inom exportfrämjandet.

Tillväxtverket har inom ramen för regeringsuppdraget Näringslivsinsatser på landsbygden finansierat en förstudie om utveckling av en databasinfrastruktur för livsmedelssektorn. Syftet med förstudien är att komma ett steg närmare ett mer datadrivet lantbruk som systematiskt lagrar och använder data för att erhålla ny kunskap som kan nyttjas av hela värdekedjan. Förstudien ska ta fram ett ramverk för vidareutveckling samt ge förslag på hur en vidareutveckling kan genomföras på ett effektivt sätt. Förstudien görs i samverkan mellan Lantbrukarnas riksförbund, Lantmännen, Hushållningssällskapet och Växa Sverige.

PRESTATION

Handlingsplan livsmedelsstrategin

Regeringen beslutade den 14 juni 2018 att ge Tillväxtverket och Jordbruksverket i uppdrag att gemensamt föreslå åtgärder till handlingsplan för arbetet med livsmedelsstrategin 2020–2022. Baserat på en behovsanalys har en handlingsplan med förslag till åtgärder utarbetats och redovisats till regeringen i en slutrapport i juni 2019.

Sammanfattningsvis föreslås i rapporten stora och framåtsyftande satsningar inom de strategiska områdena kunskap och innovation. Dessa är avgörande för att stärka sektorns vikande konkurrenskraft. I rapporten föreslås också satsningar inom de strategiska områdena regler och villkor, samt konsument och marknad. Dessutom behövs tvärgående åtgärder som omfattar alla tre strategiska områden.

Grafik: Myndigheter och andras insatser – som del av att stärka livsmedelssektorn. Strategiskt område: Tvärgående åtgärder för alla strategiska områden, regler och villkor, Konsument och marknad, Kunskap och innovation. Förslag till åtgärder: Stärkt genomförande av strategin koordinering samordning, Stärkt regionalt samarbete, regionala livsmedelsstrategier, Hållbar omställning av produktion och konsumtion, Landsbygdsprogram, havs- och fiskeriprogram en del av strategin. Stärkt företagsperspektiv och främjande, Förenkling genom digitlisering och effektiv kontroll, Regelanalys mm, Åtgärder för att säkerställa produktion. Uppdrag om offentliga måltider, uppdra om nyckelhålsmarkering och matsvinn, Kompetens om offentlig upphandling, Exportfrämjande insatser. Ökad satsning på tillämpad forskning inklusive forskarskola, nationell inkubation och stärkt innovation, Digitalisering, Kompetenshöjning, rådgivning, affärutveckling mm, Framtidens mat Mål: Stärkt konkurrenskraft med och ökad hållbar livsmedelsproduktion

Förslag åtgärder till handlingsplan

Kunskap för bättre beslutsunderlag

En viktig insats för att främja företagande och entreprenörskap inom besöksnäringen är att bidra med fakta om marknadens utveckling och relevanta beslutsunderlag i form av statistik och undersökningar.

Tillväxtverket är ansvarig myndighet för inkvarteringsstatistiken som är del av Sveriges Officiella Statistik. Statistiken levereras varje månad till de boendeanläggningar som rapporterar data, och finns också tillgänglig i en öppen statistikdatabas, SSD, där externa användare kan göra sina egna uttag. Under 2019 gjordes närmare 19000 uttag från inkvarteringsstatistiken i SSD. Statistiska centralbyrån (SCB) som producerar statistiken på uppdrag av Tillväxtverket, fick också cirka 300 manuella beställningar från externa aktörer. Tillväxtverket publicerar även års- och säsongsvisa sammanställningar som i år uppmärksammades i närmare 200 artiklar och inslag i media över hela landet. Nationalräkenskaperna på SCB tar årligen på uppdrag av Tillväxtverket fram satellitkontoberäkningar för turismens omsättning, exportvärde och sysselsättning som Tillväxtverket publicerar i rapporten Fakta om Svensk Turism. Där presenteras även en sammanställning av andra relevanta statistikkällor som beskriver marknadens utveckling. Under 2019 gjordes drygt 1700 nedladdningar av rapporten och nyheten uppmärksammades i ett 30-tal artiklar och inslag i media.

Tillväxtverket har på uppdrag av Nordiska ministerrådet och Nordic Innovation genomfört en nordisk förstudie med syfte att kartlägga förutsättningarna för användning av mobilpositioneringsdata för turismstatistik och förenklat uppgiftslämnande. Arbetet presenterades på en konferens i Köpenhamn med ett hundratal deltagande, främst från de nordiska länderna. En metodstudie för att mäta turismens miljö- och klimatpåverkan presenterades på UNWTO:s Committee on Statistics i Madrid samt kort på SKR:s Besöksnäring på agendan i december 2019. Under 2019 sammankallade Tillväxtverket också två gånger den statistikreferensgrupp som fungerar som användarråd till den officiella statistiken och diskussionsforum för utvecklingsfrågor för turismstatistiken i stort samt genomförde dialogmöten med regioner och kommuner för att förankra arbetet med den nya gränsundersökningen om inkommande turism som startats 2019. Årlig rapportering av Tillväxtverkets olika statistikprodukter sker till Eurostat, United Nations World Tourism Organisation och OECD.

Tillväxtverkets arbete inom kulturella och kreativa näringar

Under året arbetade Tillväxtverket vidare med att ta fram kunskap om kulturella och kreativa näringar (KKN). I rapporten Ge plats på scen! Kulturföretagen vill växa sammanställde vi med utgångspunkt i Tillväxtverkets undersökning Företagens villkor och verklighet 2017 vilken tillväxtvilja och tillväxtutmaningar kulturella och kreativa företag har. Rapporten visar bland annat att dessa företag har unikt starka möjligheter för tillväxt men också att de upplever sig möta större hinder än genomsnittet. Under 2019 producerade och publicerade vi även en uppdaterad Kreametern, svensk statistik för KKN. Kreametern är resultatet av ett särskilt regeringsuppdrag. Statistiken går att bryta ner på region och bransch. Kreametern finns tillgänglig online på Tillväxtverkets webbplats tillsammans med en rapport som förklarar metoderna bakom statistiken.

Kulturella och kreativa företag har under året tagit del av olika utvecklings- och företagsstödjande medel från Tillväxtverket. Bland annat har företag inom KKN beviljats affärsutvecklingscheckar för internationalisering och digitalisering. Tillväxtverket har en koordinerande roll för 21 regionala exportcentran. I projektet ”Nationellt Exportlyft” arbetar 11 regioner tillsammans med fokus på bland annat KKN. Genom projektet har man tagit fram en modell och metod för strukturerad samverkan, med fördelning av ansvar och roller regionalt-nationellt, för en mer effektiv styrning av de faktorer som är avgörande för ett exportlyft för KKN på längre sikt. På lång sikt är målet att fler företag påbörjar och vidareutvecklar sin internationalisering och att regionerna har en starkare plattform för interregional-regional-nationell samverkan för insatser inom exportfrämjandet.

LÄS MER

Ge plats på scen! Kulturföretagen vill växa, Rapport 0275
Kreametern – nationell statistik för kulturella och kreativa näringar

Bedömning av måluppfyllelse

Tillväxtverket bedömer att våra insatser under verksamhetsåret inom resultatområdet affärsutveckling har bidragit till att företag gör fler affärer. Insatsernas rapporterade resultat sammanfattas i punktform nedan:

  • I början på året tog Tillväxtverket fram ett förslag till regeringen på hur exportstrategin bör utvecklas. Förslaget innehöll 19 konkreta insatser för att främja hållbar export bland små och medelstora företag i hela landet.

  • Bland de företag som fått stöd av regionala exportcentra anser 9 av 10 att det finns ett mervärde i att träffa flera aktörer på ett samordnat sätt.

  • Inom EEN fick 884 företag rådgivning under 2019. Under året skapades även 146 internationella affärssamarbeten, samtidigt som 21 företag tog del av innovationscoachning. Kundundersökningen för EEN:s arbete under året visar på nöjda kunder. I undersökningen ställdes frågor om företagens upplevda ökade förmåga efter mottagen rådgivning av EEN. Helhetsintrycken av rådgivningen visar på ett medelvärde på 4.02 av 5. De svarande företagen uppger att de främst fått en ökad förmåga rörande att nå nya marknader samt gällande vetskapen om nya finansieringslösningar.

  • Under 2019 gavs affärsutvecklingscheckar för internationalisering till 161 företag. Den totala summan för dessa stöd uppgick till 36 miljoner kronor. Tillväxtverkets enkätundersökning visar att affärsutvecklingscheckarna haft en positiv effekt bland 89 procent av svarspersonerna och att stödet bidragit till en ökad konkurrenskraft hos 83 procent av företagen.

  • Demo Miljö III har beviljat 6 projekt till ett värde av 1,9 miljoner kronor. Syftet med dessa satsningar är att lösa samhällsutmaningar i utvecklingsländer kring exempelvis energi, vatten, sanitet och klimatpåverkan. I en extern utvärdering framgår det att deltagarna är nöjda med de insatser som erbjuds (på en fem-gradig skala är snittbetyget 3.9). Utvärderingen visar även att Demo Miljö har resulterat i nya affärsmöjligheter och en ökad marknadskännedom bland 21 av 30 stödmottagare.

  • Under året har Startup Sweden jobbat med 848 företag och genomfört 10 aktiviteter totalt, varav 4 internationella och 6 nationella. Budgeten för Startup Sweden låg på 6 miljoner kronor under 2019.

  • Tillväxtverket deltar i det europeiska nätverket kring Småföretagsakten. År 2019 tog nätverket bland annat fram ett förslag till ny strategi för små och medelstora företag åt den tillträdande EU-kommissionen.

  • Under året har Tillväxtverket haft fortsatta möten med sekreteriatet för EXPO 2020. Syftet med dessa möten är att ta fram förslag på insatser och aktiviteter under den kommande världsutställningen i Dubai.

  • Mellan 2016–2018 genomförde Tillväxtverket, tillsammans med Arbetsförmedlingen, regeringsuppdraget Arbetsintegrerade sociala företag. Uppdraget omfattade 60 miljoner kronor och vi bedömer att det skapat en större förståelse för den affärsmässiga och samhällsekonomiska nytta som kan uppnås med hjälp av sociala företag.

  • Under 2019 har Tillväxtverket gett verksamhetsbidrag till:

    – Nyföretagarcentrum Sverige

    – IFS Rådgivningscentrum

    – Coompanion

    – SISP

    – SIQ

    – SVID

  • Tillväxtverket har en viktig roll i arbetet med livsmedelsstrategin, turism- och besöksfrågor samt KKN. Denna roll kan delas in i tre huvudaktiviteter. För det första främjar vi samverkan och strategisk samordning. För det andra producerar och sprider vi kunskap. För det tredje ger vi ekonomiska stöd till företag och främjandeaktörer.

Resultatområde Digitalisering

Fler företag använder den digitala tekniken.

Bakgrund

Regeringen har som mål att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. I en internationell jämförelse intar Sverige en hög placering (4 av 141 jämförda länder) avseende användningen av informations- och kommunikationsteknologier. Sverige bibehåller sin andraplacering i EU:s Digital Economy and Society Index (DESI) för 2019. Sveriges placering var oförändrad från föregående års mätning inom kategorierna konnektivitet, humankapital och integrering av digital teknik, men minskade inom kategorierna användning av internettjänster och digitala offentliga tjänster.

På företagsnivå finns fortfarande betydande skillnader i digital mognad mellan företag, inte minst mellan branscher och mellan företag av olika storlek. I EU:s Digital Intensity Index mäts användningen av olika digitala teknologier i företag. Drygt 40 procent av svenska företag använder i hög eller mycket hög utsträckning digitala teknologier, vilket ligger över genomsnittet för EU28 på mindre än 20 procent. Stora företag är i genomsnitt mer digitalt mogna i jämförelse med små. Det är företagen inom informations- och kommunikationsteknik (IKT), energi och återvinning, och handel som har kommit längst vad gäller näringslivets digitala omvandling. Företag inom bygg, transport och magasinering, hotell och restaurang samt tillverkningsindustrin är mindre digitalt mogna. Samtidigt är digitaliseringsmognaden olika också sett till geografi, där företag i Stockholm är mer digitalt mogna jämfört med företag i andra regioner.

Digitalisering skapar värde i företagen. I genomsnitt är digitalt mogna företag mer produktiva och har högre lönsamhet. Digitalisering möjliggör för företag att nå fler kunder såväl inom Sverige som på internationella marknader vilket ger skalfördelar. Andelen små och medelstora företag som har nätförsäljning har ökat de senaste åren, men andelen som säljer via nätet till andra europeiska länder är dock oförändrad. Innovationer, varor och tjänster som utgår från de nya möjligheter som digitaliseringen medför är nödvändigt för svenska företags tillväxt och överlevnad vilket gör digitalisering till ett centralt utvecklingsområde för företag inom olika branscher.

Genomförande digitalisering

Smart industri – för industrins förnyelse och omställning

Under året har Tillväxtverket drivit fem program som del av regeringens nyindustrialiseringsstrategi Smart industri. Därutöver avslutades ytterligare tre uppdrag i början av 2019. Det övergripande syftet med uppdragen är att bidra till förnyelse och stärkt omställningsförmåga i små och medelstora industriföretag, med fokus på digitalisering, kompetensförsörjning och hållbar produktion. Vi koordinerar uppdragen internt för ökad tydlighet och effektivitet. Några exempel på koordineringsaktiviteter som Tillväxtverket utför är gemensam kommunikation, kunskapsutveckling och möten med de aktörer som är involverade i de olika programmen inom Smartindustri.

I februari bjöd Tillväxtverket in aktörer med regionalt utvecklingsansvar, projektägare, myndigheter och industrins företrädare till Smart industri-dagarna. Syftet var att diskutera industrins behov och utmaningar och utbyta erfarenheter och kunskap om de olika satsningarna inom Smart industri. I mötet deltog drygt 90 externa aktörer. Utvärderingen av mötet visar att 87 procent hade ett positivt helhetsintryck och att 89 procent ansåg att mötet var till nytta för dem i deras verksamhet. Tillväxtverket genomförde även två möten under året med referensgruppen för Smart industri, där omkring 15 olika organisationer deltog, bland andra Teknikföretagen, IF Metall, Vinnova, Almi och RISE. Tillväxtverkets samlade erbjudande till industriföretag presenteras på sidan tillvaxtverket.se/smartindustri, vilken utvecklades under året. Nedan beskrivs några av programmen som genomförs inom ramen för Smartindustri.

Ett av de större uppdragen inom Tillväxtverkets arbete med Smart industri är Robotlyftet, som handlar om att underlätta för små och medelstora företag inom tillverkningsindustrin att robotisera och automatisera sin verksamhet. Programmet pågår 2018–2021 och omfattar totalt 68 miljoner kronor. Industriella UtvecklingsCentra (IUC) med samarbetspartners har sedan i juni genomomfört 23 seminarier och workshops, som nådde drygt 1100 deltagare, och 96 förutsättningsstudier som kartlägger företagens behov och förmågor för automation. Tillväxtverket bedömer att aktiviteterna som erbjuds företagen håller en god kvalitet, men att det tar lite längre tid än beräknat för företagen att göra en förutsättningsstudie och sedan gå vidare till att ansöka om en automationscheck. Tillsammans med Swedish Industrial Robot Association (SWIRA) arrangerade Tillväxtverket även Robotkonferensen i Jönköping i september, vilken samlade nära 300 besökare. Syftet var att inspirera företag till att automatisera sin produktion, öka sina kunskaper och få möjlighet att träffa leverantörer.

Digitaliseringslyftet inom Smart industri syftar till att små och medelstora industriföretag och industrinära tjänsteföretag ska öka sina insikter om digitaliseringens möjligheter. Programmet pågår 2016–2019 och omfattar totalt 78 miljoner kronor. Några insatser fortsätter in på 2020. I programmet ingår Kickstart digitalisering, ett seminariekoncept som drivs av Teknikföretagen i samarbete med IF Metall, RISE och Industriella Utvecklingscentra (IUC). Hittills har 485 företag deltagit i Kickstart digitalisering, målet är 550 företag. I en enkät svarar 90 procent att de fått ökade insikter om digitalisering och 85 procent att de satt igång med ett eller flera digitaliseringsprojekt. Företag kan även få coachning genom 13 coachningsprojekt som drivs av IUC och andra aktörer runt om i landet, där målet är att nå 400 företag. Hittills har drygt 350 företag tagit del av coachningsinsatserna. Av 134 företag som hittills besvarat enkäter är 77 procent nöjda med coachningen och anger 4 eller 5 på en femgradig skala. RISE utvecklar Dags att digitalisera, en kunskapsbank på webben för företag om digitalisering. Kunskapsbanken omfattar drygt 200 filmer uppdelade på tolv ämnesområden. Under året hade Dags att digitalisera totalt nära 12400 visningar på Youtube och 786 skapade konton. Under hösten utvecklade RISE även tio workshopskoncept för att underlätta för andra aktörer att använda filmerna. Hittills har nära 1100 organisationer fått tillgång till dessa koncept. Tillväxtverket vidareutvecklade e-tjänsten verksamt.se/digitalindustri för att visa vägen till offentligt finansierade insatser till företag. Digitaliseringslyftet slutrapporteras till regeringen den 30 mars 2020.

PRESTATION

Synliggöra goda exempel – Smart Industri

Uppdraget att synliggöra goda exempel på företag som ligger i den industriella utvecklingens framkant omfattade 6 miljoner kronor under 2016–2018 och slutrapporterades i mars 2019. Syftet med uppdraget var att inspirera industriföretag till förnyelse och omställning. En stor del av medlen beviljades till ett projekt drivet av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), som bland annat omfattade en årlig företagstävling för att synliggöra företag som är framgångsrika i sitt arbete med digitalisering. Tre vinnare utsågs i företagstävlingen under perioden: Emballator Lagan Plast (2017), Lundqvist Trävaru (2018) och Garantell, som i januari vann 2019 års tävling. Tillväxtverket deltog i juryarbetet för företagstävlingen.

Tillväxtverket producerade sexfilmer för att sprida kännedom och öka intresset hos företag för digitaliseringens möjligheter. Dessa publicerades på tillvaxtverket.se/smartindustri och har hittills totalt 9000 visningar på Youtube. Tillväxtverkets analys är att det är angeläget att visa på goda exempel, men att detta bör ske inom alla uppdrag som en del av resultatredovisningen och inte som ett separat uppdrag.

Checkar för digitalisering

Syftet med affärsutvecklingscheckar för digitalisering är att öka konkurrenskraften och förnyelsen i små företag i Sverige genom digitalisering. Insatsen genomfördes i 18 regioner under 2019. Regionerna beslutade om 176 stöd till företagen på totalt 35 miljoner kronor. Regionerna beviljades medel i januari 2019 och sista datum att slutföra projekten var i november 2019.

Checkar för digitalisering har samma upplägg som Tillväxtverkets checkar för internationalisering. De regionala aktörer som är beslutande myndigheter för företagsstöd inom anslag 1:1 hanterar intresseanmälningar, ansökningar, beslut och utbetalningar. Under 2019 genomfördes två erfarenhetsträffar med regionala aktörer, se avsnittet checkar för internationalisering.

Verksamhetsbidrag – Produktionslyftet

Produktionslyftet är en verksamhet som har funnits sedan 2007 i syfte att skapa bestående förändringsförmåga i företag. Verksamheten har lean produktion som grund och den delfinansieras av Tillväxtverket och Vinnova. Produktionslyftets grundfinansiering är ett verksamhetsbidrag från Tillväxtverket, som under 2019 varit 7 miljoner kronor. Utöver detta finansieras verksamheten med medel från projekt inom exempelvis Smartindustri.

Årets insatser (sammanlagt 10,6 miljoner kronor för all finansiering från Tillväxtverket) innebar stöd till 13 och medelstora företag för genomförande av det 18 månader långa utvecklingsprogrammet, 1 för genomförande av fördjupningsprogrammet och 44 för genomförande av instegsprogrammet.

Verksamhetsbidraget används i huvudsak till den nationella strukturen och samordningen. Delar av verksamhetsbidraget används till inspirationsseminarier där företag får information om vad Produktionslyftet och lean produktion kan bidra till i företaget. Under 2019 genomfördes drygt 50 seminarier med cirka 2700 deltagare varav cirka 520 kom från små och medelstora företag. Produktionslyftet bygger på ett kvalitetssäkrat och standardiserat koncept med en nationell koordinering. Stora organisationer som till exempel Eon och Stora Enso köper Produktionslyftets tjänster till marknadspris. Verksamhetsbidraget gör att små och medelstora företag får tillgång till samma kvalificerade tjänster som de stora organisationerna, men till en kostnad som de kan bära. Detta är ett gott exempel på hur väl avvägda stöd kan utjämna skillnader mellan stora och små företag.

Företag som genomgått Produktionslyftet visar ibland överraskande resultat. Ett exempel är Emballator Lagan Plast AB i Ljungby. De gick från att vara ett företag ingen på orten ville jobba på, till att idag ha spontana ansökningar i större omfattning än det egna behovet. Ett annat exempel är Zetterbergs Industri AB i Östervåla som på liknande sätt fått lättare att rekrytera. De anger att personalen idag trivs så bra att de rekommenderar familjemedlemmar och kamrater att börja jobba där. Det här visar att bra insatser kan leda till oväntade, men mycket positiva effekter.

Digitaliseringsinformation till företag på verksamt.se

Tillväxtverket har under året utvecklat en digital tjänst verksamt.se/digital_industri där små och medelstora företag som vill utveckla sitt företag med hjälp av digitalisering kan söka efter aktuella erbjudanden från myndigheter och statliga bolag. Erbjudandena kan vara i form av finansiering, utbildning, nätverk och rådgivning. Denna tjänst är under uppbyggnad och användartestades med positivt resultat under november. För att tjänsten ska bli framgångsrik krävs att de organisationer som har erbjudanden mot målgruppen deltar.

Bedömning av måluppfyllelse

Tillväxtverket bedömer att årets verksamhet inom de insatser som ingår i resultatområdet digitalisering bidragit till att fler företag kan använda den digitala tekniken. Insatsernas rapporterade resultat sammanfattas i punktform nedan:

  • I februari bjöd Tillväxtverket in aktörer med regionalt utvecklingsansvar, projektägare, myndigheter och industrins företrädare till erfarenhets- och dialogmötet Smart industridagarna. Syftet var att diskutera industrins behov och utmaningar och utbyta erfarenheter och kunskap om de olika satsningarna inom Smart industri. En utvärdering av mötet visar att 87 procent hade ett positivt helhetsintryck och att 89 procent ansåg att mötet var till nytta för dem i deras verksamhet.

  • Företag som genomgått Produktionslyftet visar ibland överraskande resultat. Ett exempel är Emballator Lagan Plast AB i Ljungby. De gick från att vara ett företag ingen på orten ville jobba på, till att idag ha spontana ansökningar i större omfattning än det egna behovet. Ett annat exempel är Zetterbergs Industri AB i Östervåla som på liknande sätt fått lättare att rekrytera. Det här visar att bra insatser kan leda till oväntade, men mycket positiva effekter.

  • Digitaliseringslyftet inom Smart industri syftar till att små och medelstora industriföretag och industrinära tjänsteföretag ska öka sina insikter om digitaliseringens möjligheter. Programmet pågår 2016–2019 och omfattar totalt 78 miljoner kronor. Hittills har 485 företag deltagit i delprogrammet Kickstart digitalisering, målet är 550 företag. I en enkät svarar 90 procent att de fått ökade insikter om digitalisering och 85 procent att de satt igång med ett eller flera digitaliseringsprojekt. Hittills har också drygt 350 företag tagit del av coachningsinsatser. Av 134 företag som hittills besvarat enkäter är 77 procent nöjda med coachningen och anger värdet 4 eller 5 på en femgradig skala.

Resultatområde Kompetensförsörjning

Fler företag har tillgång till rätt kompetens.

Bakgrund

Sverige är en kunskapsekonomi, och kunskap och kompetens är ett av våra främsta konkurrensmedel gentemot omvärlden. Tillgång till rätt kompetens, på rätt plats och i rätt tid är en avgörande faktor för svenska företags konkurrenskraft. En snabb omvandling av näringslivet, pådriven av digitalisering och globalisering, gör denna fråga allt viktigare för en positiv utveckling av svenskt företagande och arbetsliv. En god matchning på arbetsmarknaden leder också till att fler personer har sysselsättning än vad som annars vore fallet.

Kompetensförsörjning inbegriper både att förtydliga företagens efterfrågan på kompetens och att öka utbudet av personer som har relevanta kompetenser utifrån företagens behov. Utbudet behöver tillgodoses dels genom en god grundutbildning som har hög relevans för näringslivet, men också genom kompetensutveckling senare i livet. Den regionala dimensionen är viktig att ta hänsyn till, eftersom alla företag inte har möjlighet att flytta sin produktion dit kompetensen finns och alla individer inte har möjlighet att flytta till platser där det finns fler arbetstillfällen.

Kompetensförsörjning är inte enbart en fråga om rekrytering och anställning utan det finns också andra vägar till rätt kompetens. Kunskapsbehov kan exempelvis lösas i samverkan med andra företag och organisationer, genom konsulter och tillfälligt inhyrd personal, genom kompetensutveckling för personer som redan är anställda i ett företag och genom att rekrytera utländsk kompetens.

Det offentliga kan bidra till företagens strategiska kompetensförsörjning, bland annat genom ett utbildningssystem som tillhandahåller den kompetens som samhället är i behov av på kort och lång sikt, genom en arbetsmarknadspolitik som underlättar för individen att hitta arbete, genom en näringspolitik som skapar förutsättningar för företagen att utvecklas på en förändrad marknad och genom en regional tillväxtpolitik som sätter företagens kompetensbehov i relation till styrkeområdena i varje region. Ett högt förändringstryck som vi ser idag skapar givetvis svårigheter i att både identifiera och ha uppdaterad kunskap om behov i företagen och dessutom ha förmåga att ställa om utbildningssystemet så att det motsvarar förändrade behov i näringslivet.

Kompetensförsörjningen och matchningen på arbetsmarknaden i Sverige har under de senaste åren allt mer hamnat i fokus. En viktig bakgrund till detta är att många företag anser att det är svårt att hitta lämplig arbetskraft, samtidigt som det är en relativt hög arbetslöshet i många regioner och kommuner.

Den senaste upplagan av Tillväxtverkets enkätundersökning Företagens villkor och verklighet visar att 28 procent av de svenska småföretagen anger att bristande tillgång till lämplig arbetskraft är ett stort hinder för företagets utveckling och tillväxt. Det finns alltså ett upplevt behov av förbättrad kompetensförsörjning bland de små och medelstora företagen. Mindre företag kan ha svårare än de större att förutse sina mer långsiktiga kompetensbehov och arbeta med strategisk kompetensförsörjning, pga. begränsade resurser.

En ny undersökning Företagens villkor och verklighet, som bland annat berör kompetensförsörjning, är under arbete och resultat kommer att levereras under 2020. Tillväxtverket har under 2019 av Göteborgs universitet beställt rapporten Kompetenser för industri i omvandling, som verket också gjort en kortversion av. Tillväxtverket och Region Jönköpings län har tillsammans tagit fram rapporten Kompetensförsörjning i Jönköpings län.

Genomförande kompetensförsörjning

Återrapporteringskrav 1.2

Hur myndigheten arbetar för att främja en mångfald av företag och företagare avseende nystart och utveckling samt företagens tillväxt.

Nyanländas företagande

Syftet med uppdraget är att tillvarata kompetensen hos nyanlända kvinnor och män med intresse för och erfarenhet av företagande. För att skapa fler konkurrenskraftiga företag är Tillväxtverkets mål att de nyanlända som kan och vill starta och driva företag i Sverige ska kunna ta del av företagsfrämjande insatser på lika villkor. Inom uppdraget som omfattar 59 miljoner kronor och pågår under perioden 2017–2019, finansieras 13 projekt .

Under våren 2019 hade de 13 projekt som Tillväxtverket finansierar resulterat i 4100 deltagare som påbörjat fördjupade insatser och 643 företag som startats av deltagare. En fördjupad insats är till exempel utbildning i företagande, individuell rådgivning och mentorsprogram. Informationsträff utan fortsatt deltagande i projektet är exempelvis inte en fördjupad insats. Här bör tilläggas att två av projekten står för majoriteten av programmets totala antal deltagare och cirka 80 procent av antalet startade företag. 33 procent av deltagarna var kvinnor och 30 procent av företagen startades av kvinnor. Projekten avslutas i december 2020.

Tillväxtverket genomförde en förstärkt insats med processtöd för projekt med nyanlända och utrikes födda som målgrupp inom fem olika regeringsuppdrag. Syftet var att stärka projektens förmåga att planera och genomföra insatser för målgruppen generellt och att särskilt nå ut bättre till kvinnor i projektverksamheterna. Den 19 mars genomförde Tillväxtverket en utbildningsdag där 63 deltagare från ett 40-tal projekt deltog . I oktober publicerades fem utbildningsfilmer på Tillväxtverkets webbsida. Under maj-december har projekten också fått individuellt processtöd/coaching utifrån projektens egna utmaningar och behov. Av 13 projekt inom nyanländas företagande har 5 projekt använt det projektspecifika processtödet. Samtliga insatser inom processtödet genomfördes av konsulten WeLinkSweden.

En nyhet om resultaten i projekten gick ut via vårt Nyhetsrum i juni, i samband med Järvaveckan. Nyheten spreds även via våra sociala kanaler.

Under våren producerade vi två filmer för att bredda synen på företagare och företagandet och för att inspirera till entreprenörskap och företagande. Filmerna producerades med svensk, engelsk och arabisk undertext och togs fram i en längre version för spridning via webb/Youtube och i en kortversion för spridning i sociala kanaler. I den ena filmen berättade Asheer Kouli om den hjälp han fått via Almi Stockholms projekt. I den andra filmen berättade Ayda Alrify om hur IKF Malmös projekt hjälpt henne i sin företagarresa. Båda filmerna fick mycket god spridning i både egna och i andras kanaler. Vi annonserade med fyra inlägg på det arabiska mediehuset Alkompis Facebooksida och med en banner på deras nyhetssida. Det första Facebookinlägget på Alkompis med Aydas film publicerades den 3 oktober och hade nått ut till 143898 personer när Tillväxtverket fick del av statistiken den 9 oktober. Bannern hade nästan 100000 klick in till vår engelska sida på webben på bara en vecka. För att ytterligare marknadsföra projekten tog vi också fram och spred en kortare film som uppmanade nyanlända att anmäla sig till projekten och som länkade vidare till mer information.

Preliminära slutsatser för arbetet är att det finns goda möjligheter för nyanlända att starta och driva företag. Deltagarna i projekten blir mer redo att starta företag på sikt då många fått ökade kunskaper om företagande i Sverige, inspiration och motivation, nätverk och kontakter och i många fall förbättrade kunskaper i svenska språket. Även deltagande organisationer har fått ökad kunskap om målgruppen och utvecklat metoder som är anpassade till målgruppen behov, vilket ger goda förutsättningar för flera verksamheter att leva vidare över tid.

Flera strukturella hinder kvarstår samtidigt. Dessa hinder består bland annat av lagar och regler som på ett eller annat sätt gör det mycket svårt för målgruppen att starta och driva företag i Sverige. Tillfälliga uppehållstillstånd, ett för deltagarna missgynnande ersättningssystem samt begränsade möjligheter till finansiering av företagsstart är exempel på hinder som är avgörande för målgruppens möjligheter att starta företag i Sverige. De strukturella hindren är svåra eller omöjliga för projekten att påverka på egen hand.

Enklare vägar till jobb och kompetensförsörjning i näringslivet

Syftet med uppdraget, N2018/01053/KSR är att förbättra företags möjligheter till kompetensförsörjning genom att underlätta rekrytering, matchning, anställning och samtidigt öka sysselsättningen bland nyanlända och långtidsarbetslösa. Uppdraget pågår under tiden 2018–2020 med en total budget om 130 miljoner kronor.

Lärande och kunskapsutveckling genomförs i stor utsträckning i samverkan med projekt inom uppdragen: Nätverk och kontakter på arbetsmarknaden för utrikes födda kvinnor, Stärkt integrationsperspektiv i det regionala kompetensförsörjningsarbetet och Jobbsprånget. Totalt berörs ett 50-tal projekt. Korta beskrivningar av beviljade projekt finns att läsa på Tillväxtverkets webbplats under rubriken Kompetensförsörjning.

Exempel på genomförda insatser för lärande och kunskapsutveckling:

  • Webbenkät för att följa upp deltagarnas bakgrund, vilka aktiviteter de erbjuds och deras upplevda nytta av projektdeltagandet. Hittills är deltagarna överlag nöjda med de aktiviteter som erbjudits och anser att de stärker deras förutsättningar att få jobb, genomsnitt 4,0 – 4,2 (av 5 möjliga poäng).

  • Under perioden september 2018 – december 2019 deltog 1 410 företag och drygt 4900 personer i projekt som syftade till att stärka företagens kompetensförsörjning och ge jobb till arbetssökande nyanlända, utrikes födda kvinnor och personer med funktionsnedsättning. Resultat: 708 rekryteringar har genomförts, 177 personer är i praktik på företag och 160 personer går på utbildning som förväntas leda till arbete.

  • Tillsammans med projektägarna har Tillväxtverket, i en tjänstedesignprocess, tagit fram flera verktyg till stöd för projekt och verksamheter inom området: 8 insikter för enklare vägar till jobb och Kompetensresan som beskriver framgångsfaktorer och hinder i arbetet att matcha kompetens mot näringslivets behov.

  • Två gemensamma träffar för lärande och erfarenhetsutbyte mellan projektägarna i de fyra uppdragen har genomförts under året.

Några slutsatser från arbetet med uppdragen så här långt är att arbetet med att matcha nyanlända, utrikes födda och andra arbetssökande mot företagens behov av kompetens kräver en flexibel palett av insatser och samverkan mellan olika aktörer. Företagens reella kompetensbehov bör vara i fokus och företagen involveras i utformning av utbildningar, krav på kompetens och rekrytering av deltagare. Både företag och arbetssökande gynnas av tydlighet i vad som krävs för en anställning och så kort väg som möjligt dit. Yrkeskompetensbedömning, validering, praktik och anpassade utbildningsinsatser är framgångsrika verktyg. Bristande kunskap i svenska språket är ett hinder men möjlighet till svenskundervisning på arbetsplatsen och tillgång till digitala hjälpmedel gör det möjligt för många att snabbt utveckla tillräckligt bra kunskaper för att klara jobbet.

Insatser kring målgruppen utrikes födda kvinnor som genomförs i samarbete med uppdragen kring utrikes födda kvinnors företagande:

  • En utbildningsdag om metoder för att nå ut till och anpassa projekt till utrikes födda kvinnors förutsättningar och behov.

  • Tillväxtverket erbjuder projektägare anpassat processtöd, utbildningsfilmer och arbetsmaterial som verktyg för att bättre nå ut till och anpassa verksamheten till framför allt utrikes födda kvinnor: https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/kompetensforsorjning/enklare-vagar-till-jobb-och-kompetens/processtod.html

  • I samarbete med den delvis arabiskspråkiga podden Laki har Tillväxtverket producerat två poddavsnitt. Ett om att starta företag i Sverige och ett om vägar till arbete, båda på svenska och en kortversion på arabiska. De finns att hitta där poddar finns bland annat på Soundcloud.

  • Tillväxtverket har publicerat en rapport med statistik om utrikes födda kvinnors bakgrund och etablering på arbetsmarknaden samt en rapport om verksamheter som syftar till att stärka utrikes födda kvinnors kontakt med och etablering på arbetsmarknaden.

Socialt entreprenörskap och socialt företagande

Tillväxtverket har i uppdrag att stödja utvecklingen av socialt entreprenörskap och socialt företagande 2018–2020, N2018/00713/FF. Regeringens strategi för socialt företagande är en viktig utgångspunkt. I uppdraget ingår att Tillväxtverket ska identifiera och genomföra insatser som bidrar till att stimulera tillväxt hos sociala företag. Tillväxtverket ska även stärka utvecklingen av och kunskapen om samhällsentreprenörskap och sociala företag i hela landet. Under 2019 har Tillväxtverket framförallt samverkat med Vinnova och Upphandlingsmyndigheten kring genomförandet av uppdraget.

Tillväxtverket arbetar tillsammans med 17 regionalt utvecklingsansvariga aktörer som genomför projekt under 2019 – 2020. Projekten utgår från handlingsplaner grundade i de regionala förutsättningarna. Målet är att stärka sociala företags affärsmässighet, utveckla främjandesystemet och offentliga aktörers samverkan och affärer med sociala företag i regionen. Tillväxtverket vill bland annat att fler regioner och kommuner ska bli bättre på att upphandla och samarbeta med sociala företag samt att företagsfrämjare ska få bättre kunskap om sociala entreprenörer och företag. Samarbetet med de 17 regionerna har gett som resultat att socialt företagande används som ett verktyg för att uppnå hållbarhetsmålen i det regionala tillväxtarbetet och att socialt företagande skrivs in i allt fler regionala utvecklingsstrategier.

Att utveckla effektmätning av den samhällsnytta som de sociala företagen bidrar med är viktigt för att förstå deras insats i samhällsutvecklingen. På uppdrag av Tillväxtverket ger RISE stöd till de regionala projektens arbete och utvecklar den nationella kunskapen om effektmätning. Tillsammans med Vinnova lämnar Tillväxtverket stöd till nätverket Effektfullt för att främja området effektmätning nationellt.

Med målet att stärka de sociala företagens affärsmässighet och hållbarhet gjordes en utlysning av affärsutvecklingscheckar. 12 strategiska projekt arbetar med att utveckla finansieringsinstrument och stärka affärs-verksamheten i de sociala företagen. Sociala företag sökte medel för affärsutveckling, utveckling av effektmätning eller en affär med en offentlig aktör. Företagen lämnade in en intresseanmälan och Tillväxtverket hade avtal med Impact Invest Scandinavia som gjorde en första scanning och gav stöd till företagen i ansökningsprocessen. Intresset var stort från de sociala företagen, 95 intresseanmälningar lämnades in och 40 projekt har beviljats.

Utmärkande för de sociala företagen är deras förmåga att leverera samhällsnytta inom vitt skilda områden. Det resulterar i att sociala företag är en heterogen grupp som finns i olika företagsformer, nätverk och delar av samhället. För att kunna göra anpassade och övergripande insatser som kan gynna olika delar av det sociala företagandet och samtidigt verka för gemensamma lösningar genomfördes en utlysning av “Strategiska projekt för utveckling av sociala företag på nationell nivå”. 12 projekt beviljades medel och kommer fram till hösten 2020 att arbeta med finansieringslösningar, affärsutveckling, sociala företag i glesbygd, kommunens roll, effektmätning och sociala företagens affärer med övriga företag.

Utifrån rapporten Finansieringsvägar för sociala företag som lämnades in 2018 har vi under 2019 arbetat för att få med de sociala företagens behov av finansieringslösningar i programskrivningen för ERUF. Inom arbetet med hållbara företagsstöd har vi arbetat med att låsa upp strukturella låsningar för att företagsstöden ska kunna komma fler till del, vilket även gynnar sociala företag.

Tillväxtverket delfinansierade den nationella konferensen Social innovation summit som samlar hela bredden av aktörer inom området social innovation och socialt entreprenörskap. I rollen som huvudpartner bjöd Tillväxtverket med åtta sociala företag som har beviljats affärsutvecklingscheckar. Tillsammans med företagen genomförde Tillväxtverket ett rundabordssamtal för att få input till insatser för målgruppen. Under eventet genomförde vi ett välbesökt seminarium, Win-win, affärer med samhällsvinst där flera exempel på sociala företag som gör affärer med både små och stora företag presenterades. Vi var även partner i Stora sociala företagsdagen i Göteborg och i tävlingen Nyttigaste affären.

För att öka och sprida kunskap om socialt företagande använde vi sociala medier med grupper på LinkedIn och Facebook som Tillväxtverket ansvarade för, vilka båda hade ett stort antal medlemmar.

Tillväxtverket medverkade i EU-kommissionens expertgrupp för social ekonomi och sociala företag tillsammans med Näringsdepartementet och två regioner.

Det sociala företagandet kan bidra till flera av målen i Agenda 2030 och vi ser ett ökat intresse från både offentlig och privat sektor att samverka och göra affärer med sociala företag för att tillsammans bidra till ett hållbarare samhälle.

Entreprenörskap vid universitet och högskolor

Tillväxtverket ska främja och vara samordnande i frågor som rör entreprenörskap vid universitet och högskolor. Det gör vi genom direkta insatser riktade till studenter och studentnära organisationer men också genom strukturpåverkande insatser för bättre samverkan på sikt.

Tillväxtverket medfinansierade och medverkade på konferensen Högskola och samhälle i samverkan (HSS). Konferens ägde rum 2019 med fokus Samverkan som gör skillnad. Det var 367 deltagare.

Föreningen för entreprenörskap i högre utbildning (FEHU) beviljades verksamhetsbidrag för perioden 2017–2019. Föreningens medlemmar är Business Challenge, Drivhuset och Venture Cup. Verksamhetsbidraget syftar till att främja skapandet av nya företag och arbetstillfällen, genom att inspirera unga till att engagera sig, testa och utvecklas när det gäller entreprenörskap och innovation. Föreningen rapporterade följande resultat 2019: 605 inspirationsaktiviteter med 26203 deltagare, 15512 deltagare vid affärsutvecklingsaktiviteter, 101 gamla och nya samarbetspartners från näringslivet och 1524 medlemmar i expertnätverket. Tillväxtverket och FEHU genomförde ett dialogmöte och en rådgivarträff med fokus på att utveckla verksamheten. Vi gör bedömningen att samarbetet med FEHU och dess medlemmar har bidragit till att öka kunskapen om entreprenörskap och företagande bland unga.

Emax är en verksamhet som genomför ett event för unga entreprenörer i åldrarna 18-20. Verksamheten ska vara en brygga mellan gymnasiet och entreprenörsfrämjande verksamheter som bedrivs vid högskola och universitet. Emax drivs av den ekonomiska föreningen Emax Sverige och Tillväxtverket medfinansierar verksamheten 2019. 106 unga entreprenörer från 16 regioner deltog. Av dessa var 56 procent kvinnor. Eventets utvärdering visar att 95 procent av deltagarna rekommenderar andra att söka till evenemanget och 93 procent uppger att de fått ökade företagarkunskaper (100 deltagare svarade på enkäten).

PRESTATION

Uppdrag att stärka arbetet med entreprenörskap och företagande bland unga på universitet och högskolor

I april 2018 fick Tillväxtverket i uppdrag (N2018/02777/FF) att ta fram en onlineutbildning för digitala startups samt utveckla och genomföra Innovation Boot Camps för studerande vid universitet och högskolor. Uppdraget omfattade 7 miljoner kronor och redovisades till regeringen i februari 2019. Innovation Boot Camp genomfördes vid sexuniversitet under hösten 2018. RISE utvecklade inom uppdraget en kunskapsbank för digitala startups med fokus på unga grundare och entreprenörer, Starta en startup. Kunskapsbanken omfattar cirka 70 filmer som lyfter fram vanliga frågor och erfarenheter om att starta företag. Sedan sommaren har filmerna i Starta en startup haft nära 650 visningar och sprids lokalt via ett antal samarbetspartners såsom Drivhuset och Mindpark. Fortsatt spridning sker under 2020.

Kompetensutveckling för tillväxt i små företag

Tillväxtverket initierar och driver insatser för att stödja nyskapande metoder, arbetssätt och verktyg för affärsutveckling. Insatserna ska leda till ny och ökad kunskap och kompetens med syftet att stärka svenska tillväxtföretags internationella konkurrenskraft och utveckla verksamheten hos företagsfrämjande aktörer.

Programmet avslutades i huvudsak under 2019 med kunskapsspridning och kommunikation av de två större insatserna Strategiskt styrelsearbete och Internationaliseringskompetens. Som ett led i avslutandet tog vi under året fram sex publikationer varav en följeforskningsrapport och två sammanfattande kunskapsrapporter.

Internationaliseringskompetens – förberedande internationalisering

Insatsen Internationaliseringskompetens åtta projekt följdes av fyra internationaliseringsforskare. Deras rapport pekar på vikten av att målgruppsanpassa internationaliseringsstödet för små tillväxtföretag och startups/scaleups. Branschspecifika relationer och internationella affärsnätverk blir allt viktigare för små kunskapsintensiva tillväxtföretag. Rådgivning, som tar sin utgångspunkt i företagets förutsättningar och affärsmodell och som fokuserar på branschspecifika internationaliseringshinder, verkar ha en större effekt på företagens internationella expansion än mer generell rådgivning. Det stöd som efterfrågas finns inte alltid till hands. Företagsfrämjare i innovationsmiljöer kan i större utsträckning generera möjligheter, ge legitimitet och stötta access till relevanta affärsnätverk och kunder. Små företag kan också behöva rätt typ av stöd för prioriteringar av utländska marknader. Det är viktigt att fortsatt utveckla nya lösningar och andra stödformer för att förbereda mindre tillväxtföretags internationalisering.

En annan lärdom är behoven av att öka tillväxtföretagens kundkunskap inför en internationalisering.Framtida insatser bör innehålla ett större fokus på företagens erbjudanden till internationella kunder. Rent generellt drog företag som gjort sina första affärer nationellt eller internationellt större nytta av deltagandet i programmet.

Flera av företagen lyfte fram att insatsen skapade en medvetenhet om behovet av rätt team i företaget och andra nära nyckelkontakter och behovet av att förstå den utländska marknadens komplexitet för en internationell expansion.

Strategiskt styrelsearbete

Styrelsens betydelse och roll är central inte minst för omvärldsbevakning av marknaden, identifiering av nya kunder, digitalisering och finansiering. Några av slutsatserna från arbetet med Strategiskt styrelsearbete är vikten av att öka kunskapen om styrelsens roll i företaget, om betydelsen av mångfaldskompetens i styrelserummet och av att ha formella riktlinjer, exempelvis ägardirektiv, som stöd för ett affärsstrategiskt styrelsearbete.

Vidare finns behov av att utveckla insatser och verktyg för rekrytering och matchning av styrelseordförande och styrelseledamöter anpassade till behoven i mindre företag. Marknadens utbud matchar inte alltid efterfrågan hos små tillväxtföretag. De offentliga företagsfrämjarna kan ha en viktig roll för att utveckla området.

En övergripande slutsats från följeforskningen är att företagens deltagande i insatser för styrelseutveckling måste jacka in i rätt fas i företagen och i rätt mognadsnivå. Förändringsarbete sker ofta i små steg och utgår ifrån en grundläggande analys.

Projekten bidrog enligt en genomförd utvärdering till programmets prestationsmål, men måluppfyllelsen vad gäller att utveckla nya metoder och verktyg var något begränsad.

Guiden Styrelsetrappan marknadsfördes under året, bland annat via företagsportalen verksamt.

Övriga insatser

Pilotinsatserna för affärsjuridik och digitalisering för tillväxt samt digital kompetens i styrelse och ledning avslutades operativt under året. Dessa insatser ligger genom format och innehåll till grund för det pågående regeringsuppdraget för Höjd digital kompetens i ledningar och styrelser .

Mentorskapsprogrammet

I mars 2018 övertog Tillväxtverket genomförandet av mentorskapsprogrammet ”Mentor – starta företag” enligt överlåtelseavtal mellan Almi företagspartner och NyföretagarCentrum Sverige (Stiftelsen Svenska Jobs and Society). Programmet innebär att en nyföretagare som adept får tillgång till en mentor under ett år.

I slutrapporten för mentorskapsprogrammet 2018–2019 framgår det att 609 mentorpar av 631 startade genomförde programmet. Av de startade paren var 61 procent av adepterna kvinnor och 27 procent av adepterna hade utländsk bakgrund.

PRESTATION

Främja samverkan mellan skolan och industri – SmartIndustri

Tillväxtverket slutrapporterade i mars 2019 uppdraget att främja samverkan mellan skola och industri, som pågick 2016–2018 och omfattade 9 miljoner kronor. Syftet var att öka ungas intresse för arbete inom industrin och att motverka arbetskraftsbrist. En stor utmaning för industrins framtida kompetensförsörjning är att många industrirelevanta gymnasieutbildningar har ett lågt söktryck och en skev könsfördelning mellan flickor och pojkar. Tillväxtverket beviljade därför sexpilotprojekt som bedrevs i sex regioner i syfte att utveckla regionala samverkansformer mellan lokala industriföretag, skolor och andra relevanta aktörer. Genom insatserna deltog omkring 4000 elever i aktiviteter som innebar att unga kunde skapa sig en egen bild av industrin som framtida arbetsplats. I början av 2019 genomfördes en utvärdering, som visar att aktörerna är intresserade av att vidareutveckla sina metoder och samverkansmodeller, men att framtida insatser är beroende av fortsatt projektfinansiering.

Bedömning av måluppfyllelse

Tillväxtverkets insatser på området är huvudsakligen långsiktiga för att tillsammans med andra myndigheter och aktörer förändra och utveckla metoder för matchning, vägledning, utbildning med mera för att de bättre ska tillgodose näringslivets behov. Vi kan redovisa ett antal resultat på kort sikt från pågående utvecklingsarbete. Insatsernas rapporterade resultat sammanfattas i punktform nedan:

  • Deltagarna är nöjda med stödet inom ”Enklare vägar till jobb och kompetensförsörjning i näringslivet”. I en frivillig webbenkät som besvarats av 183 deltagare ligger snittbetyget mellan 4,0 och 4,2 på de frågor som undersöker om insatsen har stärkt deras förutsättningar till att få jobb.

  • I uppdraget ”Nyanländas företagande” har 643 företag startats av programdeltagarna. 30 procent av dessa företag startades av kvinnor.

  • Tillväxtverket ska stödja utvecklingen av socialt företagande och entreprenörskap. Samarbetet med de 17 regionerna har gett som resultat att socialt företagande används som ett verktyg för att uppnå hållbarhetsmålen i det regionala tillväxtarbetet och att socialt företagande skrivs in i allt fler regionala utvecklingsstrategier. 12 strategiska projekt arbetar med att utveckla finansieringsinstrument och stärka affärsverksamheten i de sociala företagen. 40 affärsutvecklingscheckar beviljades under 2019.

  • För att främja entreprenörskap vid universitet och högskolor har vi medfinansierat en konferens, beviljat verksamhetsbidrag, gett stöd till Emax Sverige och spridit erfarenheter från Innovation Boot Camps.

  • Tillväxtverket ska stödja kompetensutveckling för tillväxt i små företag. Detta uppdrag avslutades under 2019, vilket innebär att årets aktiviteter framförallt har fokuserat på kunskapsspridning och kommunikation.

  • I slutrapporten för mentorskapsprogrammet framgår det att 609 av 631 mentorpar slutförde insatsen, vilket motsvarar 97 procent.

  • Tillväxtverket har beviljat sex pilotprojekt för att utveckla samverkan mellan skola och industri. Genom dessa insatser har omkring 4000 elever kunnat skapa sig en egen bild av industrin som en framtida arbetsplats.

Resultatområde Förenkling

Företagens kostnader för regler och myndighetskontakter minskar.

Bakgrund

Tillväxtverkets verksamhet ska bidra till att företagen får bättre förutsättningar med enklare och mer attraktiva villkor. Ramvillkor för företagande, det vill säga lagar och regler samt tillämpningen av dem har stor betydelse för företagens konkurrenskraft. Företagande gynnas av ändamålsenlig, tydlig och förutsägbar regelgivning och god tillgänglighet till information om regelverk och offentligt stöd och främjande. Transparens och förutsägbarhet minskar riskerna för godtycklighet och korruption och stärker incitamenten att starta och driva företag. Tillväxtverkets arbete med att förenkla för företag rör sig främst inom tre områden - Bättre regler, Bättre tillämpning av regler, samt Smarta digitala tjänster som förenklar myndighetskontakter och tillgång till relevant information.

Lagar och myndighetsregler är ett av de främsta upplevda tillväxthindren för små och medelstora företag. Företagare med utländsk bakgrund ser rent allmänt större hinder att starta och driva företag än de med svensk bakgrund. Tillväxtverkets undersökning Företagens villkor och verklighet 2017 visar att småföretag upplever regler som ett större hinder än medelstora företag, vilket kan bero på att de inte har samma administrativa och juridiska resurser att hantera regelmängden. Soloföretag upplever mindre hinder än övriga småföretag, förmodligen därför att de berörs av färre regler.

Svenskt företagsklimat ligger relativt väl till i internationella jämförelser. Det har stor betydelse eftersom det är viktigt att förutsättningarna för företagen är konkurrenskraftiga i förhållande till omvärlden. I Världsbankens rapport Doing Business 2020 placerar sig svenskt företagsklimat på plats 10 av 190 länder. Undersökningen fokuserar på det som direkt påverkar företagande, till exempel regelverk, tillståndsgivning och kreditgivning till företag. Framsteg har gjorts inom olika områden, exempelvis har processen att starta företag blivit enklare de senaste åren.

Samtidigt visar Tillväxtverkets undersökning Företagens villkor och verklighet 2017 att 24 procent av företagen i Sverige ser lagar och regler som ett stort hinder för tillväxt. Den positiva trenden att regler som hinder minskar, har mattats av, och när vi tittar på den totala kostnaden för nya och ändrade regelverk ser den totala regelkostnaden ut att öka. Men vi ser också att förenklingsinsatser ger resultat. I branscher där det har gjorts olika förenklingsåtgärder och där tillämpningen av regelverken har förenklats upplever företagen en förbättring.

Digitala lösningar i samverkan mellan fler aktörer i digitala ekosystem är ett kraftfullt sätt för att förenkla tillämpning av regelverk och minska upplevelsen av regler som tillväxthinder. Exempel på detta är tjänster och digital infrastruktur för uppgiftslämnande och handläggningsprocesser. Sverige ligger väl till i internationella jämförelser inom digital förvaltning, men vi tenderar att halka efter och behöver jobba aktivt för att öka såväl vår innovationsförmåga som takten för att leverera nya smarta lösningar i samverkan med andra aktörer, såväl offentliga som privata. Tjänsterna måste utformas med utgångspunkt i företagens behov av förenkling, vilket innebär att vi behöver fortsätta att utveckla vår metodik för kundcentrerad utveckling, tjänstedesign och strategiarbete för att nå mer komplexa målbilder.

Genomförande förenkling

Ändamålsenliga regler och minskade kostnader

Återrapporteringskrav 2.1

Årlig redovisning av förslag och genomförda åtgärder för att konsekvensutredningarnas kvalitet ska höjas. I arbetet bör Tillväxtverket bland annat ta med sig slutsatser från Regelrådets arbete, erfarenheter från arbetet med konsekvensutredningar på EU-nivå och OECD.

Tillväxtverket har tagit fram och testat ett nytt arbetssätt för användarcentrerad, behovsdriven och samskapande utveckling i förenklingsarbetet som vi kallar förenklingsdesign. Som pilotprojekt har vi stöttat Livsmedelsverket i genomförande av ett regeringsuppdrag om förenklade förfaranden för avsättning av vildsvinskött på marknaden. Tillsammans med 12 andra aktörer har vi skapat en gemensam syn på utmaningar, utforskat förutsättningar och behov samt tagit fram lösningar utifrån en gemensam bild av nuläget.

För mer information om metodiken se Återrapporteringskrav 2.1 i Tillväxtverkets regleringsbrev för 2019. Där beskrivs även förslag och genomförda åtgärder för att konsekvensutredningarnas kvalitet ska höjas. I februari 2019 rapporterades även motsvarande återrapporteringskrav i enlighet med dåvarande återrapporteringskrav (2.2) i regleringsbrevet för 2018.Tillväxtverket har i uppgift att arbeta med metodutveckling samt erbjuda rådgivning och utbildning till myndigheter, kommittéer och Regeringskansliet i samband med konsekvensutredningar vid regelgivning. Därigenom kan vi bidra till bättre konsekvensutredningar och att regelgivare får ett bättre underlag inför beslut om nya eller ändrade regler.

Under året deltog vi i Regeringskansliets kommittéutbildningar med ett utbildningspass om konsekvensutredningar vid regelgivning vid fem tillfällen med sammanlagt 58 deltagare. Tillväxtverkets pass är en del i ett bredare utbildningskoncept anordnat av Kommittéservice, ingen utvärdering har gjorts under året. Tillväxtverket, Ekonomistyrningsverket och Naturvårdsverket genomförde också en utbildning för Regeringskansliet där 41 personer deltog och en utbildning för förvaltningsmyndigheter där 36 personer deltog. Utvärderingar har genomförts från utbildningarna.

Utifrån dessa utvärderingar drar Tillväxtverket slutsatsen att innehållet generellt sett kan anses vara relevant. Det är dock tydligt att det finns en målgrupp som efterfrågar någon form av kunskapsutbyte som kan vara på en mer specialiserad och avancerad nivå. Det bästa sättet att tillgodose denna efterfrågan är troligen att erbjuda diversifiering i utbudet av utbildning och stöd. Tillväxtverket kommer att se över även denna fråga för att klarlägga vilka praktiska möjligheter som finns att möta även denna efterfrågan.

Därutöver genomförde vi en riktad utbildningsinsats hos Post- och telestyrelsen. Vi gav också stöd i enskilda konsekvensutredningsärenden till 26kommittéer, departement och myndigheter. Av dessa yttrade sig Regelrådet om tvåkonsekvensutredningar, varav en intebedömdes uppfylla kraven enligt förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning. Vidare har Regelrådet under året yttrat sig över trekonsekvensutredningar där stöd har givits tidigare år, av dessa bedömdes två vara av tillräckligt bra kvalitet. Tillväxtverket arbetar löpande med att förbättra och utveckla insatserna för att kunna erbjuda ett så bra stöd som möjligt för regelgivarna i deras arbete med konsekvensutredningar. En förutsättning för att nå framgång är dock också att regelgivarna själva avsätter tillräckligt med tid för att genomföra nödvändigt förbättringsarbete.

Tillväxtverkets arbete på regelkostnadsområdet tar avstamp i det mål som regeringen aviserade om att de administrativa kostnaderna för företag till följd av regler ska vara lägre 2020 än 2012. Sedan 2014 följer Tillväxtverket därför upp hur företagens administrativa kostnader påverkas av nya och ändrade regler. Tillväxtverkets uppföljning av hur företagens regelkostnader har utvecklat sig visar att de administrativa kostnaderna totalt sett har ökat de senaste åren.

Sedan 2016 analyseras regeleffekterna ur ett bredare perspektiv och omfattar inte bara administrativa kostnader, utan även andra effekter för företagen såsom investeringskostnader, produktionskostnader samt konkurrenseffekter. Varje år upprättar Tillväxtverket en rapport med en uppskattning av utvecklingen för regelkostnader som uppstått till följd av nya eller ändrade regler. Den 15 april 2019 lämnades uppskattningen för 2018 till regeringen.

Tillväxtverket deltar i det internationella arbetet med att förenkla för företag. Vi representerar Sverige i Refitplattformen. Plattformen bildades 2015 och ska bidra till att förenkla EU-lagstiftningen och minska de administrativa bördorna. Plattformen består av en regeringsgrupp och en intressentgrupp som möts både enskilt och gemensamt och utfärdar rekommendationer utifrån inkomna förslag på regelförbättringar. Dessa kan komma från allmänhet, företag eller nationella administrationer. Många förslag kommer in online via funktionen ”Lighten the load” på EU-kommissionens webbplats. Vanligen träffas plattformen fyra till fem gånger per år, men med anledning av EU-kommissionens mandatskifte anordnades endast två möten under 2019. Sammanlagt behandlades 16 förenklingsförslag på ett brett spektrum av sakområden

Tillsammans med Regelrådet har Tillväxtverket upprättat en hemställan till regeringen med rekommendationer om hur arbetet med förslag till EU-regler kan förbättras.

Tillväxtverket representerar även Sverige i OECD:s regelkommitté, Regulatory Policy Committee (RPC), som är ett forum för att utbyta erfarenheter och idéer som rör regelgivningsprocessen. Tyngdpunkten ligger på konsekvensutredningar, samråd och utvärderingar. Under 2019 deltog vi itvåkommittémöten samt två konferenser.

Tillväxtverket deltar vidare i nätverket DEBR (Directors and Experts on Better Regulation) som är ett forum för strategiska frågor kopplade till bättre lagstiftning och regelförenkling och består av representanter från EU:s medlemsstater. Nätverket möts två gånger per år under EU:s ordförandelands värdskap. Under 2019 hölls möten i Bukarest och Helsingfors. Tillväxtverket deltog vid det senare.

Tillväxtverket ingår i nätverket Better Regulation Network. Inom nätverket träffas handläggare för att dela erfarenheter och goda exempel på hur man bedriver förenklingsarbete för företag i olika länder. Under 2019 deltog vi på ett möte.

Fördjupad utredning av frågor i anslutning till promemorian Krav på rapportering av betalningstider

Långa betalningstider inom näringslivet leder till försämrad likviditet för leverantörerna, vilket i sin tur ger dem sämre möjligheter att utveckla sina verksamheter och en pressad finansiell situation. Problemet påverkar särskilt mindre företag som är i behov av god likviditet för att kunna utvecklas och växa. Mot denna bakgrund föreslog Näringsdepartementet i promemorian Krav på rapportering av betalningstider, att företag med minst 500 anställda, enligt en ny lag årligen skulle redovisa uppgifter om avtalade betalningstider, faktiska betalningstider och försenade betalningar. Uppgifterna skulle göra det möjligt att följa utvecklingen av betalningstiderna.

Med anledning av remissinstansernas yttranden över promemorian beslutade regeringen att ge Bolagsverket och Tillväxtverket i uppdrag att ytterligare utreda frågor i anslutning till promemorian. Man ville att vi skulle överväga och vid behov komplettera konsekvensutredningen utifrån bland annat Regelrådets synpunkter. I detta skulle särskilt de samhällsekonomiska konsekvenserna uppmärksammas samt kostnader och nytta för små företag och rapporteringsskyldiga företag.

Uppdraget redovisades som en rapport till regeringen och rapporten skickades sedan ut på remiss. Remisstiden löpte ut den 28 juni 2019. I rapporten föreslogs att företag med minst 250 anställda skulle omfattas av rapporteringsskyldighet, för att få tillräcklig effekt av förslaget. Detta skulle medföra att 1783 företag blev rapporteringsskyldiga. En gräns vid 500 anställda skulle riskera att inte fånga upp en stor andel av företag som har höga nivåer av leverantörsskulder. Om man hade föreslagit en gräns vid 500 anställda hade 989 företag blivit rapporteringsskyldiga. Resonemangen styrktes genom den samhällsekonomiska analysen. Den samhällsekonomiska analysen visade exempelvis att nyttan för de mindre företagen översteg administrationen för de större företagen.

Enklare myndighetskontakter och kortare handläggningstider

Myndigheters handläggningsprocesser påverkar företags konkurrenskraft och utveckling. Krångliga processer och långa handläggningstider kan försvåra för företag att bedriva sin verksamhet och hämma såväl start av nya företag som befintliga företags möjligheter att växa. Även myndigheter påverkas negativt av ineffektiva handläggningsprocesser, i form av ökade kostnader och resursbehov.

PRESTATION

Handläggningsprocesser i besöksnäringen

Tillväxtverket fick i juli 2018 i uppdrag att lämna förslag på handläggningsprocesser som har särskild betydelse för konkurrenskraften hos företag inom besöksnäringen och hur handläggningstiderna kan kortas. Syftet med uppdraget var att stärka regeringens och berörda myndigheters förmåga att prioritera förenklingsåtgärder som ger stor effekt för en bransch som är strategisk viktig för Sveriges tillväxt och sysselsättning. En slutrapport överlämnades till regeringen i februari. De processer som upplevs som mest krångliga och tillväxthämmande av företagen inom besöksnäringen är relaterade till byggande, evenemang och servering och särskilt processerna bygglov, strandskyddsdispens, tillstånd för uppsättning av skylt, tillstånd för offentlig tillställning och användning av offentlig plats samt serveringstillstånd. Samtliga berörda myndigheter har bidragit med underlag till rapporten och tagit del av Tillväxtverkets rekommendationer.

En av rekommendationerna som lyfts i uppdraget är att vidareutveckla programmet Serverat, se stycket ”Serverat– enklare företagande genom digitala tjänster” nedan.

Förenklingsarbetet på 19 myndigheter

Tillväxtverket har i uppdrag att följa upp förenklingsarbetet på 19 centrala myndigheter. Uppdraget gäller perioden 2014–2020 och utgör en del av regeringens förenklingsarbete. Syftet är bland annat att säkerställa positiv utveckling över tid kopplat till tre övergripande mål. Under året analyserade Tillväxtverket den utveckling som skett fram till 2017, det vill säga drygt halva perioden.

Resultatet visar bland annat att det har skett en viss positiv utveckling mot målet att handläggningstiderna ska minska. Utvecklingen har varit som mest positiv kopplat till målet om systematiskt samråd med företagen. Det går dock inte att utläsa någon positiv utveckling kopplat till målet om att företagen ska vara mer nöjda med sina kontakter med myndigheter. Visammanställde också rekommendationer baserat på rapporteringarna samt delade med oss av vår kunskap om metoder och verktyg som kan användas för att förenkla för företag i syfte att stärka myndigheternas förmåga att öka takten i förenklingsarbetet.

Insatser för ökad måluppfyllelse

Tillväxtverket ska årligen redovisa förslag och genomförda åtgärder för att öka måluppfyllelsen för regeringens mål för förenklingsarbetet. Vårt huvudsakliga förslag i 2019 års rapportering var att regeringen och myndigheter investerar i ett ekosystem för enkla digitala myndighetskontakter, se avsnitt Vidareutveckling av verksamt.se, eftersom det skulle öka regeringens och berörda myndigheters förmåga att åstadkomma en systematisk, långsiktig och positiv förändring inom samtliga förenklingsmål.

Om ett ekosystem för enkla digitala myndighetskontakter skulle införas så bedömer Tillväxtverket att det skulle ge upphov till följande nyttor:

  • Företagens upplevelser av krångel vid tillståndsansökningar skulle minska och myndigheters och kommuners faktiska handläggningstider skulle bli kortare.

  • Företag skulle i lägre utsträckning se regler som ett tillväxthinder, eftersom målbilden skapades för att lösa de problem som företagen själva lyfter fram.

  • De årliga administrativa kostnaderna för företag och ombud skulle uppskattningsvis minska med 1,67 miljarder kronor.

  • Ett samlat grepp för att till stora delar lösa frågan om att företag endast ska behöva lämna en uppgift en gång.

Minskat och förenklat uppgiftslämnande för företag

Företag som verkar i regeltunga branscher lämnar återkommande uppgifter till olika myndigheter. En viktig del inom förenklingsarbetet är att minska och förenkla företagens uppgiftslämnande. Det görs inom arbetet med verksamt.se, Serverat och Tillväxtverkets uppdrag som utvecklingsmyndighet att främja digitala lösningar.

Uppdrag att verka för Digitalt först

I juli 2017 fick Tillväxtverket i uppdrag av regeringen att vara utvecklingsmyndighet för arbetet med att skapa enkla, sammanhängande och gemensamma digitala myndighetskontakter för företag (N2017/04844/FF). Delrapporter har lämnats i februari 2018 och 2019. Slutrapporten lämnas i februari 2020.

Uppdraget gäller 2017–2019 och innebär att Tillväxtverket, i nära samarbete med berörda statliga och kommunala myndigheter, ska främja digital förnyelse genom att tillgängliggöra information. Tillväxtverket ska också stötta berörda myndigheter att tillämpa principen digitalt först i företagens myndighetskontakter.

Under 2019 bedrev Tillväxtverket flera olika satsningar som alla bidrar till uppdragets måluppfyllnad. Exempel på satsningarna som har mycket stor inverkan på uppdraget:

  • Digitalt ekosystem – en målbild och genomförandestrategi för att förenkla myndighetskontakter och uppgiftslämnande. (För mer information om ekosystemet se avsnitt Vidareutveckling av verksamt.se).

  • I samarbete med Jordbruksverket och Livsmedelsverket inom livsmedelskedjan har Tillväxtverket under 2019 tagit fram en prototyp aven samtjänst för vattenbruk (N2017/04767/DL N2015/02216/DL (delvis)).
    I prototypen får användaren en sammanhållen process för ansökan av fem olika tillstånd från Jordbruksverket, Livsmedelsverket, kommun och länsstyrelse. Samtjänsten skulle reducera uppgiftslämnandet väsentligt i och med att företagen skulle slippa att lämna vissa uppgifter flera gånger till olika myndigheter. Samtjänsten skulle utnyttja de tekniska lösningar som föreslås inom ramen för ekosystemet och skulle i ett nästa steg kunna lanseras på nya verksamt.se. Mer information om samtjänst för vattenbruk kommer finnas i slutrapporten för digitala tjänster i livsmedelskedjan som lämnas i februari 2020.

  • Serverat – enklare företagande genom digitala tjänster (beskrivs närmare i nästa avsnitt Serverat).

Serverat

I programmet utvecklas nationella digitala lösningar som gör det enklare att starta och driva företag och att lämna uppgifter till myndigheter och kommuner. Programmet omfattar metodik för förenklingsarbete, framtagning av standarder och specifikationer för kommunala e-tjänster, samt framtagning av tillståndsguider på verksamt.se.

Förenklingspotentialen med tillståndsguiderna bedöms vara stor eftersom det minskar den tid som krävs av företagaren för att få en överblick av de totala myndighetskraven som gäller för en specifik verksamhet. Även nyttan med nationella digitala tjänster bedöms vara stor, särskilt för de företag som verkar i regeltunga branscher med omfattande myndighetskontakter. En digital ärendehantering stärker företagens förmåga att göra rätt från början, vilket också innebär att företagare kan lägga mindre tid på myndighetskontakter. Nationella digitala lösningar bidrar också till att regeltillämpningen och tillståndsgivningen kvalitetssäkras och blir mer lika över hela landet. Även kommunernas förmåga att erbjuda företagen digitala e-tjänster stärks, vilket är extra betydelsefullt för kommuner med små resurser och ett mindre antal ärenden. Detta ökar sannolikheten för att företag på mindre orter ska ha möjlighet att hantera sina myndighetsärenden digitalt.

Tillväxtverket har låtit utvärdera den samhällsekonomiska nyttan med Serverat för kommuner och företag. Utvärderingen visar att den potentiella nyttan, av det Serverat levererat hittills och det antal kommuner som använde de nationella e-tjänsterna vid utgången av 2019, uppgår till cirka 105 miljoner kronor årligen. Företagens nytta består av kostnadssänkningar om 83 miljoner kronor årligen, och är på så sätt ett betydande bidrag till Tillväxtverkets mål att företagens kostnader för regler och myndighetskontakter minskar. Det är företagens tidsbesparing till följd av tillståndsguiderna på verksamt.se som står för den största delen av företagens sänkta kostnader. Den direkta nyttan för kommuner beräknas till cirka 22 miljoner kronor årligen.

Grafik: Kommuner: Minskade handläggningstider - 22 mnkr, total samhällsnytta  - 22 mnkr. Företag: enkla verktyg för att starta företag - 52 mnkr, Färre tillväxthinder - 13mnkr, Minsakde administrativa bördor - 18 mnkr, total samhällsnytta 83 mnkr, Summa 105 mnkr

Nyttoanalys av Serverat

Förutsatt att Serverat tar fram ytterligare e-tjänstestandarder, förenklar integrationer mellan kommunala e-tjänster och kommunala verksamhetssystem samt ansluter samtliga kommuner beräknas den sammanlagda nyttan kunna uppgå till 200 miljoner kronor årligen .

Under 2019 har programmet Serverat utvecklat e-tjänstestandarder för ytterligare tillstånd på tobak- och alkoholområdet. En standard för ansökan om tobakstillstånd togs fram inför att en ny tobakslag trädde i kraft den 1 juli. Lagen innebar bland annat att alla butiker, kiosker, restauranger och bensinstationer som redan sålde tobaksvaror fick några månader på sig att ansöka om tillstånd hos kommunen för att få fortsätta sin försäljning av dessa produkter. Genom att ta fram standarden stärkte Serverat anslutna kommuners förmåga att ta emot ansökningarna via en kvalitetssäkrad, digital e-tjänst. En digital lösning möjliggör för mer kompletta ansökningar vilket i sin tur bidrar till kortare handläggningstider.

Under 2019 har Tillväxtverket i samverkan med branschorganisationer, myndigheter och kommuner tagit fram och publicerat en checklista för att anordna evenemang. Tillväxtverket publicerade också, i samarbete med Jordbruksverket och Livsmedelsverket, en checklista för att starta vattenbruk. Totalt finns nu fem tillståndsguider (checklistor) på verksamt.se som är framtagna inom programmet Serverat. Som framgår ovan är det här den delen av Serverat som hittills haft störst förenklingseffekt för företagarna.

Serverat 2019 i siffror:

  • 21 kommuner anslöt sig till Serverat. Sammanlagt är nu 41 kommuner anslutna.

  • 9325 checklistor för att starta restaurang skapades på verksamt.se.

  • 2990 checklistor för att starta hotell skapades på verksamt.se.

  • 1749 checklistor för att starta biodling skapades på verksamt.se.

  • 573 checklistor för att starta vattenbruk skapades på verksamt.se.

Verksamt.se

Återrapporteringskrav 2.2

Årlig redovisning av de insatser som myndigheten har genomfört för att driva och utveckla företagsportalen verksamt.se samt de insatser som myndigheten har genomfört för att minska och förenkla uppgiftslämnandet för företag (enligt uppdrag 1.1 i RB 2019). De medel som har använts till dessa insatser ska redovisas på anslagsnivå. Vidare ska myndigheten sammanställa och redovisa de totala kostnaderna och intäktskällorna för verksamt.se samt en preliminär budget för 2020.

Driva och utveckla företagsportalen verksamt.se

PRESTATION

Resultat och användning av verksamt.se

På webbplatsen verksamt.se finns information och service från över 50 olika myndigheter. Verksamt.se drivs av Tillväxtverket och Bolagsverket, med Skatteverket och Arbetsförmedlingen som aktiva samarbetsparter. Dessa aktörer utvecklar och förvaltar innehåll och tjänster på verksamt.se.

Vi har tidigare år mätt nöjdheten med verksamt.se via en webbenkät kallad Web Service Index (WSI). 2019 har vi arbetat med ett nytt enkätverktyg där vi ställer betydligt färre frågor. Resultatet har blivit att vi fått in ett mycket större antal svar, drygt 19000 användare svarade på enkäten under perioden 11 november till 31 december 2019. På frågan ”tycker du att verksamt.se gör det enklare att starta och driva företag?” svarade 72 procent ja, 20 procent svarade ja till viss del. 8 procent tyckte inte att verksamt.se gör det enklare att starta och driva företag.

Verksamt.se hade 2019 3,2 miljoner användare. Webbplatsen fortsätter att utvecklas positivt, även om vi ser en mindre ökning av antalet användare i år jämfört med åren innan. Antalet användare ökade med 7 procent 2019, jämfört med 20 procent 2018. Avmattningen av ökningen kan vara en följd av en minskad kommunikationsbudget. Med mindre annonsering och därmed mindre spridning av relevanta nyttor till målgruppen blir effekten minskat antal besökare, vi ser därför att kommunikationsinsatser fortsatt är en mycket viktig del för att nå ut med vår information och service till företagen.

Cirka 30 procent av besöken på verksamt.se ledde till att användaren loggade in på Mina sidor. Antalet inloggningar var 2019 2,1 miljoner. Varje företagare som använde verksamt.se loggade i snitt in 4 gånger under året.

E-tjänsten för att göra en affärsplan har de senaste åren minskat i användning, under året minskade antalet skapade affärsplaner på Mina sidor med 23 procent . Den största anledningen till minskningen tror vi är att utbudet av digitala tjänster för affärsplaner har ökat generellt, samt att vi minskat kommunikationsinsatserna för tjänsten.

Vidareutveckling av verksamt.se

Utifrån genomförda kundresor med företagare och användarundersökningar har en målbild tagits fram i form av ett nytt digitalt ekosystem. Vi bedömer att ekosystemet kraftigt kan förenkla myndighetskontakterna för företag och samtidigt skapa nyttor för samtliga inblandade aktörer, både på verksamt.se och hos andra myndigheter, kommuner, ombud, tjänsteleverantörer, främjare och regeringen.

Målbilden för ekosystemet beskriver hur olika aktörer tillsammans kan skapa värdeerbjudanden till olika kundgrupper och består av 30 olika erbjudanden. Målbilden är tänkt att kunna realiseras på fem års sikt givet tillräcklig finansiering. Ett av de värdeerbjudanden som riktas till företagare är ”Sammanhållna guidade processer för hela företagshändelser”. Den tänkta Samtjänsten för vattenbruk som beskrivs ovan i avsnitt Uppdrag för att verka för digital först, är ett första steg för att realisera det värdeerbjudandet.

Under året har vi bland annat arbetat med att förankra ekosystemet hos myndighetssamarbetet eSam. Arbetet har varit framgångsrikt och ekosystemet är nu antaget som målbild för hela eSams arbete kring livshändelsespecifik digital utveckling för både privatpersoner och företag.

En beta-version av ett nytt verksamt.se har börjat utvecklas under hösten 2019. Det första steget är att etablera en ny teknisk plattform som anpassas för att kunna leverera de nya erbjudandena till företagen som beskrivs i ekosystemet. De erbjudanden som riktas mot företag är främst tänkta att levereras på nya verksamt.se.

Finansiering har nu erhållits via Livsmedelsstrategin för att påbörja en första värdeleverans inom livsmedelsområdet i linje med ekosystemet och som en del av ett nytt verksamt.se. Medel finns för 2020–2025.

PRESTATION

Uppdrag att öka innovationstakten i utveckling av verksamt.se

Den 28 februari 2019 slutrapporterade Tillväxtverket och Bolagsverket regeringsuppdraget Öka innovationstakten i utvecklingen av verksamt.se (N2018/00712/FF). Syftet med uppdraget var att främja och förenkla för företagande genom att bland annat erbjuda fler och mer individuellt anpassade tjänster till företagare och potentiella företagare. Innovativa arbetssätt, ny teknik samt mer offentligt/privat samskapande pekades ut som framgångsfaktorer för att öka takten i utvecklingen av verksamt.se till att bli ett ännu enklare, smartare och effektivare kundmöte.

Uppdraget genomfördes i myndighetssamarbetet Starta och driva företag och fokuserade på fyra områden:

  • Utveckla plattform för samskapande (Verksamt Labs)

  • Genomföra marknadsdialoger (Innovationsforum)

  • Genomföra innovationstävling (Verksamt.se Data Challenge)

  • Testa ny teknik som artificiell intelligens och maskininlärning

I uppdraget använde vi oss av agila och iterativa metoder och arbetssätt baserade på tjänstedesign. Det hjälpte oss att utforska olika perspektiv och snabbt testa våra idéer på slutanvändaren. Idag är metoden implementerad som ett användardrivet arbetssätt på Tillväxtverket.se.

Uppdraget gav flera viktiga insikter för kommande arbete. En sådan är att det finns ett stort intresse från marknaden att samskapa kring tjänster som gör det enklare för företag och en klar önskan om att börja samskapa i praktiken. Tillväxtverkets bedömning är att ett digitalt ekosystem och bakomliggande infrastruktur är en förutsättning, både för samskapande med marknaden samt för ökade satsningar på innovation och användning av ny teknik.

En slutsats från de genomförda marknadsdialogerna (Innovationsforum) för förenklat företagande var att myndigheternas målbild och strategi för ekosystemet uppfattades som relevant för de företag och organisationer som deltog. Två tillfällen arrangerades, en gång i Stockholm och en i Sundsvall. Totalt deltog cirka 90 deltagare. Temat för dialogerna var ”Mina Data”, det vill säga en princip där företagen kontrollerar sin data och genom samtycke kan välja att dela denna vidare till valfri aktör. Principen är central för myndighetssamarbetet Starta och driva företag och implementering av den gemensamma målbilden för ekosystemet.

Innovationstävlingen (Verksamt.se Data Challenge) visade att det finns ett stort intresse för att skapa nya smarta lösningar med hjälp av offentliga data. Tävlingsutmaningen löd ”Hjälp företagare att växa snabbare” och omfattade kända hinder för att utveckla sitt företag och nå ökad tillväxt, brist på kapital och kompetens. Kan offentliga data skapa förutsättningar för nya smarta lösningar som matchar arbetskraft med kompetensbehov eller som löser företagens finansieringsbehov? Närmare hundra företagare och personer anmälde intresse för tävlingen med resultatet 23 inlämnade tävlingsbidrag.

Tillväxtverket gör bedömningen att denna typ av tävling är ett bra sätt att främja öppen och datadriven innovation, och att det är lämpligt att använda en nationell plattform för ändamålet. Erfarenheten visar dock att det finns behov av förbättrad tillgänglighet till öppna offentliga data, och att förutsättningarna behöver stärkas för att realisera vinnande tävlingsbidrag till färdiga tjänster. Tävlingen utfördes i nära samverkan med Tillväxtverkets regeringsuppdrag Att främja öppen och datadriven innovation (dnrFi2017/01431/DF), genom en nationell plattform för offentliga utmaningar.

Råd och stöd vid export

Under året har innehållet i den tidigare tjänsten för att hitta rådgivare flyttats till en ny teknisk plattform. Den nya tjänsten, Råd och stöd vid export, publicerades den 1 juli på verksamt.se och har både användartestats och tillgänglighetstestats under hösten. Testerna har resulterat i konkreta förslag på förbättringar vad gäller bland annat filtreringens funktionalitet och innehållet i tjänsten. Dessa ändringar kommer att implementeras i början av 2020.

I den nya tjänsten kan företag, precis som tidigare, hitta rådgivare inom export, men de kan även hitta utbildningar, inspirationsmaterial, guider och verktyg. Design och funktionalitet har utvecklats för att skapa en mer användarvänlig upplevelse, både för företagen och för de aktörer som administrerar tjänsten.Den nya tjänsten är också tekniskt konstruerad så att den passar de utvecklingsplaner som finns för verksamt.se i stort.

Karensavdraget

Den 1 januari 2019 ändrades sjuklönelagen och karensdagen ersattes av ett karensavdrag. Tillväxtverket fick tillsammans med Försäkringskassan ett uppdrag att informera om regeländringen. Försäkringskassan riktade in sig främst mot allmänheten medan Tillväxtverket riktade sina aktiviteter mot små arbetsgivare. Vi hade även dialog med medlemmar ur samverkans-projektet Srf Lönsam, som är ett samarbete mellan Srf konsulterna och flera av branschens ledande lönesystemleverantörer. Detta för att säkerställa att det fanns en samsyn kring de exempel vi valde att kommunicera.

Utifrån uppdraget tog vi fram nytt innehåll på verksamt.se som förklarar hur det nya karensavdraget fungerar. En animerad film med räkneexempel bidrog till att ytterligare tydliggöra de nya reglerna. Vi har kunnat se ett mycket stort intresse av att ta del av den nya informationen om karensavdraget. Från kampanjens start den 17 december 2018 fram till 20 februari 2019 hade innehållet om karensavdraget på verksamt.se 187360 sidvisningar. Jämfört med liknade kampanjer för verksamt.se är detta mycket höga siffror. Under samma period hade filmen med det utvalda räkneexemplet nästan 30000 visningar.

Sidan om hur karensavdraget beräknas är fortfarande en av våra mest besökta sidor vilket visar på att det fortfarande finns ett stort behov att ta del av information om hur karensavdraget fungerar.

Brexit

Under året har vi löpande bevakat brexit och uppdaterat informationen om detta på verksamt.se. Det har skett i nära samråd med Kommerskollegium och Tullverket. Besöksstatistiken har varierat under året men vi har sett en ökning i samband med tidigare uttalade utträdesdatum.

Den 19 juni livesände vi ett webbseminarium om brexit där experter från Business Sweden, Tullverket och Kommerskollegium deltog. Webbseminariet spelades in och finns publicerat på brexit-sidan på verksamt.se. Under sändningen hade webbseminariet totalt 50tittare och i efterhand har webbseminariet haft drygt 470 visningar på Youtube.

Podcast Skatteskolan

Under hösten 2019 lanserade vi den tredje säsongen av podcasten Skatteskolan, som vi producerar tillsammans med Skatteverket. Inriktningen för säsong tre har varit branschspecifik skatteinformation, ett område som företagare upplever som komplicerat och svårt att förstå, vilket framgår av rapporten Företagens villkor och verklighet.

Den första säsongen, som spelades in och sändes hösten 2017, vände sig primärt till den som ska starta företag. Säsong två riktar sig till etablerade företagare som vill veta mer om vad som är viktigt att tänka på första gången de ska göra något, till exempel anställa, ta in kapital eller exportera.

Podcasten uppskattades mycket för sitt sätt att förenkla frågor om skatt, moms och avgifter och avsnitten hade under 2019 i genomsnitt 168 lyssningar per dag. Under året blev podcasten uppmärksammad i det europeiska skatteforumet IOTA med en stor artikel i deras tidning. Totalt har podcasten haft 117552 lyssningar sedan lanseringen.

Starta företag-dagen

Starta företag-dagen har sedan 2005 hjälpt tusentals blivande företagare över hela landet på sin resa mot att starta eget. Dagen erbjuder föreläsningar från sju av oss myndigheter bakom verksamt.se och möjlighet att ställa frågor. Syftet är att pedagogiskt beskriva företagsstarten steg-för-steg, samt vilka myndigheter som gör vad och kan behöva kontaktas längs med resans gång. Förutom myndigheter medverkar redan etablerade företagare som inspirationsföreläsare, liksom lokala rådgivningsaktörer som erbjuder stöd i form av exempelvis affärsrådgivning, nätverk och finansiering.

Under 2019 arrangerade Tillväxtverket och de medverkande myndigheterna 21 Starta företag-dagar i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall. Stockholm, Göteborg och Malmö är ordinarie orter medan Starta företag-dagen i Sundsvall var ett extra erbjudande under 2019 för att underlätta för blivande företagare i norra delen av Sverige att delta. Sammanlagt deltog 2829 personer på Starta företag-dagar under 2019, varav 61 procent var kvinnor Deltagarna på Starta företag-dagen får ge sin syn på nyttan av dagen i en enkät. 65 procent instämde helt på frågan om att Starta företag-dagen fungerat som ett stöd för dem i processen att starta företag.

Eget företag-mässan

I november deltog verksamt.se på Eget företag på Stockholmsmässan i Älvsjö. Cirka 80 medarbetare från 13 myndigheter deltog i verksamt.se:s monter och tillsammans genomförde vi 3385 samtal med besökarna. Under mässan intervjuades 92 besökare kring sina företagsplaner och hur de upplevde vår service på mässan. Av de intervjuade upplevde 89 procent att de under sitt mässbesök hos oss fick relevant information och svar på sina frågor.

Broschyr Starta företag

Broschyren Starta företag har producerats i många år och så även under 2019. Den finns på svenska, engelska och lättläst svenska. Den tryckta versionen används framförallt i samband med mässor, event och informationsträffar och delades under 2019 ut i 48000 exemplar. De digitala versionerna laddades ner 9575 gånger. Broschyren finns även som e-bok och har under året lästs 4695 gånger, samt som ljudfil som spelats upp 7257 gånger på svenska och 1820 gånger på engelska.

Stöd för utländska företagare

EU:s tjänstedirektiv ska underlätta gränsöverskridande tjänsteverksamhet, både vad gäller etablering och tillfälligt tillhandahållande av tjänster. Tillväxtverket har i uppdrag att förvalta och utveckla den svenska elektroniska kontaktpunkten, vilket sker inom ramen för verksamt.se. Påverksamt.se finns information och möjlighet att ansöka om olika tillstånd som faller inom direktivets tillämpningsområde.

Verksamt.se utgör även den svenska elektroniska kontaktpunkten för EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv som ska underlätta den fria rörligheten för både företagare och arbetstagare. På verksamt.se finns information om och ansökningsuppgifter för de cirka 70 yrken som är reglerade i Sverige.

EU-kommissionen inledde under året ett överträdelseärende gentemot Sverige som innebär att vi inte fullt ut uppfyller kraven i direktiven om tjänster och yrkeskvalifikationer för den nationella kontaktpunktens funktion. Kommissionen lägger särskilt fokus på möjligheten att kunna utföra ett tillståndsärende enkelt, på distans och på elektronisk väg inom ramen för tjänstedirektivet. Tillväxtverket har vidtagit en rad åtgärder för att åtgärda identifierade brister.

Vi har genomfört en översyn av förmedlingsfunktionen, reviderat våra föreskrifter om kontaktpunkten och i samråd med sektorsmyndigheter uppdaterat information på verksamt.se. Alla behöriga myndigheter (kommuner, länsstyrelser och sektorsmyndigheter) har informerats om tjänstedirektivets krav på dem. Arbetet med vidareutvecklingen av verksamt.se, vad avser kontaktpunkten, har skett inom ramen för arbetet med inrättandet av en ny EU-portal som ska ge privatpersoner och företag tillgång till information, förfaranden och hjälp- och problemlösningstjänster online.

De engelska sidorna på verksamt.se har utökats under året, bland annat med information om hållbarhet och informationssäkerhet. Användningen av den engelska delen av verksamt.se ökade med 25 procent under 2019.

Kommunikationsarbete

Liksom tidigare år togs en plan med olika teman fram för 2019 som fick styra det löpande kommunikationsarbetet. Totalt genomförde och lanserade vi nio temakampanjer under året där vi nådde nya och befintliga målgrupper inom ämnen såsom hållbarhet, informationssäkerhet och socialt skydd. Under 2019 fortsatte vi även att kommunicera genom verksamt.se:s sida påFacebook.

I år var femte året som vi skickade ut nyhetsbrev med verksamt.se som avsändare. Den 31 december 2019 var det 20971 personer som prenumererade på nyhetsbrevet, vilket är en ökning med knappt 8 procent jämfört med förra året. Under 2019 ökade vi utgivningstakten och skickade ut tio nyhetsbrev. Vi påbörjade också ett mer systematiskt innehållsarbete och tog fram en tematisk utgivningsplan med syfte att hjälpa myndigheterna i samarbetet att ta fram aktuellt och relevant material till nyhetsbrevet. Utskicken har användartestats och utvärderats under året. Både öppnings- och klickfrekvens har genomgående varit höga.

Swedish Cleantech – Sveriges största webbplats för miljöteknikföretag

Det globala investeringsbehovet för miljöteknik är enormt och Sverige ligger idag på tredje plats i Global Cleantech Innovation Index. Trots att Sverige ligger långt fram när det gäller utveckling och innovation har de stora exportframgångarna uteblivit. Orsaken är främst att få företag klarar av de stora utmaningarna det innebär att gå direkt från en innovation till kommersialisering och export. De flesta miljöteknikföretag behöver först växa i Sverige innan de kan närma sig exportmarknaderna. Inom ramen för Swedish Cleantech arbetar Tillväxtverket för att öka kommersialisering och export av svensk miljöteknik.

Swedish Cleantech.se är Sveriges största webbplats för miljöteknikföretag och drivs av Tillväxtverket tillsammans med Energimyndigheten och Forum för Smarta Elnät. På webbplatsen finns information från ett 30-tal myndigheter, bransch- och intresseorganisationer och regionala aktörer. Här får företag hjälp att utveckla sina affärer på hemmamarknaden och att förbereda sig för export genom samlad tillgång till kunskap, finansiering och nätverk. I februari 2019 lanserades en ny version av den svenska webbplatsen med ny design och nya funktioner.

Swedish Cleantech.com är en internationell webbplats som riktar sig till köpare och investerare. Webbplatsen drivs och utvecklas av IVL, Svenska Miljöinstitutet, på uppdrag av Tillväxtverket. Vid slutet av 2019 fanns det över 1150 svenska miljöteknikföretag representerade på webbplatsens företagslista på engelska. Listan fungerar som ett skyltfönster och hjälper företagen att hitta affärspartners, köpare och investerare i Sverige och i andra länder. Under 2019 har webbplatserna haft över 80000 besökare, varav cirka 50 procent från andra länder. De flesta internationella besökare kommer från stora miljöteknikmarknader såsom Indien, Indonesien, USA, Storbritannien, Tyskland och Kina.

Under 2019 kom över 200 frågor om inköp av varor och tjänster in till webbplatserna, främst från utlandet. Under året publicerades 231 event och 80 nya utlysningar och tävlingar på den svenska webbplatsen.

Smart City Sweden – nationell export- och besöksplattform för smarta lösningar

Sverige ligger längst fram i världen i arbetet med att nå FN:s globala hållbarhetsmål. För att svenska lösningar ska få effekt på de globala hållbarhetsmålen behöver de skalas upp och spridas. Regeringsuppdraget Smart City Sweden är ett initiativ som möter ett ökande globalt intresse för smarta städer. Smart City Sweden visar i exportsyfte upp svenska tekniska lösningar, kunnande, verksamheter och testbäddar för den smarta staden både digitalt, regionalt och i det nationella showroom som byggts upp i Stockholm. Besöksverksamheten ska fokuseras på lösningar inom miljö- och energiteknik, mobilitet, digitalisering, social hållbarhet och stadsplanering där Sverige är särskilt framstående.

Energimyndigheten koordinerar regeringsuppdraget där 7 myndigheter, 6 regionala noder och Smart City Swedens kansli ingår. I regeringsuppdraget pekas en grupp myndigheter ut med uppgift att bistå arbetet inom Smart City Sweden inom sina respektive expertområden. Dessa myndigheter är Boverket, Lantmäteriet, Naturvårdsverket, Tillväxtverket, Trafikverket, Vinnova och Business Sweden. Tillväxtverket ingår i uppdragets referensgrupp samt i det affärsutvecklingsråd som har till uppgift att se till att de affärsmöjligheter som uppstår genom plattformen tas tillvara och följs upp. Affärsutvecklingsrådet har inlett sitt arbete och under hösten 2019 har tre uppföljande insatser prioriterats inom områdena rening av läkemedelsrester, avfallshantering och smarta elnät i Indien, Sydkorea och Kina.

I början av 2019 slutförde Sweco en kartläggning och analys av 1677 företag/projekt som fått EU-finansiering eller nationell finansiering från Tillväxtverket. Kartläggningen har bland annat resulterat i 10 goda exempel som levererats till Smart City Swedens databas.

Nordic Solutions for C40 – kraftsamling för nordiskt samarbete inom miljöteknik

Danmark, Finland och Sverige är de främsta länderna inom miljöteknik-innovation i världen, och det finns ett stort intresse för att stärka det nordiska varumärket. Det nordiska samarbetsprojektet, Nordic Solutions for C40, som medfinansieras av Nordic Innovation och där Tillväxtverket/Swedish Cleantech är en deltagande part har gått in i en genomförandefas. Syftet med projektet är att skapa en gemensam, stark och konkurrenskraftig nordisk exportplattform för miljöteknik som ska hjälpa nordiska företag att förbättra sin leveransförmåga och bidra till ökade exportmöjligheter inom området hållbara städer.

Tillväxtverket har identifierat utmaningar och affärsmöjligheter i ett flertal städer inom C40-nätverket. De utmaningar som Tillväxtverket och övriga projektpartner bedömt har störst potential att generera affärer har vi arbetat vidare med. Vi har bland annat arrangerat lösningsfokuserade workshops och aktiviteter tillsammans med de aktuella städerna och lokala organisationer.

Några av dessa städer är Stockholm, på temat säsongslagring av el, Sao Paulo respektive Rio de Janeiro på temat avfallshantering och reducering av växthusgasutsläpp samt Stoke on Trent och Rotterdam, på temat geotermisk energi/energilagringrespektive fjärrvärme-utbyggnad. Under dessa workshops har svenska företag erbjudits möjligheter att bidra med sina lösningar och tekniker.

Bedömning av måluppfyllelse

Tillväxtverket bedömer att årets verksamhet inom resultatområdet förenkling bidragit till att företagens kostnader för regler och myndighetskontakter är lägre än vad de annars skulle ha varit. Insatsernas rapporterade resultat sammanfattas i punktform nedan:

  • Tillväxtverket tog fram och testade ett nytt arbetssätt för användarcentrerad, behovsdriven och samskapande utveckling i förenklingsarbetet som vi kallar förenklingsdesign. Som pilotprojekt stöttade vi Livsmedelsverket i genomförande av ett regeringsuppdrag om förenklade förfaranden för avsättning av vildsvinskött på marknaden. Tillsammans med 12 andra aktörer skapade vi en gemensam syn på utmaningar, utforskade förutsättningar och behov samt tog fram lösningar utifrån en gemensam bild av nuläget.

  • I programmet Serverat utvecklas digitala lösningar som gör det enklare att starta och driva företag och att lämna uppgifter till myndigheter och kommuner. Under 2019 tog Tillväxtverket i samverkan fram och publicerade en checklista för evenemang, en checklista för företagare inom vattenbruk samt utvecklade e-tjänstestandarder för kommunala tillstånd inom tobak- och alkoholområdet. Tillväxtverket har låtit utvärdera nyttan med Serverat för kommuner och företag. Utvärderingen visar att den beräknade nyttan av det som Serverat levererat hittills är cirka 105 miljoner kronor årligen. Företagens nytta består av kostnadssänkningar om 83 miljoner kronor årligen. Det är företagens tidsbesparing till följd av tillståndsguiderna på verksamt.se som står för den största delen av företagens sänkta kostnader. Den direkta nyttan för kommuner beräknas till cirka 22 miljoner kronor årligen.

  • På webbplatsen verksamt.se finns information och service från över 50 olika myndigheter. Under 2019 hade verksamt.se totalt 3,2 miljoner användare. En enkätundersökning från 2019 visar att 72 procent av användarna tycker att webbplatsen gör det enklare att starta och driva företag. Av de övriga respondenterna svarade 20 procent att det är enklare till viss del medan 8 procent inte tycker att webbplatsen gör det enklare att starta och driva företag.

  • Under 2019 arrangerade Tillväxtverket och de medverkande myndigheterna 21 Starta-företag-dagar i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall. Sammanlagt deltog 2829 personer varav 61 procent var kvinnor. 65 procent instämde helt på frågan om att Starta företag-dagen fungerat som ett stöd för dem i processen att starta företag.

  • I november deltog verksamt.se på Eget företag på Stockholmsmässan i Älvsjö. Cirka 80 medarbetare från 13 myndigheter deltog i verksamt.se:s monter och tillsammans genomförde vi 3385 samtal med besökarna. Under mässan intervjuades 92 besökare kring sina företagsplaner och hur de upplevde vår service på mässan. Av de intervjuade upplevde 89 procent att de under sitt mässbesök hos oss fick relevant information och svar på sina frågor.

Resultatområde Regional kapacitet

Alla regioner har förutsättningar och förmåga att främja företagens utveckling.

Bakgrund

Målet för den regionala tillväxtpolitiken är utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft. Ambitionen är att förbättra regionernas strategiska roll och att få ett effektivare regionalt tillväxtarbete. Ett platsbaserat utvecklingsperspektiv samt fokus på sektorssamordning och flernivåstyrning utgör en gemensam nämnare för det regionala tillväxtarbetet på samtliga beslutsnivåer och Tillväxtverket.

Den positiva utvecklingen i Sverige som helhet de senaste åren kan ställas mot en något mer splittrad utveckling i landets regioner. Som i många andra OECD-länder ökar också i Sverige skillnader inom och mellan länen. Detta beror delvis på att storstädernas näringsliv har fördelar vad gäller att växa och konkurrera i globala värdekedjor. Många av Sveriges mest framgångsrika företag finns i städer, vilket också gör att Sverige kan behålla sin framskjutna position på många områden enligt internationella mätningar.

Framgångar finns dock även i andra delar av landet. På många håll har man lyckats med att utveckla och förnya företag och näringslivet genom att utgå från regionala och lokala förutsättningar. Det finns tecken på att besöksnäring och den biobaserade eller fossilfria ekonomin kommer bli viktiga näringar för Sverige framöver. Överallt i Sverige fortsätter också strukturomvandlingen från tillverkning av varor till att tillhandahålla tjänster. Trots en stadig minskning av antalet sysselsatta inom tillverkningsföretag har näringens betydelse inte blivit mindre. Tvärtom framkommer i flera studier att tillverkning och industrin är en fortsatt viktig faktor för produktivitetstillväxten i Sverige och i Sveriges regioner.

Att Sveriges företag behåller sin konkurrenskraft internationellt är mycket viktigt för Sverige och Sveriges regioner. Kunskap är en mycket avgörande faktor i detta sammanhang. Många företag har dock svårt att få tag på kunskap och kompetens, inte minst utanför storstadsregionerna. Även om arbetskraftens rörlighet är i nivå med andra jämförbara länder finns det stora problem med att fylla luckorna i de delar av landet som upplever en åldrande befolkning och utflyttning av unga vuxna till utbildningar. Att förse företag i alla delar av landet med nya kunskaper och kompetenser är således en viktig framtidsfråga – inte minst utifrån ett perspektiv av kommande tekniska framsteg inom till exempel automatisering eller nanoteknik.

Även om Sverige på många sätt är ett föredöme på att driva och utveckla det regionala tillväxtarbetet är det fortfarande nödvändigt att förbättra kapaciteten för att hitta, kombinera och överföra kunskaper mellan olika delar av det regionala beslutssystemet.

Genomförande regional kapacitet

Samordning och uppföljning av det regionala tillväxtarbetet

Den regionala tillväxtpolitiken ska bidra till att uppnå målet om utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft. Politiken omfattar flera områden av betydelse för regional tillväxt, så som innovation, företagande, samhällsplanering, service, transportinfrastruktur, kompetensförsörjning och internationellt samarbete. Utgångspunkten är attdet behövs insatser inom dessa områden som är anpassade efter olika platsers specifika förutsättningar. Planering och genomförande av politiken samt insatser sker därför i dialog och samverkan mellan aktörer på lokal, regional, nationell och europeisk nivå.

Bredden av aktörer och sakområden gör att den regionala tillväxtpolitiken rymmer en omfångsrik och varierande verksamhet, både till innehåll och former för genomförande. Det skapar i sin tur utmaningar för enhetlig uppföljning och redovisning av resultat. Under 2019 har Tillväxtverket både på eget initiativ och på uppdrag av Näringsdepartementet arbetat med att stärka förutsättningarna för kunskapsutveckling genom ökad systematik och samordning av uppföljning, utvärdering och rapportering.

Analyser för kunskapsutveckling och lärande

För att bidra till kunskapen om företags och regioners konkurrenskraft tar vi fram en mängd olika underlag och analyser. Analyserna publiceras bland annat i rapportform och sprids externt och internt till berörda målgrupper. Under år 2019 lanserades tre kunskapsutvecklande rapporter som på olika sätt och med olika utgångspunkter beskriver förväntade utmaningar och möjligheter för det regionala tillväxtarbetet fram till år 2030. Megatrender som till exempel demografiska förändringar, globalisering, digitalisering och teknikutveckling är förändringar av stor betydelse som lyfts fram i alla tre rapporter.

I rapporten I takt med tiden – en omvärldsanalys ges grund för förståelse och samtal om de förändrade förutsättningar som omvärldsutvecklingen medför och om vilka aspekter som bör vara centrala i Tillväxtverkets utvecklingsarbete. I rapporten analyseras hållbar näringslivsutveckling och regional tillväxt utifrån vår tids megatrender. Trenderna påverkar samhällets alla olika delar, både ekonomi, konkurrenskraft och samhällets hållbarhet ur ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. Trenderna leder därför till nya förutsättningar för individer, företag och offentlig sektor och förändrar villkoren för regioners utveckling samt statens och förvaltningens roll. Rapporten kan bidra till kunskapsutveckling och ökad förståelse för omvärldsutvecklingens betydelse för såväl Tillväxtverket som andra berörda organisationer.

Rapporten Utvecklingskraft i hela Sverige 2030 är en kunskapsöversikt över framtida utmaningar och prioriteringar för den regionala tillväxtpolitiken. Med utgångspunkt från pågående utveckling och trender, såväl nationellt som internationellt, belyser vi hur några megatrender och förändringar kan komma att påverka förutsättningarna för den regionala tillväxtpolitiken inom den närmaste tioårsperioden. De förväntade förändringarna får konsekvenser i form av samhällsutmaningar och möjligheter. Vi beskriver hur dessa samhällsutmaningar och möjligheter påverkar olika territoriella förutsättningar såsom platsers befolkningsstruktur, kompetensförsörjning, näringslivsstruktur och regionala kapacitet. Vi ger även några förslag och rekommendationer till regeringen om på vilket sätt som politiken behöver anpassas för att fortsatt kunna skapa utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft.

Rapporten Regionalt tillväxtarbete efter 2020 utgår från regionernas framtida prioriteringar för regionalt tillväxtarbete. Rapporten visar att Sveriges regioner vill se en framtida regional tillväxtpolitik som bygger på deras unika förutsättningar och behov. Trots relativt stora skillnader i regionala förutsättningar så är regionernas identifierade framtida utmaningar och prioriteringar relativt likartade, trots regionala och inomregionala skillnader. Utmaningarna och prioriteringarna sammanfaller dessutom till stor del med den bild som det nuvarande regionala tillväxtarbetet bygger på. Regionerna lyfter också fram vikten av hållbarhet och vikten av att rusta sig bättre för att klara av snabba förändringar och kriser.

Statliga myndigheters medverkan i det regionala tillväxtarbetet

Under 2019 genomförde Tillväxtverket ett antal aktiviteter inom ramen för uppdraget att stödja statliga myndigheters medverkan i det regionala tillväxtarbetet.

I syfte att genomföra kunskapshöjande insatser om regional tillväxt samt bidra till erfarenhetsutbyte mellan myndigheterna i deras medverkan driver Tillväxtverket ett myndighetsnätverk för regional tillväxt och landsbygdspolitik. Nätverket samlar 21 statliga myndigheter som är särskilt betydelsefulla för utvecklingen i hela landet. Nätverket har träffats två gånger under 2019, i maj och i december. I december samarrangerades nätverksträffen med konferensen ”Hållbar regional utveckling- i samverkan mellan nationell och regional nivå”. Konferensen samlade regioner och myndigheter för att diskutera hur samverkan mellan regional och nationell nivå kan stärkas i en framtida regional tillväxtpolitik och sammanhållningspolitik. Se vidare under avsnittet Förberedelser av sammanhållningspolitiken efter 2020.

I april genomförde Tillväxtverket, tillsammans med ett flertal myndigheter i myndighetsnätverket och tre regioner, en process för att tydliggöra myndigheters medverkan i det regionala tillväxtarbetet. Resultatet blev en förändringsteori för myndigheters medverkan i det regionala tillväxtarbetet som tydliggör syftet och målet för myndigheters medverkan samt mer konkret hur myndigheter kan medverka och samverka med regionerna. Till exempel genom att integrera ett tydligare territoriellt perspektiv i sin verksamhetsplanering och att bryta ner kunskap och statistik på regional och lokal nivå och tillgängliggöra den för regionerna.

I oktober bjöd Tillväxtverkets generaldirektör in samtliga generaldirektörer för myndigheter med betydelse för regional utveckling och landsbygdspolitik till ett möte om våra gemensamma uppdrag. Under mötet presenterade Tillväxtverket bland annat genomförda insatser inom vårt uppdrag att stödja andra statliga myndigheters medverkan i det regionala tillväxtarbetet. För mer information om GD-träffen, se avsnittet En sammanhållen landsbygdspolitik.

Tillväxtverket genomförde under 2019 även enskilda möten om myndigheters medverkan i det regionala tillväxtarbetet. Syftet var att bidra till ökad kunskap om regionalt utvecklingsansvar, regionala förutsättningar och utmaningar samt hur myndigheterna kan medverka och samverka med regionerna inom myndigheternas verksamhetsområden. Tillväxtverket har också varit ett stöd till Post- och telestyrelsen i deras arbete med att revidera sin interna strategi för myndighetens medverkan i det regionala tillväxtarbetet och i landsbygdspolitiken.

I oktober skickade Tillväxtverket ut en enkät för att följa upp hur myndigheterna medverkat i det regionala tillväxtarbetet. 17 myndigheter svarade på enkäten. Svaren är en del av den delrapportering som lämnas till Näringsdepartementet den 22 februari 2020.

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020

Tillväxtverket har i uppdrag att utgöra kansli för Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020. Forum är en arena för dialog och samverkan mellan regeringen och regionala aktörer med uppgifter inom det regionala tillväxtarbetet. Syftet med forum är att föra en kontinuerlig dialog om långsiktiga och strategiskt viktiga frågor som är av betydelse för en hållbar regional tillväxt och attraktionskraft.

Uppdraget genomförs i samverkan med Näringsdepartementet. Kansliet har bland annat tre uttalade uppgifter:

  • Förbereda relevanta underlag samt organisera och dokumentera vid mötestillfällena

  • Säkerställa samordning mellan berörda arbetsgrupper, nätverk och andra relevanta aktörer och arbetet inom forum

  • Sprida kunskap från arbetet i forumet i relevanta arbetsgrupper och nätverk både externt och internt till ledamöterna i forum

Under 2019 genomförde Tillväxtverket tillsammans med Näringsdepartementet totalt åtta forumsammankomster (fyra politikerforum och fyra tjänstemannaforum). Representationen från både regioner och Regeringskansliet i form av statssekreterare och statsråd har varit högt.

Långsiktigt arbete med uppföljning

I regleringsbrevet för 2018 fick Tillväxtverket i uppdrag att fortsätta det arbete som påbörjades under 2017 med att ta fram ett nytt uppföljningssystem för projektverksamhet finansierad av anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder. Under 2018 implementerades det nya uppföljningssystemet i projekthandläggningssystemet Nyps 2020 och 2019 lanserades det för användning. Rapporteringen för 2019 av projektverksamheten som finansieras via 1:1-anslaget kommer därmed att innehålla resultat från det nya uppföljningssystemet. Genom att tillhandahålla en gemensam struktur och begreppsapparat för att samla in och rapportera resultat från alla delar av landet kommer det nya systemet att kunna ge en tydligare bild av projektverksamhetens inriktning och förväntade resultat hos företag som har deltagit i projektverksamheten jämfört med tidigare. Under 2019 har också en uppföljning av det nya systemet, i samråd med ett antal berörda aktörer, genomförts för att identifiera förbättringsåtgärder och ett antal områden har definierats för fortsatt utredning. Det arbetet kommer att påbörjas under 2020.

Digitalisering av finansiering och resultat

Tillväxtverket har i uppdrag att digitalt kommunicera information om användning av anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder, anslaget 1:3 ERUF och territoriella samarbetsprogram som förvaltas i Sverige, inklusive medfinansiering. Särskilt ska informationen ge en bild över hur resultat och finansiering fördelas geografiskt.

Framtagandet av finansiering och resultat fördelat geografiskt är ett pågående arbete vilket har resulterat i en prototyp som visar fördelningen av anslagens finansiering. Under året har det gjorts en revision på prototypen utifrån internationella riktlinjer för tillgänglighet, WCAG. Revisionen av prototypen lägger grunden för det fortsatta arbetet under 2020 med hur finansiering, medfinansiering och resultat ska visualiseras grafiskt och därefter kommuniceras till berörda målgrupper.

Strategiskt regionarbete

Tillväxtverket ska främja hållbar näringslivsutveckling och hållbar regional tillväxt i både städer och landsbygder. I arbetet ingår att genomföra insatser som främjar ett aktivt regionalt tillväxtarbete i länen samt utveckla och förbättra förutsättningarna för dialog, samarbete och lärande mellan olika relevanta aktörer på nationell, regional och lokal nivå. De regionala behoven och förutsättningarna skiljer sig åt och måste därför hanteras utifrån de möjligheter och utmaningar som på en övergripande nivå domineras av globalisering, digitalisering, automatisering och demografiska förändringar. De 21 regionalt utvecklingsansvariga aktörerna (RUA) leder och samordnar tillväxtarbetet i respektive län.

Programplanen Stärkt regional näringslivsutveckling utgör ramen för myndighetens strategiska regionarbete. En central del i arbetet är att genomföra strategiska dialoger med samtliga län. I dialogerna stödjer vi regionerna att prioritera och göra vägval som leder till ett effektivare genomförande av det regionala tillväxtarbetet. Vi erbjuder möjligheten till RUA att arbeta närmare nationella myndigheter, kopplat till specifika regionala behov och utmaningar. Under 2019 utvecklade vi det interna arbetssättet i syfte att bättre anpassas till varje regions behov och hur Tillväxtverket kan bidra med kunskap, nätverk och finansiering i deras arbete. Under året genomförde Tillväxtverket 20 regionala dialoger. Återkommande ämnen på dialogerna var diskussion om myndighetens nya uppdrag inom landsbygdspolitiken, inomregionala skillnader, insatser för att stärka arbetet med lokal näringslivsutveckling samt framtagandet av regionala utvecklingsstrategier och arbetet med nästa programperiod inom sammanhållningspolitiken Samtliga regioner som har svarat på Tillväxtverkets enkät som syftar till att följa upp de strategiska regiondialogerna anger att dialogerna har bidragit till en ökad förmåga att driva ett effektivt och resultatinriktat tillväxt- och utvecklingsarbete. 86 procent anser att Tillväxtverkets dialoger har bidragit till att tillföra ett nationellt perspektiv till regionernas tillväxtarbete.

Inom det strategiska regionarbetet finns utvecklingsmedel för att stödja insatser som bidrar till ett utvecklat ledarskap för det regionala tillväxtarbetet och att ge stöd i arbetet vid större varsel eller omställningar i näringslivet. Under året har sex projekt pågått varav två är avslutade. Inga nya stöd har beviljats. Under 2019 har 17 regioner drivit projekt inom ramen för en till RUA särskilt riktat utlysning; Stöd för att stärka regionernas kapacitet. Projekten har varit ett stöd i regionernas analysarbete med syftet att stärka deras roll som kunskapsdriven aktör och att ge goda förutsättningar för det regionala tillväxtarbetet.

PRESTATION

Regionalt investeringsstöd

Syftet med regionalt investeringsstöd är att främja en hållbar tillväxt i stödföretagen och öka deras konkurrenskraft och därmed bidra till en hållbar utveckling i regionen. Regionalt investeringsstöd beviljas av Tillväxtverket och av vissa regioner. Stödet får endast lämnas till företag i geografiskt avgränsade stödområden.

År 2019 beviljade vi regionalt investeringsstöd till nio ärenden om totalt 126,7 miljoner kronor. Investeringarna från Tillväxtverket var en del i totala investeringar om 715,4 miljoner kronor i berörda projekt.

Tillväxtverket har ett systemansvar för de regionala företagsstöden och samordnar därmed informationsutbyte, riktlinjer och handläggarträffar medalla 21 regioner runt om i landet. Under 2019 arrangerade vi två handläggarträffar, med väldigt god uppslutning. Vid första träffen deltog 20 regioner och vid den andra deltog alla 21. Syftet med träffarna är att handläggare får samlas och lyfta gemensamma frågeställningar samt att Tillväxtverket får möjlighet att informera om de utvecklingsprojekt som pågår. Vid den andra träffen samordnade vi dagarna tillsammans med enheterna Affärsutveckling samt Data och systemstöd. Enligt utvärdering var 95 procent av deltagarna nöjda med innehåll och upplägg dessa dagar.

En översyn av förordning (2015:210) om statligt stöd för att regionalt främja små och medelstora företag samt förordning (2015:211) om statligt stöd till regionala investeringar har inletts under året. Översynen syftar till att tydliggöra skrivningar och villkor i förordningarna. Arbetet har skett tillsammans med regionerna och bedöms bli klart under nästa år.

Under 2019 har även ett stort arbete genomförts för att möjliggöra att företagsstöden kan börja hanteras i Nyps 2020 från och med januari 2020. I samband med detta arbete har vi gått igenom och förbättrat mallar, villkor och handläggarstöd. En stor förändring som genomförts är att Tillväxtverket nu använder granskningsenheten för sina egna ärenden istället för externa kontrollanter.

Hållbara företagsstöd

I regleringsbrevet för 2019 fick vi i uppdrag att arbeta vidare med det tidigare uppdraget kring utveckling av de regionala företagsstöden avseende jämställdhet, integration och miljö, inklusive klimat. Tillväxtverket har tillsammans med handläggare från regionerna fortsatt att utveckla företagsstöden så att de ska bli mer hållbara. Ledstjärnan under arbetets gång har varit att företagsstöden ska bli ett verktyg för hållbar tillväxt i regionerna och att stöden ska nå fler företag och företagare. Det innebär bland annat att företagsstöden länkas samman med målsättningarna i de regionala utvecklingsstrategierna. De stöd som respektive region beviljar ska rikta sig till de företag vars investeringar eller aktiviteter främjar en hållbar tillväxt i regionen.

Varannan vecka har en projektgrupp bestående av handläggare från Tillväxtverket och regionerna träffats för att arbeta med det nya arbetssättet. Projektgruppen har också samarbetat med utvecklingsgruppen för systemstödet Nyps 2020 så att det nya arbetssättet stöds av systemstödet i fortsättningen.

Hållbara företagsstöd har varit en programpunkt på båda handläggarträffarna som hållits under året. Under träffarna diskuterade vi projektgruppens olika förslag med alla närvarande handläggare och fick in synpunkter för det fortsatta arbetet. Hållbara företagsstöd har också varit en programpunkt på tjänstemannaforum den 15 november 2019.

Implementeringen av det nya arbetssättet sker under år 2020 inom ramen för regeringsuppdraget att utveckla och stärka arbetet med hållbar utveckling inom det regionala tillväxtarbetet.

Stöd för att utveckla kommuner

Den lokala nivåns betydelse för Tillväxtverkets uppdrag tilltog under 2019 och blev allt mer betydelsefull. Effekterna av de megatrender som påverkar vårt land och förutsättningarna för svenskt näringsliv, får en särskilt påtaglig påverkan på lokal nivå. Möjligheterna, utmaningarna, målkonflikterna och potentialen för utveckling blir som tydligast på lokal nivå. Att bygga kapacitet för att hantera utvecklings- och tillväxtfrågor på lokal nivå var därför en given och växande uppgift för myndigheten. De tre uppdragen att hantera statsbidrag till och samverka med utvalda kommuner, som regeringen gav Tillväxtverket 2018, fortsatte att utvecklas under året.

Utveckla företagsklimatet i 39 gles- och landsbygdskommuner

Tillväxtverket har uppdraget att fördela stöd till 39 kommuner i stödområde A med geografiska och demografiska utmaningar så att de kan främja näringslivsutveckling. Stödet ska bidra till att kommuner får ett bättre företagsklimat och omfattar totalt 230 miljoner kronor för 2018–2020.

I det här uppdraget är det kommunerna själva som bestämmer hur de bäst ska öka sin kapacitet för att stärka företagsklimatet och möta de lokala förutsättningarna. Utifrån kommunernas ansökningar har Tillväxtverket ringat in fem övergripande områden:

  • Digitalisering och e-tjänster

  • Kompetensförsörjning

  • Kultur- och attityder till företagande

  • Attraktivitet

  • Företagsfrämjande system

Under 2019 redovisade kommunerna över 200 påbörjade aktiviteter, vilket vittnade om ett stort engagemang hos kommunerna att hitta nya vägar att stärka företagsklimatet framåt. Exempelvis har flera av kommunerna arrangerat mötesplatser, anställt personal och ökat dialogen med företagen . I mars lämnade vi in en delrapport till Näringsdepartementet där vi beskriver hur kommunerna valt att arbeta med stödet.

Tillväxtverket arrangerade en erfarenhetsträff för kommunerna i slutet av januari med 53 deltagare . Dessutom har vi besökt några av kommunerna samt deltagit på regionala mötesplatser i Västerbotten och Norrbotten där representanter från kommunerna funnits på plats.

För att skapa mervärde i kommunernas arbete har vi riktat våra insatser till att höja kommunernas kunskap och kapacitet inom områdena. Till exempel har 13 av de 39 kommunerna påbörjat SKR:s utbildning ”Förenkla Helt Enkelt” som resultat av ett samarbete mellan Tillväxtverket och SKR.

För att följa effekterna av statsbidraget genomförde Tillväxtverket en nollbasmätning som baseras på statistiska uppgifter samt mätningar av det lokala företagsklimatet. Mätningen tydliggör även vilka områden som kommunen kan påverka vilket ligger i linje med de områden som kommunernas valt att arbeta med. Som ytterligare en del i uppföljningen av uppdraget skickade vi ut en enkät till de 39 kommunerna. Enkäten visade att statsbidraget bland annat har ökat kommunernas upplevda kapacitet att arbeta med strategisk och långsiktig näringslivsutveckling. Enkäten visade också att kommunerna efterfrågar goda exempel på hur andra kommuner arbetar med att förbättra företagsklimatet. Som ett sätt att möta kommunernas efterfrågan av goda exempel och kommunanpassad kunskap har olika verksamheter inom Tillväxtverket tillsammans arbetat med målgruppsanalyser och ett kunskapsstöd för kommuner.

Stärka 30 landsbygdskommuner med stora utmaningar

Tillväxtverket fick i uppdrag att enligt förordning hantera stöd till 30 landsbygdskommuner i syfte att stärka ekonomisk och social utveckling. Urvalet av kommunerna bygger på kriterierna hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå, lågt valdeltagande, låg sysselsättningsgrad. Därutöver tas hänsyn till hur stor del av kommunens invånare som bor i rurala områden och hur långt invånarna har till stora tätbefolkade områden.

Tillväxtverket arbetade under året utifrån våra tre verktyg: kunskap, nätverk och finansiering med målet att stärka kommunernas kapacitet ekonomiskt och socialt.

Direkta dialoger med kommunerna var ett viktigt verktyg för att förstå de behov och utmaningar som kommunerna står inför. Vi har under året träffat 19 kommuner och fått möjlighet att diskutera och utbyta erfarenheter kring deras styrkor och svagheter. Bilden som trädde fram från såväl lägesrapporteringar som dialoger är komplex och heterogen. Generellt kunde vi se att de insatser som kommunerna vill genomföra under de tre aktuella åren innehåller allt från att hjälpa och stötta sina medborgare på individnivå med direkta och indirekta åtgärder till att arbeta med strukturella förändringar internt inom sina respektive organisationer och i samhället.

Utifrån lägesrapporterna kan man identifiera fem fokusområden:

  • Folkhälsa

  • Digitalisering

  • Utbildning och arbetsmarknad

  • Barn och unga

  • Demokrati och utveckling

I samband med kommundialogerna lyfte kommunerna behovet av samverkan och samordning som viktiga utmaningar. De pekade på behovet av att träffas och utbyta erfarenheter och starta upp samarbete mellan varandra. Tillväxtverket genomförde därför en erfarenhetsträff i september med temat samverkan och samarbete mellan kommunerna . 25 utav 30 kommuner med cirka 60 kommunrepresentanter deltog vid träffen. Deltagarna uppskattade möjligheten att träffas och diskutera med andra kommuner som står inför samma utmaningar och har liknande förutsättningar. På erfarenhetsträffen medverkade även representanter från Regeringskansliet och SKR, och gav sin syn på satsningen. Dessutom medverkade huvudsekreteraren i Kommunutredningen (Fi2017:02) samt den tidigare särskilda utredaren för Översynen av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74) och bidrog till att ge aktuella och relevanta omvärldsbeskrivningar för kommunerna.

I samband med erfarenhetsträffen i september lanserade Tillväxtverket en ny webbsida där vi beskriver kommunernas aktiviteter och satsningar med statsbidraget. Hemsidan blir en pusselbit som bidrar till informationsspridning, lärande och samarbete mellan kommuner.

Vi kan konstatera att kommunerna uppskattar denna form av statsbidrag där fokus ligger på kommunernas enskilda förutsättningar och behov samt deras kapacitet att prioritera och utforma projektets aktiviteter. Bidragets utformning gav kommunerna möjlighet att driva verksamheter inriktade på deras respektive förutsättningar.

På en mer strategisk nivå finns det anledning att fortsätta en dialog, såväl internt inom myndigheten som med Regeringskansliet, om den långsiktiga inriktningen på denna satsning kopplat till Tillväxtverkets bredare arbete gentemot den lokala samhällsnivån.

Stärka 32 kommuner med segregerade områden

Tillväxtverket fick 2018 i uppdrag enligt förordning att hantera ett stöd till 32 kommuner vilka har områden med särskilda ekonomiska och sociala utmaningar. Regeringens urval av kommuner byggde på kriterierna hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå, lågt valdeltagande och låg sysselsättningsgrad. Tillväxtverket beslutade om totalt 410 miljoner kronor per år mellan 2018 och 2020. Medel är utbetalade för 2018 och 2019.

Uppdrag att förbereda överföring av uppgift till Delegationen mot segregation

Tillväxtverket uppgift var att betala ut stöd samt fungera som stödmyndighet. Utgångspunkten för uppdraget var att Tillväxtverket skulle administrera utbetalningar under ett år för att uppdraget sedan skulle föras över till Delegationen mot segregation från och med januari 2019. På grund av ändrade förutsättningar för Delegationen mot segregation har uppdraget legat kvar hos Tillväxtverket tills vidare. Under året byggde Tillväxtverket upp väl fungerande goda relationer med Delegationen mot segregation och de kommuner som ingår i satsningen genom att bland annat delta på två nätverksträffar .

Smart specialisering

Smart specialisering är ett begrepp som introducerades av EU-kommissionen för att kraftsamla för innovation och tillväxt inom de områden där det finns störst potential. Tillväxtverket har ett regeringsuppdrag sedan 2016 att till och med 2020 stödja aktörer med regionalt utvecklingsansvar i deras arbete med smart specialisering samt att sprida kunskaper och erfarenheter från detta arbete. Inför 2021–2027 kommer EU att kräva ännu mer av regionerna när det handlar om smart specialisering och vill se mer av handling och inte enbart strategisk planering. Därför är smart specialisering mycket aktuellt vad gäller planeringen inför nästa programperiod. De aktiviteter som Tillväxtverket genomfört under 2019 kan sammanfattas till dialoger och nätverksträffar med regionerna samt genomförande av klusterprogrammet S3-piloten i syfte att nå företagen. Dessutom har vi genomfört ett rundabordsmöte med fokus på policy vad gäller kluster och regional utveckling.

Vad gäller dialoger och nätverksträffar med regionerna så har Tillväxtverket genomfört två nätverksträffar där vi samlar regioner, myndigheter och Näringsdepartementet för erfarenhetsutbyte. En nätverksträff ägde rum i februari och en ägde rum i oktober. På nätverksträffen i februari genomfördes peer-review av Norrbottens, Skånes och Västernorrlands arbete med strategier inom smart specialisering. På träffen den 23 oktober medverkade DG Growth via länk för att informera om sitt arbete för kommande programperiod. För att sprida kunskap har Tillväxtverket också byggt upp en webbplats med bland annat en kartbild om regionernas arbete vad gäller om smart specialisering. Den 13 september var Tillväxtverket tillsammans med Näringsdepartementet på DG Growth i Bryssel och diskuterade Sveriges position vad gäller smart specialisering. EU (DGGrowth) ansåg att Sverige arbetat mycket bra med denna fråga och att vi skulle fortsätta på samma linje.

S3-piloten är ett klusterprogram med syfte att nå företagen inom regionernas smarta specialiseringsområden. Inom detta program erbjuds 21 klusterorganisationer kunskapsutveckling, erfarenhetsutbyte och 14 av klustren har dessutom blivit beviljade upp till en miljon kronor för att bli bättre på att stötta sina företag med rätt insatser. Under 2019 har vi genomfört två erfarenhetsträffar – en den i mars och en i september. Dessutom arrangerade Tillväxtverket i april en resa till Hannovermässan som förutom att stimulera internationella kontakter var en del i en näringspolitisk överenskommelse mellan Tyskland och Sverige. På plats arrangerade Bundesministerium für Wirtschaft, VDI/VDE, Tillväxtverket och Näringsdepartementet en matchmaking för tyska och svenska kluster.

Den 11 juni genomförde vi en gemensam nätverksträff mellan RUA och kluster i S3-piloten. Syftet var att klargöra ömsesidiga förväntningar mellan kluster och regioner.

Den 18 juni 2019 genomfördes ett rundabordsmöte med ett litet antal personer från hela Sverige – och från olika sektorer. Dessa personer har gemensamt en lång erfarenhet av såväl regional utveckling som klusterutveckling. Syftet med mötet var att få en indikation om vägen framåt för klusterutveckling och smart specialisering.

Sammantaget så har Tillväxtverket lyckats samla regionerna kring frågan om smart specialisering. Enligt EU ligger Sverige långt fram vad gäller smart specialisering. Ett bevis på detta är att 13 svenska regioner idag har en uttalad smart specialiseringsstrategi, fem regioner har en strategi under utveckling och tre regioner en arbetsstrategi.

PRESTATION

Transportbidrag

Det finns två syften med transportbidrag. Det ena är att kompensera för kostnadsnackdelar bland annat på grund av långa avstånd till stora marknader och det andra är att stimulera till höjd förädlingsgrad. Bidraget riktar sig till tillverkningsindustrin i de fyra nordligaste länen.

Under 2019 betalades 439,7 miljoner kronor i transportbidrag. Det är en ökning jämfört med förra året och är en följd av den starka konjunktur som varit i landet. Under året fattades 1122 beslut.

Av de cirka 600 företag som beviljades transportbidrag är majoriteten mikroföretag eller små företag. Störst andel av bidraget gick till företag inom trävaruindustrin, här ingår bland annat sågverk, tillverkning av monteringsfärdiga hus och snickerier.

Under året har vi specialgranskat företag som fick över 1 miljon kronor i bidrag. I det arbetet granskar vi en större mängd fakturor än vid stickprovskontroller och besöker företag. Tidigare år har vi specialgranskat bland andra nya sökande livsmedelsföretag, kemibranschen och sågar som köpt sjötransporter.

Transportbidraget kompenserade för 27 procent av företagens bidragsberättigade transportkostnader. I slutet av året tillfrågades alla sökande företag i en enkät i vilken grad transportbidraget haft en positiv effekt som stimulans till ökad vidareförädling. 14 procent svarade att transportbidraget har en positiv effekt i liten grad, 23 procent i viss grad, 19 procent i hög grad och 18 procent i mycket hög grad.

Under året har handläggare av transportbidraget ingått i ett innovationsteam som har jobbat med AI initiativet. Teamet är tvärfunktionellt med medlemmar från enheterna Kapitalförsörjning, Data och Systemstöd samt IT. Syftet med initiativet är att utforska hur AI och automatisering kan användas för att stödja Tillväxtverkets transportbidragshandläggare i deras arbete. Under 2019 har en robot driftsatts som ett stöd i handläggningen.

Riskkapital

Syftet med Tillväxtverkets fondsatsningar är att öka utbudet av riskkapital till små och medelstora företag med tillväxtpotential. Fonderna rapporterar sin verksamhet till Tillväxtverket en gång i halvåret. Det senaste rapporteringstillfället var 30 september 2019 och gällde verksamheten till och med den 30 juni 2019. Nästa rapporteringstillfälle är den 30 mars 2020. Samtliga belopp nedan är således per 30 juni 2019 om inte annat anges.

Under förra programperioden finansierades elva regionala fonder. Fonderna är nu inne i förvaltningsfasen och är stängda för nyinvesteringar. Arbetet i fonderna är inriktat på att sälja av innehaven i portföljbolagen. Vid behov kan även följdinvesteringar göras. Fondernas totala storlek, summan av investeringarnas bokförda värde och likvida medel, uppgick till 963,9 miljoner kronor. Sålt innehav och dess anskaffningsvärde uppgick till 769,6 respektive 778,2 miljoner kronor. Fondernas totala förvaltningskostnader uppgick till 294,9 miljoner kronor.

I aktuell programperiod finansieras åtta regionala fonder. Dessutom finansieras två nationella fondsatsningar: Gröna fonden och Swedish Venture Initiative (SVI). Totalt omfattar de regionala fonderna 1272 miljoner kronor. Gröna fonden och SVI omfattar 650 respektive 388 miljoner kronor. Av detta budgeteras 1947 miljoner kronor gå till investeringar i små och medelstora företag. I december 2019 utökades fonderna i Västsverige och Övre Norrland ytterligare med totalt 33,3 miljoner kronor varav 26,6 miljoner kronor budgeterades gå till investeringar. Vid slutet av 2019 hade Tillväxtverket betalat ut 787,1 miljoner kronor i finansiering till fonderna, varav 681,1 miljoner kronor var ERUF-medel.

De regionala fonderna har tack vare att de kom igång redan 2015 hunnit uppnå en god investeringstakt. Totalt har 555,2 miljoner kronor investerats i små och medelstora företag och fonderna har redovisat förvaltningskostnader om 95,4 miljoner kronor.

Gröna fonden har under året ökat investeringstakten. Vid det senaste rapporteringstillfället rapporterade fonden utfall fram till 30 september 2019. Totala investeringar uppgick till 69,2 miljoner kronor. Godkänd förvaltningsavgift uppgick till 39,5 miljoner kronor.

SVI är en så kallad fond-i-fond och investerar indirekt i företag genom att investera i nya fondteam. Förutom att öka tillgången till riskkapital är målet att detta ska stärka strukturen för riskvilligt kapital i Sverige. De fondteam som finansieras är Luminar Ventures, Spintop Ventures och Brightly Ventures. Dessa fonder har förutom medel från SVI även ytterligare medfinansiering. Totalt investerat belopp uppgick till 41 miljoner kronor och de samlade förvaltningsavgifterna uppgick till 17,9 miljoner kronor.

Fond 2014-2020

Investerat kapital rapporterat per 190630 (mkr)

Förvaltningsarvode 190630 (mkr)*

Investerat 180701-190630 (mkr)*

Förvaltningsarvode 180701-190630 (mkr)*

Utbetalt kapital ERUF tom 191231 (mkr)

Utbetalt kapital övrigt tom 191231 (mkr)

Övre Norrland

71,7

10,7

22,5

3,1

60

0

Mellersta Norrland

54,8

9,8

12,2

2,6

56,3

0

Norra Mellansverige

34,1

9,5

9,7

2,4

37,5

0

Stockholm

91,4

10,5

37,8

3,5

60

0

Östra Mellansverige

73,6

12,4

33,4

4,2

56,3

0

Västsverige

91

14,5

31,6

4,2

45

0

Småland och öarna

36,9

8,6

11,1

2,7

31,5

1,5

Skåne och Blekinge

101,7

19,4

36,2

5,9

75

7,5

Gröna fonden

69,2

39,5

67,2

31,4

162,5

0

SVI

41

17,9

31,7

10,7

97

97

*) Gröna fondens utfall är rapporterat per 190930

PRESTATION

Smart industri i regionerna 1.0. – Smart industri

Tillväxtverket slutrapporterade uppdraget att främja genomförandet av regeringens nyindustrialiseringsstrategi Smart industri på regional nivå i mars 2019. Uppdraget syftade till att stödja aktörer med regionalt utvecklingsansvar i genomförandet av strategin. Uppdraget omfattade 25 miljoner kronor under 2016–2018.

Under uppdragsperioden har 20 regioner genomfört totalt 18 förstudieprojekt. Projekten resulterade i kartläggningar och analyser av hur den regionala kapaciteten ser ut för att möta industrins utmaningar. Sammantaget har förstudierna ökat kunskapen om industrins betydelse, förutsättningar och behov hos RUA.

Kunskapen som utvecklats i förstudieprojekten har tagits tillvara i de fem genomförandeprojekt i elva regioner som finansierats inom uppdraget. Samtliga fem genomförandeprojekt har bidragit till att förankra nyindustrialiseringsstrategin regionalt. Två samverkansprojekt i Norra Mellansverige och Östra Mellansverige har etablerat regionöverskridande metastrukturer som tillfört en viktig funktion för ökad samverkan i de regionala stödsystemen. Tre regionspecifika projekt i Västerbotten, Jämtland och Skåne har kombinerat direkt nytta på företagsnivå med samverkan för strukturell utveckling av stödsystemen. Dessa genomförandeprojekt slutrapporterade i december 2018. Ett av projekten har finansiering från ERUF och fortsätter till december 2019.

Inför vår slutrapportering till regeringen avropade vi konsultföretaget Sweco för att sammanställa och analysera såväl genomförande som resultat i fyra av 18 förstudieprojekt samt i de fem genomförandeprojekten. Sweco levererade sin slutrapport till Tillväxtverket i januari 2019.

Både Tillväxtverket och regionerna ser att Smart industri i regionerna 2.0 ger förutsättningar för ett mer strategiskt och långsiktigt arbete. Den kunskap som utvecklats hittills utgör en god grund för det fortsatta genomförandet av Smart industri på regional nivå.

Överlag har det regionala genomförandet varit positivt. Det arbete som skett i regionerna har byggt en god grund för det fortsatta arbetet inom det uppskalade uppdraget Smart industri i regionerna 2.0.

En slutrapport överlämnades till Regeringskansliet den 28 mars 2019.

Smart industri i regionerna 2.0. – Smart industri

Uppdraget ska bidra till genomförandet av nyindustrialiseringsstrategin Smart industri genom att aktörer med regionalt utvecklingsansvar och det regionala främjandesystemet får möjlighet att bidra till industrins förnyelse och omställningsbehov. Uppdraget har en viktig funktion för att nyttja etablerade plattformar och pågående initiativ inom det regionala tillväxtarbetet.

Under senare delen av 2018 och början av 2019 fattade vi beslut om stöd till inkomna ansökningar i den utlysning som vi gjorde 2018. Projekten ska på olika sätt arbeta för att stärka det regionala genomförandet av industrins omställning. Två av projekten är medfinansierade via ERUF.

I februari genomförde vi en första erfarenhetsträff för uppdraget. Det var en gemensam erfarenhetsträff för våra samtliga Smart-industriuppdrag men där en dag vigdes för programspecifika möten. Samtliga projekt var representerade vid mötet.

Vi har konstaterat att samverkan med andra uppdrag inom Tillväxtverket är viktigt för ett effektivt genomförande av uppdraget och nyindustrialiseringsstrategin. Tillväxtverket har under 2019 genomfört fem uppdrag inom smart industri på två olika avdelningar. Kunskap om övriga uppdrag och att ta tillvara synergier i de olika insatserna är viktigt. För att säkerställa kunskapsöverföring och samordning finns team Smart Industri med regelbundna gemensamma möten.

Nyindustrialiseringsstrategin har fyra fokusområden, Hållbar produktion, Testbädd Sverige, Industri 4.0 (digitalisering) samt Kompetensförsörjning. Kompetensförsörjning är det fokusområde som har mycket hög prioritet inom de beviljade projekten och därför beslutade vi att genomföra en erfarenhetsträff tillsammans med de ansvariga för det grundläggande regionala kompetensförsörjningsarbetet. Mötet genomförde vi i Södertälje den 13–14 november . Strategisk kompetensförsörjning med validering som verktyg var ämnet för konferensen, där dag ett var gemensam för båda uppdragen och dag två var uppdragsspecifik. Utvärderingen genom enkät visar att det som uppskattades mest av deltagarna från smart industri i regionerna var nätverksbyggandet. Ökad kunskap om vikten av validering som verktyg för den strategiska kompetensförsörjningen uppskattades av flertalet deltagare.

Tillväxtverket ska utvärdera uppdraget och en upphandling av konsultinsats genomfördes under oktober.

Tillväxtverket ska slutrapportera uppdraget till regeringen i mars 2021. Vi lämnade in en delrapport till Regeringskansliet i mars 2019.

PRESTATION

Stärkt lokal attraktionskraft

Det tio kommunerna som deltog i uppdraget ”Stärkt lokal attraktionskraft” slutförde sina projekt 2018. Vi slutredovisade uppdraget till Näringsdepartementet i mars 2019. I redovisningen lämnade vi slutsatser och rekommendationer utifrån kommunernas förutsättningar och val av metoder, resultat samt följeforskning.

I slutsatserna kom vi fram till vad som krävs och vilka steg som behövs för ett systematiskt och långsiktigt arbete för stärkt lokal attraktionskraft. Den överordnade förmågan för en kommun som vill arbeta med lokal attraktionskraft är förmågan att fånga in och synliggöra platsens förutsättningar. En grundläggande förmåga som krävs oavsett om det handlar om att fånga in vad som är viktigt för näringslivet, de boende eller besökare. För att lyckas måste kommunen ta följande steg:

  • Steg 1: Kommunernas kapacitet. Kommunen behöver bygga en organisation som genomsyras av intern samverkan i hela verksamheten.

  • Steg 2: Målbilder i dialog. Pilotkommunerna som arbetat med metoder för att fånga in och bygga upp en gemensam målbild har byggt tillit och tolerans samtidigt som roller och mandat har synliggjorts.

  • Steg 3: Stark inomkommunal samverkan ökar den regionala samverkan. Kommunen behöver tillsammans med regionen hitta arenor och forum för dialog kring det lokala utvecklingsarbetet och dess betydelse i en regional kontext.

Tillväxtverket kan se att kommuner som tagit steg 1, 2, 3 i rätt ordning har lyckats bättre. I praktiken kan en kommun arbeta med de olika stegen parallellt men vår bedömning är att de behöver ha förståelse för behovet av ovanstående förutsättningar och ordning.

De erfarenheter och kunskaper vi fått är värdefulla i det fortsatta utvecklingsarbetet i andra uppdrag och insatser särskilt i de nya kommunuppdragen vi fått under året.

Tillväxtskapande samhällsplanering

Insatsen Tillväxtskapande samhällsplanering handlar om att förbättra samordningen av lokala och regionala planeringsprocesser för ett effektivare regionalt tillväxtarbete. I genomförda enkätundersökningar instämde 54 procent i att insatsen givit deltagarna en ökad kunskap om platsen och ökad förmåga att använda den kunskapen i arbetet. Inom insatsen har vi åtta projekt som är aktiva. Projekten utvecklar metoder om hur arbetet med att skapa attraktiva miljöer för näringsliv kan förverkligas genom bättre samspel mellan samhällsplanering och näringslivsutveckling.

Under året tog Tillväxtverket fram en rapport tillsammans med Sweco. Underlaget utgör ett kunskapsmaterial om vad lokala och regionala utvecklingsaktörer kan göra för att skapa attraktiva miljöer för industrins utveckling. Rapporten kommer att användas i dialog med kommuner och regioner under nästa år för att förbättra förutsättningarna för industriföretag att utvecklas.

Under 2019 genomförde vi två seminarier. Ett av seminarierna handlade om platsens förutsättningar för företag, medborgare och besökare. Det andra seminariet genomförde vi med Trafikverket och det handlade om hur förändringar i transportsystemet påverkar tillgängligheten och förutsättningarna för regional utveckling. Vår ambition med dessa seminarier var att ge kunskap och skapa nätverk för kommuner och regioner som genomför insatser för att utveckla attraktiva platser för företag, medborgare och besökare.

Vi har också medverkat vid en rad andra konferenser. Transportforum 2019, Landsbygdskonferensen som SKR och Tillväxtverket arrangerade samt konferensen Hållbar regional utveckling som Tillväxtverket arrangerade. Vid dessa tillfällen har vi pekat på vinsterna med att arbeta sektorsövergripande och att involvera kommuner och regioner i arbetet för att stimulera flernivåsamverkan och uppnå bättre effekt i det regionala tillväxtarbetet.

Under året har vi också genomfört möten med Trafikverket för att ytterligare utveckling samarbetet mellan våra myndigheter med målsättningen att öka kunskapen om hur utvecklingen av transportsystemet stärker regional utveckling. Vi har även deltagit och presenterat insatsen på totalt sju regionala seminarier under året arrangerade av kommuner och regionalt utvecklingsansvariga aktörer som genomför projekt inom Tillväxtskapande samhällsplanering. Vid dessa tillfällen har vi utifrån vår nationella roll visat på och lyft fram regionala projekt med målsättningen att utveckla lärandet och bidra till inspiration i det fortsatta arbetet.

Inom insatsen genomförs programmet ”Utveckla svenska städer” som syftar till att stärka företagens konkurrenskraft genom att förbättra kunskapen om städernas funktion som regionala tillväxtmotorer. Under året pågick sex projekt som tidigare beviljats medel, varav alla projekt avslutades under år 2019. I genomförandet av dessa projekt har vi återkommande genomfört avstämningsmöten i digital form för att aktivt bidra med vår kunskap och nationella överblick. Under november arrangerade vi en digital avslutningsträff, för att möjliggöra utbyte av resultat och lärande mellan projekten.

Under året deltog vi vid fyra mötesplatser arrangerade av de projekt vi investerat i . Vid dessa mötesplatser spred vi resultat och kunskap från projekten inom ”Utveckla svenska städer”.

Rådet för hållbara städer

Regeringen inrättade i december 2017 ett Råd för hållbara städer som ska verka för att genomföra regeringens politik för hållbar stadsutveckling.

Syftet med Rådet för hållbara städer är att bidra till en långsiktig utveckling av hållbara städer och verka för genomförandet av regeringens politik för hållbar stadsutveckling. Rådet är ett forum för de myndigheter som är strategiskt viktiga för förutsättningarna för det långsiktiga arbetet med en hållbar stadsutveckling. Boverket utgör kansli som stöd till rådet.

Tillväxtverket deltar som en av flera myndigheter i Rådet för hållbara städer. I mars lämnade Rådet för hållbara städer sin rapport för 2019 till regeringen.

Under 2019 medverkade generaldirektören vid fyra rådsmöten. Vi bistod även genom deltagande i rådets expertnätverk samt bidrog i arbetet med den åtgärdsplan som Rådet lämnade till regeringen i juni.

I februari publicerade Tillväxtverket på vår hemsida en översikt över myndighetens aktiviteter som bidrar till hållbar stadsutveckling.

Under året har Rådets fem strategiskt utpekade områdena stått i fokus;

  • Hållbara transporter

  • Bättre luftkvalitet och hälsa

  • Stadsplanering och grönska

  • Arkitekturform och design för hållbara gestaltade livsmiljöer

  • Långsiktigt reformprogram för segregation.

Regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018–2020

I vårt uppdrag med att stödja regionerna i deras regionala kompetensförsörjningsarbete ingår, förutom kunskap och nätverk, även finansiering. Under 2018 erhöll regionerna finansiering för det grundläggande kompetensförsörjningsarbetet (basfinansiering) och denna möjlighet fick regionerna även 2019. Vi genomförde en utlysning och alla regioner sökte och beviljades medel för perioden 2019 till 2020. Vi genomförde två utlysningar för utvecklingsprojekt, ett under våren och ett under hösten. Utvecklingsprojekten ger regionerna möjlighet att fördjupa sitt arbete inom ett eller flera områden inom ramen för deras regionala kompetensförsörjningsarbete.

Det regionala utvecklingsansvaret övergick till sju nya organisationer vid årsskiftet 2018/2019. Vår erfarenhet från tidigare övergångar till ny organisation är att det regionala kompetensförsörjningsarbetet till viss del tappar fart och att nya strukturer tar tid att bygga upp. För att underlätta främst för dessa erbjöd Tillväxtverket processtöd via upphandlad konsult. I andra hand erbjöds detta till övriga regioner. Vi genomförde en inledande workshop i februari för alla regioner och därefter har konsulten bidragit med processtöd till de regioner som önskade ta del av stödet. Tillsammans med några regioner och konsulten gjorde vi en film som vi publicerade på Tillväxtverkets webb.

Tillväxtverket förvaltar de regionala matchningsindikatorerna. För att öka kunskapen om hur dessa indikatorer kan användas har vi under 2019 tillsammans med Statistiska centralbyrån genomfört fyra utbildningar på olika ställen i Sverige. Sammanlagt har cirka 120 personer gått utbildningarna. Vi har tillsammans med regionala representanter även utvecklat matchningsindikatorerna, ett arbete som kommer att fortsätta under nästa år.

Under 2019 genomförde vi två erfarenhetsträffar för regionerna. I februari genomförde vi den första träffen där temat var lärcentrum. Vi arrangerade den i samverkan med Region Gävleborg och Lärcentrum i Gävleborg. Skolverket, som är en av myndigheterna som ska bidra i vårt arbete med att stödja regionerna, medverkade i programmet.

Den andra erfarenhetsträffen genomförde vi under två dagar i november tillsammans med Tillväxtverkets regeringsuppdrag Smart industri i regionerna 2.0. Temat för träffen var strategisk kompetensförsörjning med fokus på validering. Medverkande var bland annat Valideringsdelegationen, Myndigheten för yrkeshögskolan, Skolverket och Byggnadsindustrins Yrkesnämnd. Den ena dagen hade vi ett gemensamt program med syfte att skapa nätverk, utbyta erfarenheter och kunskap mellan målgrupperna. Den andra dagen hade vi uppdragsspecifika program. Bland annat medverkade Valideringsdelegationen som presenterade delar av förslaget till betänkande med efterföljande diskussion.

Skolverket, Myndigheten för yrkeshögskolan samt Arbetsförmedlingen ska, enligt uppdraget till Tillväxtverket, bistå vårt arbete med att stödja regionerna. Tillsammans bildade vi ett nätverk 2018 med deltagare även från SKR samt Valideringsdelegationen. Från 2019 ingår även Svenska ESF-rådet. Nätverket har haft två fysiska möten och därefter genomfördes enskilda möten via länk. Det har resulterat i att vi medverkat i varandras arrangemang, bland annat vid Valideringsdelegationens konferens i september samt att Skolverket, Myndigheten för yrkeshögskolan och Valideringsdelegationen deltog vid erfarenhetsträffen i november som Tillväxtverket arrangerade.

Kompetensförsörjningsdagarna är ett nätverk för regionalt utvecklingsansvariga aktörer, berörda myndigheter och Näringsdepartementet. Nätverket träffades för erfarenhetsutbyte och kunskapsdelning vid två tillfällen, i maj och oktober. Tillväxtverket varmedarrangör för båda tvådagarskonferenserna.

I oktober arrangerade Tillväxtverket tillsammans med SKR en landsbygdskonferens. Vi genomförde ett seminarium på temat Hur kompetensförsörjer vi Sveriges landsbygder. Syftet med seminariet var att ge deltagarna, som arbetar med denna utmaning, att skapa en konkret plan för genomförande av åtgärder. Goda exempel som pågår, erfarenheter och idéer diskuterades mellan deltagare från myndigheter, kommuner och RUA samt civila samhällets organisationer.

Integrationsperspektiv i regionalt kompetensförsörjningsarbete

Syftet med uppdraget, N2018/014738/RTS är att genomföra en satsning för ett stärkt integrationsperspektiv i det regionala kompetensförsörjningsarbetet. Uppdraget pågår 2018–2020. Fokus är regional samverkan, metodutveckling och lärande. Tillväxtverket har beslutat att bevilja projektmedel till 8 regioner. Totalt 18,7 miljoner kronor.

Fem projekt har som huvudsakligt mål att kartlägga pågående verksamheter, identifiera behov, bygga strukturer för långsiktig samverkan och att ta fram regionala handlingsplaner som kan integreras i regionernas utvecklingsstrategier (RUS).

Projektet som genomförs i Sjuhärad/Boråsregionen har som mål att utveckla och genomföra utbildningar till skräddare och sömmerska inom regionalt yrkesvux för utrikes födda/nyanlända. Bakgrunden är det växande behovet av arbetskraft inom textilbranschen i Sverige. Branschen medverkar i genomförande av projektet.

I Skåne genomförs en satsning på utrikes födda kvinnor med akademisk utbildning för att de ska lära sig svenska så fort som möjligt och därmed förkorta tiden till etablering på arbetsmarknaden. Satsningen genomförs i samarbete med kommunala Lärcentra och Malmö Universitet.

I Blekinge samarbetar regionen med samtliga kommuner för att skapa ett gemensamt arbetssätt och fördjupad systemsamverkan med myndigheter. Målet är att ta tillvara utrikes föddas kompetens för att motverka den allvarliga kompetensbristen i regionen.

Projektägarna deltar i erfarenhetsutbyte och lärande tillsammans med projektägare i uppdrag med liknande inriktning på näringslivets kompetensförsörjning.

PRESTATION

Uppdrag att bistå vid större varsel och omställningar i näringslivet</