2020

Årsredovisning

Info 0723

Tillväxtverket arbetar för hållbar tillväxt och konkurrenskraftiga företag i alla delar av Sverige. Det gör vi genom att stärka företag och regioner. Vi erbjuder kunskap, nätverk och finansiering. Det ger direkt nytta till företag, och förutsättningar för företag och regioner att möta framtidens utmaningar. Tillväxtverket är en nationell myndighet med regional närvaro på nio orter. Vår vision är ett Sverige med fler företag som vill, kan och vågar.

Förord

Ett annorlunda och utmanande år

När vi gick in i 2020 tror jag inte någon av oss kunde föreställa sig de utmaningar vi skulle ställas inför. I mitten av mars var plötsligt villkoren radikalt förändrade. Det blev snabbt tydligt att det nya coronaviruset innebar mycket allvarliga och omfattande konsekvenser för samhället och den ekonomiska tillväxten.

Tillväxtverket fick bidra genom flera regeringsuppdrag för att hantera den ekonomiska krisen för landets företag och regioner. Den 7 april öppnade vi för arbetsgivare att ansöka om stöd för korttidsarbete. Vi beviljade drygt 73 000 ansökningar och betalade ut 35 miljarder som berörde drygt 590 000 anställda. Det förutsatte en omställning och mobilisering där medarbetarnas engagemang och möjligheten att göra direkt nytta var starka drivkrafter.

Vid ingången av året var vi cirka 560 medarbetare, idag är vi runt 940, inklusive konsulter. Vi kommer att bli ännu fler.

Pandemin har tydliggjort betydelsen av verksamt.se som den naturliga platsen för samlad myndighetsinformation till företagare. Sajten har spelat en viktig roll för kvalitetssäkrad och målgruppsanpassad information, som regeringen och en majoritet av Sveriges regioner och kommuner har hänvisat till.

Stora delar av övrig viktig verksamhet har fortlöpt. Omställning i företag och regioner är en röd tråd. Vi är inne i ett intensivt skede inför nästa period med EU:s regionala strukturfondsprogram, den nya Fonden för rättvis omställning (JTF), och den förstärkta finansieringen från EU för omställning och återhämtning från pandemin (REACT). Viktiga finansieringskällor för återuppbyggnad av näringslivet. Vi skapade en arena för samordning och dialog inom livsmedelssektorn, stärkte företags förmåga att använda data som strategisk resurs och bidrog till att öka tillgängligheten till kommersiell och offentlig service i serviceglesa områden. För att nämna några exempel.

Med hopp om ett bra 2021 för oss alla!

Gunilla Nordlöf, generaldirektör

Vårt uppdrag

Uppgifter, erbjudanden och mål

Tillväxtverkets huvuduppgifter är enligt regeringens instruktion att i alla delar av landet främja hållbar näringslivsutveckling och hållbar regional tillväxt samt att förvalta och genomföra strukturfondsprogram.

Tillväxtverket är förvaltande myndighet för de regionala strukturfondsprogrammen och det gränsregionala programmet Öresund-Kattegatt-Skagerrak.

Vi har sammanfattat och konkretiserat vårt uppdrag i vår verksamhetsidé: Tillväxtverket arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft.

Konkurrenskraft skapas av innovativa och växande företag som verkar i attraktiva regioner, och som utvecklar den svenska ekonomin i takt med förändringarna på globala marknader.

Våra erbjudanden

Vi erbjuder våra målgrupper och intressenter kunskap, nätverk och finansiering:

Kunskap om företag och regioner

Vi utvecklar och förmedlar kunskap om svenskt näringsliv och de utmaningar och möjligheter som företag och regioner står inför. Kunskapen har vi liksom andra nationella aktörer och regioner nytta av i arbetet för stärkt konkurrenskraft.

Nätverk för effektiv samverkan

Vi samverkar med offentliga och privata organisationer i nätverk av olika slag. Vi sammanför dessutom nationella myndigheter och organisationer med aktörer som verkar regionalt och lokalt, så att samhällets resurser för stärkt konkurrenskraft används effektivt. Vi samarbetar även över landsgränser runt Östersjön och inom EU.

Finansiering som stärker näringslivet

Vi bidrar till att affärsidéer med potential får finansiering. Det gör vi genom egna insatser och genom att sprida kunskap om möjligheter till kapitalförsörjning. Finansiering är också ett viktigt verktyg i arbetet för regional utveckling. Vårt största enskilda uppdrag är att bidra till att EU-medel investeras i projekt för regional tillväxt och sysselsättning.

Våra mål

I våra uppdrag arbetade vi utifrån följande tre övergripande mål:

Företagens konkurrenskraft

Bidra till hållbar tillväxt och till att svenskt näringsliv blir konkurrenskraftigt genom små och medelstora företag.

Företagens förutsättningar

Bidra till att företagen får bättre förutsättningar med enklare och mer attraktiva villkor.

Företagen i regionen

Främja en hållbar regional tillväxt och bidra till att utvecklingskraft i alla delar av landet tas tillvara och utvecklas.

Vår organisation

Organisation och styrning

Tillväxtverket har medarbetare fördelade på nio kontor: Malmö, Göteborg, Jönköping, Örebro, Stockholm, Gävle, Östersund, Luleå och Arjeplog. Antal årsarbetskrafter uppgick under 2020 till omkring 490.

Tillväxtverket leds av en styrelse som ansvarar för verksamheten inför regeringen. Generaldirektören ingår i styrelsen och ansvarar för den löpande verksamheten i enlighet med styrelsens direktiv och riktlinjer.

Organisationsschema: Styrelse, internrevision. Generaldirektör - GD-stab. Myndighetsstöd, Kvalitet och kontroll, Kunskapsutveckling, Företag, regioner, Förenkling, Korttidsarbete

Den operativa verksamheten är indelad i tre avdelningar:

Företag

Avdelning Förenkling har fokus på insatser som riktar sig direkt till företag. Här arbetar vi med information, kunskap och finansiering till företag som vill utveckla sin verksamhet.

I avdelning Företag ingår en separat avdelning som skapades 2020 för Tillväxtverkets arbete med stöd vid korttidsarbete (KTA).

Förenkling

Avdelningen Förenkling har fokus på de långsiktiga förutsättningarna för näringslivets utveckling. Här arbetar vi med att identifiera och undanröja hinder för företagande, förbättra regelverk samt stimulera entreprenörskap och attraktiva miljöer för företagande.

Regioner

Avdelningen Regioner har fokus på företag i sin regionala miljö. Här ligger ansvaret för dialog med regionerna kring strategiska satsningar och ett effektivt regionalt tillväxtarbete. Ett resultatorienterat genomförande av EU:s struktur- och investeringsfonder är en annan viktig uppgift.

Övriga funktioner finns inom avdelningarna Kunskapsutveckling, Myndighetsstöd och Kvalitet och kontroll samt vid GD-stab och Internrevision.

Utvecklingsresan

Förmåga till förändring

Vi ska ha en organisation som ger de bästa förutsättningarna för våra kunder, partners och medarbetare. För att säkerställa det antog vi 2019 en utvecklingsstrategi: utvecklingsresan.

Vi är på en resa där målet är hållbar tillväxt och konkurrenskraftiga företag i alla delar av Sverige. Men omvärlden förändras snabbt, vilket förändrar våra förutsättningar att nå dit. För att främja tillväxt i en ny tid, behöver vi stärka vår förmåga till förändring.

Grafik med cirkel. Utvecklingsresan i mitten

Målen i utvecklingsstrategin

För att vara en myndighet i takt med tiden har vi satt upp mål för tre områden som hänger ihop och förstärker varandra. De står för tre tydliga förflyttningar som vi vill göra till 2024:

  • Skapa – vi agerar på vår kunskap

  • Smart – vi har enkla och smarta processer

  • Samarbete – vi fungerar som en partner

Vi tog stora steg under året

Under det gångna året förändrades omvärlden radikalt med anledning av coronapandemin. Tillväxtverket fick ansvar för det viktiga regeringsuppdraget att lämna stöd för korttidsarbete. Det ställde stora utmaningar på flexibilitet och att leva upp till målen i utvecklingsstrategin.

Under året tog Tillväxtverket stora steg i riktning mot utvecklingsstrategins mål när vi tog oss an dessa utmaningar. En uppföljning av första fasen i arbetet med korttidsarbete visar att framgångsfaktorer bland annat var snabb robotisering av handläggning, digitala arbetssätt, arbete i tvärfunktionella team och en mycket flexibel resursanvändning där ett stort antal medarbetare fick nya arbetsuppgifter och roller.

I inledningen av året prioriterade ledningsgruppen fem utvecklingsprojekt som berör hela eller stora delar av Tillväxtverket, bland annat Digital utveckling, Datastrategi och dataplattform samt Processen för stödärende-hantering. Dessa har delvis fått stå tillbaka på grund av det stora behovet att omprioritera resurser. Men inom vissa delar som exempelvis robotisering har vi via arbetet med korttidspermittering gjort stora framsteg.

En viktig komponent för att vi ska röra oss mot målen i utvecklingsstrategin är att systematiskt ta tillvara initiativkraften hos medarbetare, med fokus på förbättring och förenkling som är till nytta för våra kunder. Det är en del i den kultur vi vill ha på Tillväxtverket. Under året etablerade vi en digital förslagslåda där medarbetare kan lämna idéer om förbättringar, vilket redan under 2020 lett till implementerade förslag. Vi startade också en kampanj som går ut på att vi oftare ska tacka varandra och ge feedback. Att säga tack är att synliggöra de förflyttningar som vi vill göra; Skapa, Smart, Samarbete.

Ledningsgrupp

Gunilla Nordlöf

Gunilla Nordlöf

Generaldirektör för Tillväxtverket

Ordförande Riksgälden Ledamot i Post- och telestyrelsen, i styrelsen för Stockholms universitet och i SU Holding/SU Inkubator

Tim Brooks

Tim Brooks

Avdelningschef Företag

Tidigare departementsråd och sekretariatschef på Näringsdepartementet. BA, University College Cork, Irland

Anna Johansson

Anna Johansson

Avdelningschef Förenkling

Stf GD från och med 8 oktober Tf avdelningschef Kunskapsutveckling från och med 1 november Tidigare enhetschef på Tillväxtverket Jurist och Civilekonom Stockholms universitet

Lars Wikström

Lars Wikström

Avdelningschef Regioner

Tf avdelningschef Myndighetsstöd från och med 15 september Tidigare enhetschef på Nutek och Tillväxtverket Pol.kand. och magisterexamen inom kvalitets- och ledarskapsutveckling, Mittuniversitetet

Richard Källstrand

Richard Källstrand

Avdelningschef Verksamhetsstöd

Tf avdelningschef Myndighetsstöd till och med 14 september Ek.mag i företagsekonomi, Stockholms universitet

Lena Carlsson

Lena Carlsson

Avdelningschef Kunskapsutveckling

Stf generaldirektör Tjänstledig från 1 november Digitaliseringskommissionen, Vice President Melbourne IT, ämnesråd Näringsdepartementet MBA Australian Graduate School of Management, LLM University of Illinois, Jur.kand. Stockholms universitet

Moa Hjertson

Moa Hjertson

Avdelningschef Myndighetsstöd

Föräldraledig 2020 Tidigare HR-chef på Tillväxtverket, HR-direktör Ur&Penn-koncernen och Betsson Group. Magisterexamen inom personal- och arbetslivsfrågor

Styrelse

Kristina Alsér

Kristina Alsér, ordförande

Ledamot sedan 2014 (juli)

Ledamot i Entreprenörinvest AB och Familjen Kamprads Stiftelse. Ordförande i Mercatus Engineering AB. Ledamot i universitetsstyrelsen för Linköpings universitet. Ledamot i styrelsen för Post- och telestyrelsen och i Arkitektbolaget AB

Carl Melin

Carl Melin

Ledamot sedan 2017 (augusti)

Forskningsledare i tankesmedjan Futurion AB Fil. dr. statskunskap Styrelseledamot i Stiftelsen Tekniska Museet

Margareta Dahlström

Margareta Dahlström

Ledamot sedan 2017 (augusti)

Professor i kulturgeografi vid Karlstads universitet

Sara Wallin

Sara Wallin

Ledamot sedan 2017 (augusti)

Vd för Almi Företagspartner Väst Ledamot i styrelserna för Göteborgs universitet, Connect Väst, Thordénstiftelsen och Finanskompetenscentrum (adjungerad), insynsrådet för Länsstyrelsen i Västra Götalands län samt valberedningen i Länsförsäkringar

Per Grankvist

Per Grankvist

Ledamot sedan 2018 (april)

Författare och journalist med särskilt fokus på hållbarhetsfrågor.

Amir Sajadi

Amir Sajadi

Ledamot sedan 2018 (april)

Samhällsentreprenör och grundare av Hjärna.Hjärta.Cash, Järvaskolan, AWAKE International med flera

Gunilla Nordlöf

Gunilla Nordlöf

Ledamot sedan 2013 (juni)

Generaldirektör för Tillväxtverket Ledamot i Post- och telestyrelsen, i styrelsen för Stockholms universitet och i SU Holding/SU Inkubator

Johan Holgersson

Johan Holgersson

Chefsjurist

Styrelsens sekreterare

Resultatredovisning

Resultatredovisningen beskriver hur Tillväxtverket under 2020 tog sig an uppdraget att stärka företagens konkurrenskraft.

Resultatredovisningen av 2020 års verksamhet följer strukturen i Tillväxtverkets regleringsbrev och instruktion. I respektive avsnitt anges vilka återrapporteringskrav, uppdrag eller instruktionsuppgifter som avsnittet omfattar.

Vi inleder resultatredovisningen med återrapportering av vårt stöd vid korttidsarbete (KTA), följt av regleringsbrevets tre målområden. Dessa huvudavsnitt är indelade i underavsnitt med en bakgrundsbeskrivning, redovisning av resultat och utveckling samt en samlad bedömning.

Därefter redovisar vi övriga återrapporteringskrav och uppdrag samt övriga uppgifter enligt instruktionen, vår kompetensförsörjning samt året i siffror.

  • Stöd vid korttidsarbete

  • Målområde 1: Företagens konkurrenskraft

  • Målområde 2: Företagens förutsättningar

  • Målområde 3: Företagen i regionen

  • Övriga återrapporteringskrav

  • Vår kompetensförsörjning

  • Året i siffror

Tillväxtverket har under 2020 stärkt tillämpningen av förändringsteorier och resultatindikatorer för att bedöma verksamhetens resultat. Vi har delat upp individbaserad statistik enligt kön där det är möjligt. Antal ärenden och styckkostnader redovisas för stöd vid korttidsarbete, som enligt vår bedömning är det enda ärendeslag som omfattar ett stort antal ärenden.

De insatser som Tillväxtverket utvecklar och genomför ska enligt myndighetsinstruktionens femte paragraf:

  1. beakta skillnader i förutsättningar i olika typer av regioner, i gles- och landsbygder, i små och medelstora städer och i storstadsområden

  2. utgå från företagens och företagarnas behov

  3. beakta kvinnors och mäns förutsättningar

  4. vara marknadskompletterande och konkurrensneutrala

  5. beakta sociala och miljömässiga aspekter.

Vi har beaktat dessa olika aspekter löpande i de olika insatser som vi redovisar.

Stöd vid korttidsarbete

I det här avsnittet redovisar vi resultatet av Tillväxtverkets arbete med tillämpningen av lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete.

ÅK 4.4 Resultatet av myndighetens arbete med tillämpningen av lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete. De medel som har använts för arbetet ska redovisas. Tillväxtverket ska till Näringsdepartementet den 30 oktober 2020 även rapportera det arbete som har bedrivits för att upptäcka fusk vid tillämpningen av lagen.

FÅB 3 kap 1 § Myndigheten ska redovisa antal ärenden och styckkostnader för de ärendeslag som enligt myndighetens bedömning omfattar ett stort antal ärenden.

Bakgrund

Under våren 2020 blev det tydligt att spridningen av det nya coronaviruset innebar mycket allvarliga och omfattande konsekvenser för samhället och den ekonomiska tillväxten.

Regeringen vidtog en rad åtgärder för att förbättra förutsättningarna för landets företag att klara sig igenom pandemin. Den största åtgärden var att införa stöd för korttidsarbete, i syfte att stödja sysselsättningen och dämpa arbetslösheten. Stödet innebär i korthet att anställda under en begränsad period går ner i arbetstid utan att lönen minskas lika mycket. Den största kostnaden för lön under arbetstidsminskningen står staten för. Resten står arbetsgivaren för och arbetstagaren går tillfälligt ned något i lön. Med hjälp av stödet kan företag behålla sin personal istället för att säga upp dem, och på så sätt kan företagen snabbt öka sin produktion igen när situationen förbättras.

Stödet förstärktes tillfälligt 16 mars till 31 december 2020, genom särskilda övergångsbestämmelser. Den 16 mars meddelade regeringen att Tillväxtverket skulle hantera det nya stödet, vilket kom att regleras delvis genom nya bestämmelser i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete. Den 7 april trädde lagändringarna i kraft och samma dag kunde arbetsgivare ansöka om stöd hos Tillväxtverket.

För att ha rätt till stöd måste arbetsgivare uppfylla lagens grundkrav. Tillväxtverket kontrollerar ansökan och fattar beslut om godkännande eller avslag. Vid godkännande fattas även beslut om utbetalning av preliminärt stöd. Under stödperioden görs sedan avstämningar av det faktiska utfallet och i slutet av perioden görs en slutavstämning av stödet.

Förutom krav i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, om att handläggning av ett godkännande ska ske skyndsamt och att Tillväxtverket under stödets gång ska göra kontroller för att säkerställa att företagen följer lagen, så tillkom genom ändring i regleringsbrevet för 2020 även ett rapporteringskrav. Kravet innebar att Tillväxtverket ska redogöra för det arbete som har bedrivits för att upptäcka fusk vid tillämpningen av lagen.

Resultat och utveckling

Mål

Det har varit viktigt för Tillväxtverket att säkerställa både god service och god kontroll i handläggningen av ärenden. Vi formulerade följande mål för tillämpningen av lagen och verkställandet av stödhanteringen:

  • Skyndsamt Medel ska utbetalas till berättigade företag med hög hastighet för att förhindra konkurser och uppsägningar under pågående ekonomiska kris.

  • Rättssäkert Tillväxtverket ska tillhandahålla ett system som upprätthåller rättigheter och skyldigheter gentemot stödsökande.

  • Ansvarsfullt Systemet ska säkerställa att skattemedel hanteras ansvarsfullt och minimera utbetalningar till icke stödberättigade.

Systemutveckling för hantering av korttidsstödet

När regeringen den 16 mars meddelade att Tillväxtverket skulle hantera stödet för korttidsarbete fanns ännu inte systemstöd för ändamålet. Lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete hade inte heller beslutats, vilket försvårade utvecklingsarbetet.

Tillväxtverket öppnade möjligheten för arbetsgivare att ansöka om stöd i ett digitalt ansökningssystem den 7 april. Att vi kunde lansera ett systemstöd efter endast tre veckors utvecklingsarbete var möjligt genom att andra delar i utvecklingsarbetet fick vänta. Övrig utveckling av systemstödet gjordes vid senare delleveranser. Vi tvingades även begränsa vilken data som samlades in från företag. Tillväxtverket arbetade därför löpande under året med fortsatt utveckling av funktionalitet, och med att förbättra långsiktig driftsäkerhet. Arbetet gjordes när systemstödet redan blivit driftsatt vilket begränsade effektiviteten.

När ett system för hantering av ett visst stöd utvecklas så ingår en lång rad arbetsmoment. När det sker förändringar i regelverket för ett stöd blir följden att systemstödet måste få förändrad eller ny funktionalitet och det kan uppstå förseningar i stödhanteringen. Under året reviderades lagen (2013:948) om korttidsstöd vid flera tillfällen, och en förordning om stöd vid korttidsarbete tillkom och ändrades.

Samtidigt som den tidiga systemutvecklingen skedde bemannade Tillväxtverket med handläggare för att initialt hantera ärendena och med supportpersonal för att kunna besvara frågor från sökande. I det skedet fanns ännu inte tydliga prognoser på hur stort nyttjandet av stödet för korttidsarbete skulle vara, varför det var utmanande att dimensionera såväl handläggarorganisationen som den tekniska kapaciteten i systemstödet.

Organisering av handläggning och kontroll

För att genomföra korttidsuppdraget skapade Tillväxtverket en ny temporär avdelning som rymde handläggning och kontroll. Vi byggde också upp en särskild funktion för kundsupport för första gången.

Vi bemannade initialt den nya avdelningen genom att flytta handläggare från Tillväxtverket och låna in handläggare från Bolagsverket, Energimyndigheten, Kronofogden, Naturvårdsverket och Skatteverket. Vi byggde upp kundsupporten genom att låna personal från Bolagsverket, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Statens Servicecenter samt Företagsakuten i Region Jönköpings Län. Avdelningen för korttidsarbete har sedan anpassats och utvecklats löpande under året med 137 nyrekryterade handläggare. I slutet av året omfattade avdelningen cirka 300 medarbetare. Hela avdelningen arbetar sedan mars digitalt på distans.

För att effektivisera handläggningen utvecklade Tillväxtverket också digitala assistenter, som utförde automatiserade kontroller. De digitala assistenterna har bidragit med att korta ned handläggningstiderna och gett handläggarna större möjlighet att fokusera på värdeskapande arbete. Beräknad Return on investment för de digitala assistenternas körningar av ärenden från 7 april 2020 till 31 december 2020 visar potentiell ekonomisk besparing på upp till 135 miljoner kronor. Effektivitetsbesparingarna är estimerade till 227 handläggares arbetskraft.

Enhetligt kundmöte och utfall av stödet

Tillväxtverket har strävat efter att kundresan för stödmottagare ska vara tydlig och smidig med god service, från första informationen till avslutat stöd. Syftet var att stödsökande enkelt skulle förstå förutsättningarna samt hitta och förstå ansökan och avstämningar. Informationen på tillvaxtverket.se/korttid, inklusive underliggande webbsidor, och i andra kanaler utökades kontinuerligt för att ge svar på frågor. Utöver tillvaxtverket.se/korttid kompletterades webbplatsen i juni med en digital kundtjänst med frågor och svar i webbplattformen Kundo samt med en chattfunktion.

Vi förde en löpande dialog med näringslivets branschorganisationer. En utmaning i kommunikationen med företagen har varit att lagen reviderades.

Efterfrågan på information om stödet och ansökningsprocessen har varit stor sedan 16 mars. I tabellen nedan redovisar vi antal sidvisningar sammanlagt för tillvaxtverket.se/korttid inklusive underliggande webbsidor som berör korttidsarbete, samt uppgifter om mängden extern interaktion med kundsupporten och digitala kundtjänsten fram till 31 december.

April 2019

April 2020

Helår 2020

Sidvisningar externa besökare

1878395

6398144

Sidvisningar i digitala kundtjänsten

N/A (startade juni 2020)

469998

Påringningar växel/kundsupport

57398

278668

Chatt kundsupport

N/A (startade maj 2020)

13227

Kundsupporten tog emot 278 668 påringningar under perioden april– december 2020. Det går att jämföra med cirka 8000 samtal som Tillväxtverket tog emot under år 2019. Antalet påringningar har varierat stort under 2020, vilket har medfört ett behov av att anpassa bemanningen. Flest påringningar skedde först under mars och april då stödet annonserades och öppnade. Då var det cirka 13 000 påringningar i veckan. Under den perioden var supporten fortfarande under uppbyggnad. Vid öppnandet av första avstämningen i juni, och när regeringen annonserade förlängning under 2021, nådde vi återigen nivåer om cirka 13 000 påringningar i veckan.

Intresset för att ta del av information om korttidsstödet medförde bland annat en stor efterfrågan på statistik. För att göra statistik tillgänglig externt publicerade Tillväxtverket från den 22 april dagligen statistik för korttidsarbetet på sin hemsida och det har under året haft cirka 140 000 besök.

Behovet av stödet har varit stort under året. Antalet personer som någon gång under 2020 var permitterade uppgår till drygt 591 000 personer. De branscher som har påverkats hårt av restriktioner som följd av pandemin, exempelvis kultur och serviceföretag samt hotell och restaurang, har också sökt korttidsstöd i stor utsträckning.

I tabellen nedan redovisar vi antal ansökningar om stöd till korttidsarbete fram till 31 december.

Ansökningar

Antal

Inkomna ansökningar

90 579

Beviljade

73 420

Avslag

7 555

Tillväxtverket tog sammanlagt 80975 ärendebeslut 2020. Totalt inkom 90 579 ansökningar. Differensen är de ärenden som inte hanterats, makulerats eller återtagits. En vanlig årsvolym för Tillväxtverket är ca 2000 ärenden.

Nettobeviljat belopp uppgår till cirka 31560 miljoner kronor per 31 december 2020. Tillväxtverket betalade ut förskott på ca 35140 miljoner kronor vilket är redovisade mot anslaget för stöd vid korttidsarbete: Det motsvaras av alla förskottsutbetalningar, minus de återbetalningar som skett. Det nettobeviljade beloppet motsvarar det som ansökts och justerats under året. Detta avser ärenden som ännu inte är avslutade. Differensen uppkommer av systemets uppbyggnad där man ansöker om och blir beviljad förskottsbetalning. Förskottet justeras först efter slutavstämning. Då inga slutavstämningar som föranledde återkrav slutfördes under 2020 återstår 3580 miljoner kronor som stödmottagare ska återbetala under 2021.

Utfall kontroll

Kontroll finns med i varje steg i stödprocessen och samtliga ansökningar genomgår både automatiserade kontroller och manuell handläggning utifrån definierade rutiner. För att vägleda arbetet med kontroller formulerade Tillväxtverket en kontrollstrategi som bygger på att rätt företag ska få rätt stöd i rätt tid, att felaktiga ansökningar inte ska leda till utbetalningar samt att bedrägeriförsök ska leda till beslut om återkrav.

Tillväxtverket har redogjort för det arbete som bedrivits för att upptäcka fusk vid tillämpningen av lagen i en rapport till regeringen 30 oktober. Den juridiska tolkningen i förarbetet till lagstiftningen är sparsam och det har varit en utmaning att hitta de ställningstaganden som speglar syftet med lagstiftningen. Vi har gjort bedömningar utifrån olika typfall. Utifrån gällande lagstiftning framgår även att avvikelser som framkommit vid de två avstämningspunkterna inte kan ändras förrän vid slutavstämningen.

I ungefär 30 procent av ansökningarna och 35 procent av avstämningarna, genererade kontrollerna vidare handläggning på grund av avvikelser av olika slag eller på grund av tips om fusk och bedrägerier. Dessa utredningar avsåg företag i hela landet och i samtliga branscher. Vidare utredning av ärenden innebar att handläggningstiden ökade, vilket medförde att företag fick vänta på besked. För att handläggning av ärenden med avvikelse skulle ske behövdes rutiner med handläggarinstruktioner. Det krävdes flera olika rutiner för handläggning av alla avvikelser och inhämtning av ytterligare data vilket initialt gav väntetider i handläggningen. Den genomsnittliga handläggningstiden var nio dagar för ärendebeslut vid ansökan, 2,5 månader vid avstämning 1 och 1,5 månader vid avstämning 2 exklusive slutavstämningar.

Väntan ledde ibland till frustration hos berörda företag och i ett antal fall hotfulla samtal från företag, vilket fick hanteras främst av personal i vår nybildade kundsupport. Tillväxtverket utbildade personalen i dessa frågor och vår policy för hot/våld fick nyttjas ett antal gånger under året.

I tabellerna nedan redovisar vi antal avstämningar gällande stöd till korttidsarbete fram till den 31 december.

Avstämning 1, antal

Avstämningar

Antal

Avstämning 1

Beviljade

60 702

Beviljat fortsatt preliminärt stöd

42 291

Avstämning 2, antal

Avstämningar

Antal

Avstämning 2

53 949

Varav slutavstämningar

21893

Beviljade

25 085

Beviljat fortsatt preliminärt stöd

24 814

Avstämning 3, antal

Avstämningar

Antal

Avstämning 3

5 323

Varav slutavstämingar

5 064

Beviljade

-

Slutavstämning, antal

Avstämningar

Antal

Slutavstämning vid avstämning 2

21 893

Slutavstämning vid avstämning 3

5 064

Beviljade

18

Av totalt 90579 ansökningar vid första ansökan och fortsatta ansökningar i samband med avstämning 1 och 2 fick 73420 ut stöd med 35 140 miljoner kronor och de flesta inom ett fåtal dagar. Samtidigt kunde 7555 stoppas redan vid ansökningstillfället och därmed kunde felaktiga utbetalningar på 1072 miljoner kronor förhindras. Tillväxtverket tog emot 5798 överklaganden.

Den fördjupade kontrollen avsåg företag i samtliga branscher. Men de tre mest frekventa branscherna var handel, inklusive reparation av motorfordon och motorcyklar, verksamheter inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik samt hotell- och restaurangverksamhet. Utfallet av den fördjupade efterkontrollen, inklusive antal ärenden och resultatet av dessa, framgår av nedanstående tabell.

Antal utredningar fördjupad efterkontroll

Antal avslutade utredningar

455

Antal pågående ärenden*

184

Belopp återkrav, kr

48 589 535

Antal brottsanmälningar

30

* varav 38 inom ramen för LUS.

Tillväxtverket genomförde två oannonserade kontrollbesök hos stödmottagare. Antal kontrollbesök blev lågt på grund av restriktionerna med anledning av coronapandemin.

Tillväxtverket är en av de myndigheter som ingår i det myndighetsgemensamma arbetet inom ramen för Lagen om uppgiftsskyldighet (LUS). Underrättelsesamverkan inom LUS Kronan syftar till att förebygga, upptäcka och motverka brottsliga angrepp mot de stödpaket som beslutats av regeringen med anledning av coronapandemin. Inriktningen för samverkan är att de organisationer och personer som ansöker om stödåtgärder, där misstankar om att dessa är involverade i organiserad eller systematisk brottslighet mot stödpaketen, stoppas. Hittills har 38 utredningar inletts inom ramen för den fördjupade efterkontrollen.

Tillväxtverket deltar i MRS-nätverket (Myndigheter – Riskanalyser – Samverkan). Det är ett nätverk för samverkan mellan myndigheter som hanterar utbetalningar av stöd med anledning av coronapandemin. Syftet är främst att medvetandegöra varandra om de utmaningar och möjligheter som arbetet medför.

Styckkostnad och antal ärenden

Antal ärenden och styckkostnader ska redovisas för de ärendeslag som enligt myndighetens bedömning omfattar ett stort antal ärenden.

Styckkostnad och antal ärenden

2020

2019

2018

Stöd vid korttidsarbete

- Antal ärenden

90 579

0

0

- Kostnad per ärende, tkr

3,1

0,0

0,0

Antal ärenden visar totalt antal inkomna ansökningar. Kostnaden är framräknad utifrån totala verksamhetskostnader inklusive andel av gemensamma kostnader.

Påbörjat arbete inför 2021

Under hösten aviserade regeringen omfattande förändringar när det gäller stöd vid korttidsarbete som planeras att införas under 2021. Bland annat aviserades månadsvisa utbetalningar, en förlängning av de högre ersättningsnivåerna till 30 juni 2021, och införande av ersättning för kostnader för kompetensinsatser. Ett förslag är att sekretessen som gällt för ärenden inom korttidsstödet ska hävas. Tillväxtverket arbetade under hösten 2020 intensivt med förberedelser inför kommande förändringar. Vi planerade och påbörjade utveckling av systemstöd samt nödvändiga förändringar i handläggning och kontroll, för att så snabbt som möjligt kunna förverkliga regeringens intentioner.

Samlad bedömning

Tillväxtverket har arbetat mot egna uppsatta mål för hanteringen av korttidsstödet. Vi har delvis uppnått målet skyndsamt. Målen rättssäkert och ansvarsfullt har uppfyllts i hög grad. Här nedan beskriver vi hur vi bedömer måluppfyllelsen.

Skyndsamt

Vi bedömer att vi delvis skyndsamt utbetalat medel till berättigade företag för att förhindra konkurser och uppsägningar under pågående ekonomisk kris. Företagens första ansökan om utbetalat förskott har nästan helt hanterats skyndsamt. Handläggning av avstämningar har däremot i många fall blivit försenade.

Vid meddelande om uppdraget till Tillväxtverket var lagen om stöd vid korttidsarbete ännu inte beslutad. Samtidigt var det viktigt att snabbt lansera ett system så att arbetsgivare i kris kunde söka stöd. Utvecklingen av systemstöd och rutiner för handläggning skedde löpande i takt med att stödmottagarna gick igenom olika delar i ärendets process.

Trots den korta tidsramen öppnade Tillväxtverket för ansökningar den 7 april. Vi handlade ansökningarna skyndsamt och kunde betala ut ett preliminärt förskott på upp till fyra månaders stöd. Den genomsnittliga handläggningstiden var nio dagar för ärendebeslut vid ansökan, 2,5 månad vid avstämning 1 och 1,5 månad vid avstämning 2. Väntetider uppstod för bedömning och utbetalning av det fortsatta stödet då de automatiserade kontrollerna upptäckte felaktigheter vid avstämningarna.

Regeringen aviserade under hösten 2020 omfattande legala förändringar gällande stödet för införande 2021. Varje sådan planerad juridisk förändring ledde till att Tillväxtverket behövde påbörja utveckling av ny eller omarbetad funktionalitet i systemstödet. Det orsakade försening i hanteringen.

Rättssäkert

Tillväxtverket bedömer att ett fullgott system för handläggning och kontroll som upprätthåller rättigheter och skyldigheter gentemot stödsökande utvecklades och användes under året. Trots flertalet utmaningar och ibland något förändrat ställningstagande är bedömningen att målet om rättssäkerhet är uppfyllt.

Vi prioriterade utvecklingen av systemet utifrån risknivån för olika typer av ärenden, och de områden som minskar ärendevolymen med störst effekt.

Tack vare en hög grad av automatisering för handläggningen i systemstödet vilket möjliggjorde en snabb, rättssäker och kvalitetssäkrad handläggning, kunde företag snabbt få välbehövligt stöd. Det har funnits utmaningar i tolkning av lagen. Det ledde bland annat till ändring av ställningstagandet av förbud mot utdelning.

Att förutsättningarna för stödet har byggts på löpande, och nya krav har tydliggjorts efter det att företagen har ansökt om stöd, har försvårat möjligheten att vara transparent mot företagen om hur regelverket ser ut. Svarstiden på många frågor har varit lång på grund av att det varit otydligt hur vi ska tolka regelverket.

Ansvarsfullt

Samtidigt som en snabb handläggning var angelägen var det också viktigt att säkerställa en god kontroll av företagens ansökningar för att säkerställa att en arbetsgivare som ansökte om, eller fick stöd, var berättigad till stödet. Tillväxtverket bedömer att systemet för handläggning och kontroll i hög grad säkerställde att skattemedel hanterades ansvarsfullt och minimerade utbetalningar till icke stödberättigade.

I och med att 7 555 felaktiga ansökningar kunde stoppas redan innan stödet betalades ut, och att 455 utredningar, förutom de automatiserade och manuella kontroller som beskrivits ovan, fångades upp i samband med avstämningar eller vid efterkontroll, bedömer Tillväxtverket att målet ansvarsfullt är uppfyllt.

Under perioden 16 mars till 31 december översteg såväl antalet ärenden, som storleken på de ekonomiska transaktionerna, Tillväxtverkets genomsnittliga årsvolymer flera gånger om.

Arbetet med korttidsstödet har varit en utmaning för Tillväxtverket, både när det gäller teknik och bemanning. Den stora expansionen av antalet medarbetare på kort tid var utmanande för en förhållandevis liten myndighet som Tillväxtverket. Samtidigt har kortare beslutsvägar och den flexibilitet som karaktäriserar en mindre myndighet inneburit fördelar.

Företagens konkurrenskraft

I det här avsnitt redovisar vi Tillväxtverkets arbete med att främja entreprenörskap, utveckling i företag samt stärkt konkurrenskraft.

Fler och växande företag

1 § 1 Utveckla och genomföra insatser som främjar entreprenörskap, hållbar tillväxt och utveckling i företag samt stärkt konkurrenskraft.

2 § 1 Verka för att fler och växande företag utvecklas i alla delar av landet.

ÅK 1.1 Främja affärsutveckling hos små och medelstora företag.

Bakgrund

Tillväxtverket arbetar för hållbar tillväxt och växande företag i alla delar av landet. För att Sverige ska vara konkurrenskraftigt behöver svenska företag sträva mot innovation, utveckling och tillväxt. Tillväxtverket utvecklar tjänster, information och kommunikation för att möta behoven hos nya och växande företag, inklusive nystartade snabbväxande företag med internationell potential. Tillväxtverkets insatser för att stärka näringslivets digitalisering, kompetensförsörjning och export syftar till att stärka företagens konkurrenskraft och bidra till hållbar tillväxt och växande företag i alla delar av landet. Utmaningar som till exempel digitalisering, globalisering och urbanisering ställer höga krav på omställning och utveckling av affärsmodeller och kompetens i företagen.

Tillväxtverket stödjer innovation genom att bygga nätverk för att nya innovativa företag lättare ska hitta rätt kontakter, både i Sverige och utomlands, för utveckling och finansiering. Genom samarbeten och verksamhetsbidrag stödjer vi organisationer att utveckla metoder och verktyg som stärker svenska företag.

Resultat och utveckling

Startup Sweden

Tillväxtverket har sedan 2016 drivit Startup Sweden, ett egeninitierat program som erbjuder entreprenörer från hela landet stöd för att kunna bli framgångsrika tillväxtbolag. Syftet är att skapa värdefulla mötesplatser där entreprenörerna får tillgång till kunskap, finansiering och nätverk, både nationellt och internationellt. Insatser och initiativ har under året stärkt Tillväxtverkets roll som kunskapsmyndighet mot målgruppen snabbväxande techbolag.

Under 2020 har Tillväxtverket arbetat direkt med 729 företag och genomfört sex aktiviteter. Från 2016 till slutet av 2020 har mångfalden i våra insatser ökat med 260 procent. Genom vår kommunikation når vi en bred demografi av entreprenörer. Vi har 12 725 följare på sociala medier, 7884 prenumeranter på Startup Swedens nyhetsbrev och vi har blivit omskrivna i 43 artiklar i publikationer som SvD Näringsliv, Omni Ekonomi, Breakit och DI Digital.

Under hösten genomförde Tillväxtverket i samarbete med Svenska Handelskammaren i London ett digitalt acceleratorprogram, London Bootcamp. Hälften av företagens inbokade kundmöten ansågs leda till en potentiell affär eller investering. I januari genomförde vi två nätverksträffar för totalt 314 deltagare under CES2020 i Las Vegas som är världens största elektronikmässa. 84 procent av de som deltog i utvärderingen berättade att de fått fler än fem nya kontakter.

Sweden Demo Day är Sveriges största unconference, en deltagardriven mötesplats för entreprenörer, investerare, storbolag och talanger. Då eventet inte kunde genomföras fysiskt, arrangerade Tillväxtverket en digital matchmaking mellan entreprenörer och investerare samt storbolag. Under dagen genomfördes 606 digitala möten. 34 procent av de som deltog i utvärderingen berättade att de fått mellan fem och 20 nya kontakter, varav 22 procent ansågs leda till en potentiell affär eller investering.

Under hösten genomförde vi två acceleratorsprogram, Stockholm Bootcamp, för totalt 21 bolag och ett skräddarsytt alumniprogram för 20 bolag. 86 procent av deltagarna på Stockholm Bootcamp angav att de fått mellan fem och tio nya kontakter. 66 procent av deltagarna på alumniprogrammet fick ett bokat uppföljningsmöte med investerare. 70 procent har höjt sin personliga utvecklingsförmåga genom våra tre insatser.

Under mars lanserade vi en enkät, Startup Sweden Survival Survey, via sociala medier, för att fånga företagens behov under pandemin. Vi fick in 1150 svar från entreprenörer från hela Sverige. Pandemin har haft störst påverkan på företagens möjligheter till inkomst och att ta in nytt kapital. Under hösten genomförde vi en uppföljning där företagen angav att coronapandemin ännu inte hade slagit så hårt mot företagen som de först bedömde. Endast sex procent har behövt avveckla sina företag och åtta procent har ändrat sin affärsmodell. Enkäten spreds på sociala medier och resultaten lyftes i 21 artiklar i nationell och internationell media.

I samarbete med riskkapitalbolaget Unconventional Ventures tog Tillväxtverket fram en nordisk kartläggning, Nordic Startup Funding, över investeringar baserat på kompositionen av kön i grundarteam. Kartläggningen visar på effekten av fler kvinnliga grundare i investerarteamen, och att det faktiskt leder till att fler kvinnliga grundare får tillgång till externt kapital. Rapporten spreds i nationell och internationell press inom tech med över 17 publicerade artiklar.

Affärsutvecklingscheckar

Syftet med affärsutvecklingscheckar är att stärka små företags affärsmöjligheter och konkurrenskraft. Sedan september 2015 är det regionerna som utlyser medlen och fattar beslut, inom ramen för den budget som Tillväxtverket beviljat. Tillväxtverket är koordinator med fokus på genomförande, kvalitet och utvärdering.

Budgeten för affärsutvecklingscheckar under 2020 var begränsad till omkring en fjärdedel av tidigare år på grund av ett ansträngt budgetläge på det regionala anslaget. Det gjorde att Tillväxtverket beslutade om att sänka maxbeloppet på en affärsutvecklingscheck till 200 000 kronor. Vi behöll den undre gränsen på 50 000 kronor.

Checkar för internationalisering

Syftet med affärsutvecklingscheckar för internationalisering är att främja små företags affärsmöjligheter och konkurrenskraft genom internationalisering. Under 2020 genomfördes insatsen i 19 regioner. 13,4 miljoner kronor i företagsstöd beslutades i form av affärsutvecklingscheckar till 86 företag under året.

Checkar för digitalisering

Syftet med affärsutvecklingscheckar för digitalisering är att öka konkurrenskraften och förnyelsen i små företag i Sverige genom digitalisering. Insatsen genomfördes i 19 regioner under 2020. Regionerna beslutade om 84stöd till företagen på totalt 11,3 miljoner kronor.

Resultat och effekter

Under året har 366 företag besvarat enkätfrågor i samband med slututbetalning och resultaten visar följande:

  • 89 procent (mål 90 procent) av företagen har vid projektslut en färdig internationaliseringsstrategi.

  • 97 procent av företagen upplever att de ökat sin grad av internationalisering jämfört med innan.

  • 90 procent (mål 70 procent) instämmer/instämmer helt i att internationaliseringsinsatsen har bidragit positivt till att öka företagets konkurrenskraft.

  • 97 procent (mål 90 procent) av företagen har vid projektets slut en färdig/delvis färdig digitaliseringsstrategi.

  • 92 procent (mål 70 procent) av företagen har vid projektets slut utvecklat eller implementerat en ny digital lösning.

  • 95 procent instämmer/instämmer helt i att stödet fått positiv effekt på företagets utveckling.

  • 20 procent av företagen projektanställde personal och angav att 59 procent av dessa personer kommer att vara kvar i företaget efter projektets slut.

  • 62 procent instämmer/instämmer helt i att de upplever det som lätt att söka stöd.

Under 2020 slutfördes två effektutvärderingar. Tillväxtanalys rapporten ”Effektutvärdering av Sveriges exportfrämjande” visar på goda resultat för företag som fått en affärsutvecklingscheck. Dels när det gäller sannolikheten att börja exportera, dels när det gäller ökade exportvolymer. Störst effekt på exportvolymer ser man hos företag som har en så kallad outnyttjad potential. Det vill säga företag som exporterar mindre än förväntat baserat på företagens storlek, produktivitet, sektor, koncerntillhörighet och lokalisering i Sverige. I dessa företag ökar exportvolymen med så mycket som 93 procent jämfört med en kontrollgrupp efter fyra år. I rapporten ”Utvärdering av Affärsutvecklingscheckar för Internationalisering och digitalisering” framkommer det i intervjuer med företagen att checkarna motsvarar deras behov. Bilden bekräftas av konsulter som anlitats av företagen. Regioner anser även att checkarna utgör ett viktigt företagsstöd som kompletterar annat stöd till företag för affärsutveckling.

Verksamhetsbidrag

Verksamhetsbidrag är ett av Tillväxtverkets verktyg för att främja hållbar näringslivsutveckling och regional tillväxt. Genom verksamhetsbidrag delfinansierar vi olika typer av främjandeverksamhet långsiktigt. Det är ett allmänt bidrag som ger verksamheten mandat att själva forma sin verksamhet fullt ut i enlighet med ett på förhand bestämt ramverk.

Verksamhetsbidrag Produktionslyftet

Produktionslyftet är en verksamhet som har funnits sedan 2007 i syfte att skapa bestående förändringsförmåga i företag, med lean-produktion som grund. Verksamhetsbidraget ger små och medelstora företag tillgång till samma kvalificerade tjänster som stora företag och är ett exempel på hur stöd kan utjämna skillnader mellan stora och små företag. Produktionslyftet bygger på ett kvalitetssäkrat och standardiserat koncept med nationell koordinering och delfinansieras av Tillväxtverket och Vinnova.

Årets insatser innebar stöd till 19 små och medelstora företag för genomförande av instegsprogram med inriktning digitalisering. Verksamhetsbidraget användes i huvudsak till den nationella strukturen och samordningen. Delar av verksamhetsbidraget användes till inspirationsseminarier där företag fick information om vad Produktionslyftet och lean-produktion kan bidra med till företagen. Under 2020 genomfördes seminarier både fysiskt och digitalt med cirka 1458 deltagare varav cirka 768 kom från små och medelstora företag. I Produktionslyftets utvecklingsprogram för företag deltog under 2020 totalt 41 företag. 11 företag påbörjade arbetet under 2020.

Verksamhetsbidrag Swedish Incubators and Science Parks (SISP)

Swedish Incubators and Science Parks (SISP) beviljades verksamhetsbidrag 2020. Syftet är att stärka och främja förnyelse av innovationskontor, inkubatorer och science parks som viktiga delar av stödsystemet för företag. SISP samarbetar med andra aktörer som har kompletterande kompetens, exempelvis Swedish Network for Innovation and Technology Transfer Support (SNITTS) och Föreningen Universitetsholdingbolag i Sverige (FUHS). Vidare har SISP medverkat i Tillväxtverkets arbete med programmet Startup Sweden och vi medverkade på SISP:s årliga Innovationsriksdag. Vi bedömer att samverkan med SISP och dess samarbetspartners, har främjat förnyelsen av innovationskontor, inkubatorer och science parks.

Verksamhetsbidrag Institutet för Kvalitetsutveckling (SIQ)

Under 2020 gav Tillväxtverket verksamhetsbidrag till Institutet för Kvalitetsutveckling (SIQ). SIQ har till uppgift att vara det samlande, pådrivande och resursskapande organet för den nationella utvecklingen inom kvalitetsområdet. SIQ stimulerar och bidrar till kvalitetsutveckling genom att skapa, samla och sprida kunskap för ett långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete. Verksamhetsbidraget användes bland annat till att vidareutveckla utmärkelsen Svensk Kvalitet och utöka kursutbudet i utbildningar kring kvalitet. Tillväxtverket hade två dialogmöten med SIQ.

Verksamhetsbidrag Stiftelsen Svensk Industridesign (SVID)

Stiftelsen Svensk Industridesign (SVID) fick ett verksamhetsbidrag under 2020. Syftet är att stärka små företags tillväxtarbete med designprocesser för att bidra till förnyelse, affärsutveckling och innovation. Användarcentrerad designmetodik kan användas för utveckling av nya tjänster och produkter samt vara ett stöd vid förändringar i ledarskap och organisation. SVID genomförde under året ett antal aktiviteter för att öka kunskapen om design. Genom det arbetet nådde SVID olika rådgivare, innovations- och företagsfrämjande aktörer och forskare, och i förlängningen också företag. SVID deltog också i flera projekt, bland annat genom Tillväxtverkets regeringsuppdrag för landsbygdsutveckling. Ett arbete med att utveckla ett utbildningspaket för användarcentrerad affärsutveckling fortsatte och en digital workshop-prototyp är nu klar. Tillväxtverket genomförde fyra dialogmöten med SVID under 2020.

Verksamhetsbidrag Kooperativ utveckling

Tillväxtverket gav under 2020 verksamhetsbidrag till Coompanion för rådgivning, utbildning och information kring start och utveckling av kooperativt företagande samt lokalt och regionalt utvecklingsarbete. Syftet är dels att bidra till en mångfald av företagare och konkurrenskraftiga företag, dels att bidra till lokal och regional attraktivitet genom att utveckla nya lösningar och behålla lokal service. Under året fick 5215 personer rådgivning för att starta och utveckla kooperativa företag, 7520 personer fick utbildning om kooperativt företagande. Dessa insatser resulterade i att 498 nya kooperativa företag startades och att 907 etablerade företag utvecklades.

I Tillväxtverkets utvärdering av verksamhetsbidraget 2017–2019, som genomfördes under 2020, bedöms Coompanions arbete fylla en viktig funktion för att främja kooperativt företagande. Coompanion bedöms ha mycket goda kunskaper inom ämnesområdet. I kombination med ett stort engagemang visar utvärderingen att resultaten är goda och att verksamheten har bidragit till en mångfald av företagare och konkurrenskraftiga företag.

Vår bedömning är att vår långsiktiga samverkan med Coompanion bidrar till att främja kooperativt företagande, förnyar näringslivet, ökar antalet entreprenörer samt främjar lokal och regional attraktivitet.

Verksamhetsbidrag NyföretagarCentrum Sverige

NyföretagarCentrum Sverige (Stiftelsen Svenska Jobs and Society) är en nationell moderorganisation för drygt 80 lokala och regionala nyföretagarcentrum runt om i landet. Lokala nyföretagarcentrum arbetar för att främja entreprenörskap och livskraftiga företag genom att erbjuda kostnadsfri rådgivning till personer som vill starta eget. Tillväxtverkets verksamhetsbidrag är riktat till den nationella organisationens samordnande verksamhet.

Under 2020 användes verksamhetsbidraget till att säkra fortsatta informations- och rådgivarinsatser vid NyföretagarCentrum Sverige. I det ingick bland annat IT-stöd och vidareutveckling av digitala rådgivarverktyg. Samtliga aktiviteter syftar till att lokala och regionala nyföretagarcentrum ska kunna ge ett gott stöd vid start av nya företag.

Tillväxtverket bedömer att det koordinerande arbete som NyföretagarCentrum Sverige utförde hade stor betydelse för att verksamheten lokalt och regionalt fungerar effektivt och med god kvalitet.

Verksamhetsbidrag Drivhuset Norden

Drivhuset Norden (Ekonomiska föreningen Drivhuset Norden) arbetar för att hjälpa studenter att utveckla entreprenörskap, förverkliga idéer, affärsidéer och starta företag. Tillväxtverket gav under 2020 verksamhetsbidrag till Drivhuset Norden med syfte att främja skapandet av nya företag och arbetstillfällen, genom att inspirera unga till att engagera sig, testa och utvecklas när det gäller entreprenörskap och innovation. (Se även Entreprenörskap vid universitet och högskolor, avsnitt Mångfald av företagare.) Under 2020 arbetade Drivhuset med inspirationsaktiviteter, affärsutveckling och nätverk. Tillväxtverket gör bedömningen att samarbetet med Drivhuset har bidragit till att öka kunskapen om entreprenörskap och företagande bland unga.

Företagsakuten

Nationella Företagsakuten startade 14 april 2020 och pågår fram till 31 mars 2021 med syfte att stödja företag som drabbats av coronapandemin. Tillväxtverket tilldelade Region Jönköpings län ansvaret att bygga upp, samordna och driva Nationella företagsakuten då de har ett etablerat och väl fungerande processbaserat arbetssätt sedan tidigare kriser. För att skapa ett samlat kunskapsstöd arrangerade Tillväxtverket och Region Jönköping löpande erfarenhetsmöten där nationella företagsjourer bjöds in för att utbyta erfarenheter med varandra utifrån en stående agenda.

Företagsjourerna runt om i landet har bidragit med stöd till företagen i form av rådgivande samtal rörande bland annat regelverkstolkning, finansiell rådgivning och hänvisning till andra företagsfrämjande instanser och stöd. Projektet Företagsakuten har utgjort ett samlat kunskapsstöd för företagsjourer runt om i landet, genom att projektet tagit fram kompetensutvecklande insatser och material. Ett exempel på en sådan insats är Region Jönköpings ”Guide för att möta människor i kris vid telefonrådgivning”, som skickats ut till företagsjourerna. Nationella företagsakuten har kapacitet att hantera 150–200 ärenden i telefonslussen per dag, och hade mellan 14 april och 30 september totalt hanterat 1220 ärenden.

Nationella företagsakuten gör bedömningen att många företag fortsatt kommer att ha akuta svårigheter våren 2021, men att behovet inom respektive bransch kommer att förändras. Behoven kommer gå från ett akut omhändertagande stöd till ett utökat rehabiliterande och proaktivt återuppbyggande stöd för svenskt näringsliv.

Programmets operativa verksamhet avslutas i december 2020 och slutredovisas och utvärderas under första kvartalet 2021.

Mentorskapsinsatser

Tillväxtverket upphandlade 2019 Stiftelsen Svenska Jobs and Society, för att genomföra mentorskapsinsatser i hela Sverige. Insatsen innebär att nyföretagare får tillgång till en mentor i upp till ett år för att utveckla sitt företag och sitt entreprenörskap.

Under perioden 2019–2020 genomförde totalt 617 mentorpar insatsen. Andelen kvinnor som företagare uppgick till 67 procent och andelen nyföretagare med utländsk bakgrund var 23 procent. Det översteg insatsens målsättning om 50 procent kvinnor och 20 procent med utländsk bakgrund.

Kompetensförsörjning

Tillväxtverkets insatser för att stärka näringslivets kompetensförsörjning syftar till att öka företagens konkurrenskraft och att bidra till hållbar tillväxt och växande företag i alla delar av landet. Utmaningar som till exempel digitalisering, globalisering och urbanisering ställer höga krav på omställning och utveckling av affärsmodeller och kompetens i företagen. Det blir allt viktigare att ta tillvara den kompetens som finns hos anställda och arbetssökande genom att underlätta omställning, kompetensutveckling och förnyelse i näringslivet.

Under 2020 har Tillväxtverket arbetat med genomförande av fyra regeringsuppdrag som syftar till att stärka kompetensförsörjningen genom enklare vägar till jobb, stärkt matchning och anpassade utbildningsinsatser. Ytterligare regeringsuppdrag pågår för att stärka kompetensförsörjningen i livsmedelskedjan, stödja regionernas arbete med det regionala kompetensförsörjningsarbetet och att tillsammans med Universitetskanslersämbetet (UKÄ) analysera och ge förslag på hur kompetensförsörjningen av digital spetskompetens kan utvecklas.

Under 2020 startade arbetet med regeringens samverkansprogram ”Näringslivets kompetensförsörjning och livslångt lärande”. Tillväxtverket hjälper regeringen och deltar i samtliga arbetsgrupper. Som en effekt av det har Tillväxtverket tillsammans med bland andra Teknikföretagen tagit initiativ till lärportalen kompetens.nu. Vi deltar också i det myndighetsövergripande arbete som syftar till att stärka samarbetet för att underlätta för näringsliv, regioner och andra aktörer inom kompetensförsörjningsarbetet.

Strategisk kompetensförsörjning

Tillväxtverket har finansierat sex pilotprojekt med sammanlagt drygt tre miljoner kronor. Målet var att testa och vidareutveckla metoder som stöttar små och medelstora företag i olika branscher att ta större ansvar för sin kompetensförsörjning. Syftet var att ge ökad insikt om att det finns ett starkt samband mellan upplevd kompetensbrist och hur ett företag arbetar med sin kompetensförsörjning, och att erbjuda verktyg och stöd som stimulerar till ett strategiskt kompetensförsörjningsarbete.

Företagen har fått stöd i att arbeta strategiskt med kompetensförsörjning kopplat till företagets affär. Både när det gäller att genomföra behovsanalys och att planera hur företaget ska utveckla sin befintliga personal. De har även arbetat med sin attraktivitet för att behålla och attrahera rätt kompetens. Företagsledningarna har fått insikt, kunskap och verktyg för att säkerställa kompetensplanering med långsiktig effekt. Näringslivsfrämjande organisationer, en branschorganisation, en region och en kommun har varit projektägare. Tillväxtverket har genomfört tre träffar för projektägarna för erfarenhetsutbyte.

Sammanlagt har 160 företag deltagit i workshopar och utbildningar och ytterligare företag har deltagit i nätverksträffar. Majoriteten av projekten har inkluderat konsultinsatser och individuell rådgivning för företagen. Exempel på gemensamma insikter från arbetet är:

  • Svårt att rekrytera företag till insatserna. Att använda för företagen kända kontakter, och tydligt anpassa kommunikationen till målgruppen, är viktigt. Kompetensförsörjning och kompetensutveckling behöver kopplas till företagets affärsplan.

  • Engagemang att arbeta med kompetensförsörjning skapas när företag får stöd med arbetsmetoder och rådgivning.

För ett mer aktivt kompetensutvecklingsarbete i företagen har bland annat dessa hinder identifierats:

  • Bristande tillgång till relevant, flexibel och anpassad utbildning.

  • Bristande kännedom om vilka utbildningar som finns och deras kvalitet och relevans.

  • Kostnader för kompetensutveckling och produktionsbortfall under utbildning.

Smart industri – fem uppdrag för industrins förnyelse

Tillväxtverket avslutade tre regeringsuppdrag som ingår i regeringens nyindustrialiseringsstrategi Smart industri: Digitaliseringslyftet, Tillverkning i Sverige och Strategisk kompetensförsörjning i industriföretag. Robotlyftet avslutas 2022 och Smart industri i regionerna 2021. (Se avsnittet ”Utvecklingskraft och tillgänglighet”. Det övergripande syftet med uppdragen är att bidra till förnyelse och stärkt omställningsförmåga i små och medelstora industriföretag, med fokus på digitalisering, kompetensförsörjning och hållbar produktion.

I februari arrangerade Tillväxtverket för tredje året i rad Smart industridagarna, då aktörer med regionalt utvecklingsansvar, projektägare, myndigheter och industrins företrädare deltog. Syftet var att diskutera industrins behov och utmaningar, samt utbyta erfarenheter och kunskap om de olika satsningarna inom Smart industri. I konferensen deltog drygt 100 externa aktörer, varav 37 procent var kvinnor och 60 procent män enligt enkätsvaren. Utvärderingen av dagarna som baseras på 90 enkätsvar visar att 81 procent hade ett positivt helhetsintryck av eventet och att 79 procent ansåg att mötet var till nytta för dem i deras verksamhet. Tillväxtverket genomförde även tre möten med referensgruppen för Smart industri. Cirka 15 organisationer deltog, bland annat Teknikföretagen, IF Metall, Vinnova, Almi och RISE. De viktigaste lärdomarna från arbetet med uppdragen inom Smart industri sammanställdes och kommunicerades på webben. Tillväxtverkets samlade erbjudande till industriföretag på webben utvecklades under året.

Digitaliseringslyftet – Smart industri

Digitaliseringslyftet syftade till att öka insikterna om digitaliseringens möjligheter hos små och medelstora industriföretag samt industrinära tjänsteföretag. Programmet pågick 2016–2019 och omfattade totalt 78 miljoner kronor. Några insatser fortsatte in på 2020. Digitaliseringslyftet slutrapporterades till regeringen 30 mars 2020.

Inom uppdraget finansierades 30 projekt varav merparten handlade om att skapa insikt genom workshops, och att stärka företagens handlingskraft genom coachning. I den första delen erbjöds Kickstart digitalisering, ett koncept som drevs av Teknikföretagen i samarbete med Research Institutes of Sweden (RISE) och Industriella Utvecklingscentra (IUC). Totalt deltog 750 företag i Kickstart digitalisering. Målet var 670 företag. I en enkät svarar 90 procent att de fått ökade insikter om digitalisering. 85 procent svarade att de satt igång med ett eller flera digitaliseringsprojekt. I den andra delen finansierade Tillväxtverket 16 projekt som erbjöd coachningsinsatser som drygt 350 företag tog del av. Målet var 400 företag. I en enkät anger 85 procent av företagen att de är nöjda eller mycket nöjda med coachningen. RISE utvecklade även ”Dags att digitalisera”, en kunskapsbank på webben för företag om digitalisering. RISE har nu det fortsatta ansvaret för förvaltning och utveckling av Dags att digitalisera.

Tillväxtverkets bedömning är att insikten om vad digitalisering innebär har ökat i företagen jämfört med bara för några år sedan. Företagen som deltog kom igång med olika digitaliseringsaktiviteter som stärker deras affär och verksamhet. Vår bedömning är dock att företagen behöver fortsatt stöd för att klara sin digitala transformation, inte minst till följd av coronapandemin. Aktörer som främjar industrins utveckling fick genom programmet möjlighet att utveckla sina erbjudanden och metoder och samarbetet mellan aktörerna stärktes.

Tillverkning i Sverige – Smart industri

Uppdraget att stärka förutsättningarna för industrialisering och tillverkning i Sverige genomfördes 2018–2020 och omfattade 20 miljoner kronor. Uppdraget slutredovisades till regeringen 30 april 2020.

Målet var att bidra till att mer produktion görs i Sverige genom:

  • ökad kunskap hos innovativa företag och innovationssystemets aktörer om möjligheter för tillverkning i Sverige

  • utvecklad matchning mellan aktörer som har produktidéer och aktörer som kan erbjuda tillverkning

  • ökade möjligheter till rådgivning kring val av produktionsstrategi för idéägare.

Uppdraget utvidgades något för att även ta hänsyn till det som kallas hemtagning av produktion, det vill säga när företag väljer att flytta produktion från leverantörer i Asien eller Europa till leverantörer i närheten av sina svenska fabriker. Nio projekt som syftade till att utveckla stödsystemet inom industrialisering och tillverkning finansierades. Några av projekten har lett till permanenta förbättringar av stödsystemet. Tillväxtverket bedömer att det finns en stor tillväxtpotential inom leverantörsindustrin i Sverige och att pandemin får företag att välja leverantörer som finns närmare deras fabriker.

I en kartläggning av stödsystemet för tillverkande företag i Sverige framgår att det är fortsatt svårt att hitta rätt ingång i stödsystemet för att ta del av det stöd som finns. Anledningen är att det är svårt att få en överblick över utbudet. Företag har olika förutsättningar att lyckas hitta svenska tillverkare, beroende på var i Sverige företaget är verksamt. Tillväxtverket bedömer att det finns behov av ytterligare utveckling för att stödsystemet ska kunna erbjuda ett heltäckande stöd till företag.

Strategisk kompetensförsörjning i industriföretag – Smart industri

Regeringsuppdragen Strategisk kompetensförsörjning i industriföretag, pågick mellan 2016 och 2020 med en budget på 19 miljoner kronor. Uppdraget slutrapporterades till regeringen 31 mars. Syftet var att små och medelstora industriföretag skulle börja arbeta strategiskt och systematisk med sin kompetensförsörjning kopplat till företagets affärsstrategi. Företagen använde Svensk industrivalidering som verktyg. Deltagande företag gick igenom tre steg; först knöts kompetensförsörjning till företagets affärsstrategi, sedan genomfördes valideringar på befintlig personal och slutligen togs en analys/handlingsplan fram.

Uppdragen finansierade fem pilotprojekt som genomfördes i sju regioner. 160 företag deltog i insatsen och 960 valideringar genomfördes i pilotprojekten. Nio företag kompetensutvecklade personal och sex företag genomgick processen ”Första ingenjören”. Ett 30-tal företag valde att efter denna insats gå vidare till ett socialfondsprojekt inom strategisk kompetensförsörjning, Kompetenssäkrad industri. Deltagandet i insatsen var relativt lågt och förklaringen till det är bland annat att det rådde gott konjunkturläge och att företagen var upptagna med att leverera till kund. Flera projektägare i insatsen hade inte arbetat med kompetensförsörjning tidigare varför de saknade legitimitet och erfarenhet. Vidare är strategisk kompetensförsörjning ett kunskapsintensivt och komplext arbete i ett litet företag med små resurser, och validering är ett mer eller mindre okänt område.

Personalstark är en digital tjänst som skapades för att ta tillvara den samlade kunskapen från uppdragen. Tjänsten återfinns idag på verksamt.se. Med hjälp av guider, mallar och inspiration får företagen stöd i att planera och attrahera, analysera och rekrytera samt utveckla och behålla rätt kompetens. Under året har Personalstark haft drygt 18 700 sidvisningar och 2400 nedladdade mallar.

Robotlyftet – Smart industri

Robotlyftet syftar till att främja automation och robotisering i små och medelstora industriföretag. Programmet pågår 2018–2021 och omfattar totalt 68 miljoner kronor. IUC tillsammans med samarbetspartners upphandlades för genomförandet och hittills har de nått över 900 företag genom bland annat insiktsaktiviteter och utbildningar. Under 2020 genomförde de 228 förutsättningsstudier, som innebär att en expert kartlägger företagets automationsbehov och lämnar rekommendationer för hur de kan gå vidare mot en effektiv systemlösning. I en enkät till företagen svarade 60 procent av respondenterna att förutsättningsstudien bidrog till ökad kunskap om möjligheten att använda nya automationslösningar i ganska hög eller i mycket hög utsträckning. Svarsfrekvensen var 50 procent.

Efter genomförd förutsättningsstudie har företagen möjlighet att ansöka om en automationscheck. Tillväxtverket beviljade 48 automationscheckar om totalt 6,6 miljoner kronor. En extern utvärdering som genomfördes i år visar att programmet är ändamålsenligt utformat och att det finns tydliga fördelar med ett enhetligt och nationellt inriktat program jämfört med enskilda regionala stödinsatser.

Digitalisering

Digital kompetens i ledning och styrelse

Regeringsuppdraget för höjd digital kompetens i små företags ledningar och styrelser ska utveckla och genomföra ett program för att öka kunskapen i små företag om digitaliseringens möjligheter. Syftet är att stärka företagens digitala konkurrenskraft ur ett affärsmässigt och ekonomiskt perspektiv. Programmet ska öka företagens förmåga att använda digitaliseringen för affärsnytta samt att bedöma och hantera risker vid digitalisering. Uppdraget är treårigt och ska slutredovisas 31 augusti 2021.

Under året genomförde Tillväxtverket fyra erfarenhetsträffar, ett seminarium och en workshop tillsammans med projektägare, forskare, föreläsare och konsulter. Vi gav också ut tre publikationer. En av rapporterna handlar om digital mognad i småföretag. Två av dem har tema om informationssäkerhet och digitala affärsrisker. Tillväxtverket genomförde också två webbinarier om cyber- och informationssäkerhet, bland annat i samarbete med MSB och Linköping Science Park.

Följeforskarna konstaterar i en lägesrapport att de flesta av projekten upplevde utmaningar i genomförandet till följd av coronapandemin. Antingen för att företagen tvekade att delta eller för att projektägarna blev tvungna att anpassa och utveckla utbildningar, rådgivning och möten online. En annan konsekvens är att frågorna kring IT-säkerhet blev mer konkreta och medvetenheten därmed ökade.

Data som strategisk resurs

Tillväxverket publicerade under 2020 en kartläggning över den strategiska tillgången till data i näringslivet. Det skedde inom ramen för regeringsuppdraget att främja små och medelstora företags förmåga att använda data som strategisk resurs. Kartläggningen undersökte även små och medelstora företags förmåga att använda data i affärsutvecklande syfte. En rekommendation i rapporten var att rikta en utlysa projektmedel till transportsektorn, tillverkningsindustrin och gröna näringar i detta syfte. Dessa branscher har tillgång till outnyttjad data som kan effektivisera resursutnyttjande i företagen men saknar kompetens att nyttja den. Baserat på rekommendationerna genomförde Tillväxtverket en utlysning av projektmedel i juli. Utlysningen var även öppen för projekt inom besöksnäringen, då det är en näring med generellt låg kunskap inom data och digitalisering som mött stora utmaningarna under våren. Treprojekt tilldelades totalt drygt 1,7 miljoner kronor, digitalt beslutsstödsystem för de gröna näringarna, testbädd för underhåll i industrin och dataplattform inom besöksnäringen.

Digital spetskompetens

Tillväxtverket och Universitetskanslersämbetet har sedan 2019 i uppdrag att analysera och föreslå hur kompetensförsörjningen av digital spetskompetens kan utvecklas både kort- och långsiktigt.

Projektet hade löpande kontakter med externa intressenter under året. Branschorganisationen Swedsoft anordnade en konferens med syfte att ge inspel till det kommande arbetet i regeringsuppdraget. Digital Spetskompetens var temat för den årliga nätverksträffen för Sveriges ingenjörsutbildningar inom IT och medieteknik. Ett möte genomfördes med Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) ledning, och uppdraget presenterades för politiska organisationer på regional nivå som var engagerade i nätverket Mälardalsrådet.

Samlad bedömning

Under året har Tillväxtverkets arbete bidragit till att skapa förutsättningar för fler och växande företag genom affärsutveckling, kompetensförsörjning och digitalisering. Våra insatser har syftat till att öka konkurrenskraften hos företag genom tillgång till kunskapshöjande seminarium, matchmaking events, coaching, nätverk och finansiering.

Affärsutveckling

På ett övergripande plan kan vi se att flera av våra insatser under året bidragit till en ökad konkurrenskraft hos företagen. Genom Startup Swedens event och matchmaking-insatser fick startup-företag tillgång till viktiga investerarnätverk. På så sätt ökade förutsättningarna för framtida finansiering av företagens verksamheter. Tillväxtverkets insatser ledde även till nya affärer. Under året startades företagsjourer med syftet att stötta företag under coronapandemin. Företagsjourerna runt om i landet bidrog med stöd till företagen i form av rådgivande samtal om bland annat regelverkstolkning, finansiell rådgivning och hänvisning till andra företagsfrämjande instanser och stöd. Vi ser också att våra insatser bidrog till kommersialisering av varor och tjänster på internationella marknader. Utvärderingar av affärsutvecklingscheckar visar att sannolikheten att företag som fått en check börjar exportera ökar. Man kan även se att exportvolymen ökar hos företag som fått stöd. Störst effekt på exportvolymer ser man hos företag som har en så kallad outnyttjad potential. Med outnyttjad potential menar man företag som exporterar mindre än förväntat baserat på företagens storlek, produktivitet, sektor, koncerntillhörighet och lokalisering i Sverige. I de företagen ökar exportvolymen fyra år efter mottaget exportstöd med så mycket som 93 procent i jämförelse med en kontrollgrupp som inte mottagit exportstöd.

Kompetensförsörjning

Tillväxtverkets insatser inom strategisk kompetensförsörjning bidrog under året aktivt till att fler företag får tillgång till rätt kompetens. Insatserna bidrog även till enklare vägar till jobb, stärkt matchning och anpassade utbildningsinsatser.

Digitalisering

Tillväxtverkets insatser för att stärka företagens konkurrenskraft genom digitalisering bidrog under året till att öka förståelsen i företag för hur digitalisering påverkar den egna verksamheten. Vårt arbete för höjd digital kompetens i småföretags ledningar och styrelser bidrog till att öka kunskapen om digitaliseringens möjligheter och risker. Under 2020 tog vi även fram kunskapsunderlag kring tillgången av data som strategisk resurs i näringslivet, och genomförde insatser för att stärka små och medelstora företags förmåga att strategiskt använda data i specifika branscher. Tillväxtverket bidrog även till förbättrad tillgång till statistik och prognoser över efterfrågan och tillgången på digital spetskompetens på svensk arbetsmarknad, och initierade samverkan mellan berörda aktörer i syfte att öka tillgången till digital spetskompetens.

Hållbar näringslivsutveckling, innovationer och internationalisering

3 § 9–11 EU:s program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag mm.

3 § 13 Information inom miljöteknikområdet mm.

7 § Samverka med andra berörda nationella, regionala och lokala aktörer med uppgift att skapa förutsättningar för hållbar näringslivsutveckling, innovationer och internationalisering.

SU 1.6 Småföretagsakten för Europa.

Bakgrund

Tillväxtverket ska skapa förutsättningar för hållbar näringslivsutveckling, innovationer och internationalisering i samverkan med andra berörda nationella, regionala och lokala aktörer. Myndigheten är huvudansvarig i Sverige för EU:s program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (COSME), för samordning av det svenska affärsnätverket Enterprise Europe Network (EEN) samt är kontaktpunkt för Small Business Act. Tillväxtverket ska främja svenskt deltagande och bistå regeringen internationellt samarbete inom vårt verksamhetsområde. Vi ska även tillgängliggöra information för företag inom miljöteknikområdet och genomför insatser som främjar export av miljö- och klimatsmart teknik. På så sätt bidrar Tillväxtverket till att företag gör fler affärer genom internationalisering och innovation.

Resultat och utveckling

Regional exportsamverkan samt export och internationaliseringsinformation på

Regional exportsamverkan (RES) samordnar det statliga offentliga erbjudandet av exportstöd så att företagen får rätt stöd i rätt tid i sin internationaliseringsprocess. Inom RES har samtliga 21 regioner partnerskap där Exportkreditnämnden, Svensk Exportkredit, Almi, Business Sweden och Enterprise Europe Network ingår. I flertalet regioner ingår även regionala aktörer såsom handelskammare, universitet och science parks.

I mars 2020 beslutades RES strategiska inriktning med det övergripande målet att fler små och medelstora företag ska exportera. Tillväxtverket har prioriterat ett antal åtgärder ur den strategiska inriktningen, med fokus att stärka RES-aktörernas erbjudande och nå fler företag. Bland annat har aktörernas erbjudande förtydligats genom att vi tagit fram ett gemensamt marknadsföringsmaterial. Under året beviljades 18 regioner nationella medel via Tillväxtverket för att genomföra sin regionala RES-verksamhet utifrån den strategiska inriktningen. Fem regioner genomför sina regionala aktiviteter i RES med finansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden, varav två kombinerar med nationella medel.

I år har RES regionalt främst fokuserat på digitala aktiviteter mot företag, till exempel webbinar om e-handel och specifika marknader samt gemensamma företagsmöten. Samtliga regioner som svarade på Tillväxtverkets enkät uppgav att RES lett till en ökad förmåga i regionen att samarbeta med aktörer inom exportstödsystemet för att bättre möta små och medelstora företags internationaliseringsbehov. Tillväxtverkets undersökning av företag som deltagit i RES-aktiviteter visar att nio av 10 kundföretag ser ett mervärde av att träffa flera RES-aktörer. Sexav10 upplever att det är enkelt att hitta en aktör som kan hjälpa dem.

Tillväxtverket har genomfört flertalet aktiviteter i rollen som koordinator för uppdraget. Vi har hållit tre möten med högsta ledningen från deltagande organisationer och nio möten med RES nationella styrgrupp. Tillväxtverket har haft löpande avstämningar med regionerna. Vi har genomfört en digital erfarenhetsträff med regionerna där statssekreterare Krister Nilsson medverkade, samt två kunskapsseminarier. För en extern publik har vi anordnat två livesända seminarier tillsammans med Business Sweden med sammanlagt 170 tittare och skickat fem nyhetsbrev till 156 mottagare.

Under året förbättrade Tillväxtverket innehållet om export- och internationalisering på verksamt.se. Vi har arbetat med innehållets tillgänglighet, disposition, omfattning och begriplighet i kontakt med berörda myndigheter och aktörer. Vi har också tydliggjort vilken hjälp som företagare kan få från offentliga aktörer på såväl innehållssidor som i en uppdaterad matchningstjänst. Matchningstjänsten är en sökfunktion där företagen själva kan söka efter bland annat rådgivare, finansiering och utbildningar och filtrera resultatet utifrån geografi, bransch och ämnesområde. Vi ska göra klart innehållet i början av 2021 och därefter kommunicera om det.

Av årets resultatuppföljning av de sidor som innehåller information om export- och internationalisering framgår att sidvisningarna ökat med cirka 42 procent i jämförelse med 2019. Besökarna hittar framförallt informationen genom organiskt sök, 74 procent. Cirka 77 procent av de användare som besökt sidorna och besvarat vår effektmätning anger att de helt eller delvis kunde lösa sitt ärende, vilket är något färre jämfört med hela verksamt.se. Jämfört med 2019 är det två procent fler som anger att de helt eller delvis kan lösa sitt ärende år 2020. Effekten av genomförda innehållsändringar och kommunikationsinsatser kommer dock inte kunna mätas förrän slutet av 2021.

Enterprise Europe Network (EEN)

EEN:s syfte är att ge stöd till små och medelstora företag att nå ut på nya internationella marknader och därmed bidra till ökad tillväxt och innovationskapacitet i företag. EEN:s nätverk består av cirka 600 organisationer i ett 60-tal länder. Tillväxtverket är huvudfinansiär och ansvarig för nätverket i Sverige. EEN finns idag representerat hos 13 nationella och regionala näringslivsorganisationer som geografiskt täcker hela Sverige, bland annat ALMI Företagspartner, Research Institutes of Sweden (RISE), regionala utvecklingsbolag, Företagarna, inkubatorer och science parks. Genom EEN:s svenska regionala noder kan vi arbeta strategiskt med att skapa plattformar för internationalisering och innovation med andra internationella, nationella och regionala aktörer. Den verksamhet som marknadsförs genom EEN finansieras med medel från Tillväxtverkets via EU:s två ramprogram COSME (EU:s ramprogram för konkurrenskraft) och Horisont 2020 (EU:s innovations- och forskningsprogram).

Nätverket har tjänster inom följande tre områden:

  • Fördjupad rådgivning om EU-regler, internationalisering, EU-finansiering, import, export med mera. 2020 fick 1 143 företag denna typ av stöd från EEN.

  • Hjälp att hitta internationella affärssamarbeten, till exempel med distributörer och agenter eller samarbeten som rör teknik och forskning samt annan nivåhöjande insats. 2020 skapades 169 internationella affärssamarbeten och nivåhöjande insatser.

  • Innovationscoachning till små och medelstora företag som vill utveckla affärsidéer och ta vara på sin innovationsförmåga. 2020 fick 69 företag olika typer av coachning kring innovationer.

Enligt kundundersökningen för EEN:s arbete för 2020 ger helhetsintrycket av rådgivningen ett medelvärde på 3,94 av 5.

Våra regionala EEN-rådgivare spelade även en viktig roll i programmet Affärsutvecklingscheckar för internationalisering genom att medverka i bedömningen av projektansökningar. EEN är också aktivt i regeringsuppdraget Regional exportsamverkan och finns representerat i alla regionala exportcentrum i landet. Under 2020 lanserade ALMI och EEN ett pilotprojekt inom ramen för regional exportsamverkan. Syftet är att stödja små företag att börja exportera. Pilotprojektet pågick hela 2020 och totalt deltog sex EEN- och Almikontor.

Tillväxtverket och fem av aktörerna bakom EEN samverkar även kring EUSME Support, ett supportkontor med uppgift att öka små och medelstora företags deltagande i Horisont 2020, Eurostars och Eurekaprojekt. Kontoret drivs av RISE och består av åtta partners varav fem ingår i EEN. Tillväxtverket och Vinnova står för finansieringen. Under 2020 fick cirka 60 företag hjälp att hitta rätt typ av EU-finansiering samt vägledning kring ansökan.

Under 2020 har EEN tecknat ett samarbetsavtal med SOLIVIT hos Kommerskollegium som innebär att stödja företag som upplever handelshinder på EU:s inre marknad.

Miljöteknikexport

Det globala investeringsbehovet för miljöteknik är stort och Sverige ligger idag på tredje plats i Global Cleantech Innovation Index. Trots att Sverige ligger långt fram när det gäller utveckling och innovation har de stora exportframgångarna uteblivit. Orsaken är främst att få företag klarar av de stora utmaningarna som det innebär att gå direkt från en innovation till kommersialisering och export. De flesta miljöteknikföretag behöver först växa i Sverige innan de kan närma sig exportmarknaderna. Tillväxtverket genomför därför riktade insatser för att främja svensk miljöteknikexport.

Swedish Cleantech – Sveriges största webbplats för miljöteknikföretag

Inom ramen för Swedish Cleantech arbetar Tillväxtverket för att öka kommersialisering och export av svensk miljöteknik. Swedishcleantech.se är Sveriges största webbplats för miljöteknikföretag och drivs av Tillväxtverket tillsammans med Energimyndigheten. På webbplatsen finns information från ett 30-tal myndigheter, bransch- och intresseorganisationer och regionala aktörer. Här får företag hjälp att utveckla sina affärer på hemmamarknaden och att förbereda sig för export genom samlad tillgång till kunskap, finansiering och nätverk.

Swedishcleantech.com är en internationell webbplats som riktar sig till köpare och investerare. Webbplatsen drivs och utvecklas av Svenska Miljöinstitutet (IVL), på uppdrag av Tillväxtverket. Vid slutet av 2020 var över 1100 svenska miljöteknikföretag representerade på webbplatsens företagslista på engelska. Listan fungerar som ett skyltfönster och hjälper företagen att hitta affärspartners, köpare och investerare i Sverige och i andra länder.

Under året har webbplatserna haft över 92 000 besökare, varav cirka 70 procent var från andra länder än Sverige. Besökarna kom från 184 länder och de flesta kom från stora miljöteknikmarknader som Indien, Indonesien, USA, Storbritannien, Tyskland och Kina. Ett 50-tal frågor om inköp av varor och tjänster kom in till webbplatserna, främst från utlandet. Över 400 artiklar publicerades i vår omvärldsbevakning samt information om 300 event, 88 nya utlysningar och tävlingar på den svenska webbplatsen.

Smart City Sweden – nationell export- och besöksplattform för smarta lösningar

Regeringsuppdraget Smart City Sweden är ett initiativ som möter ett ökande globalt intresse för smarta städer. Smart City Sweden visar i exportsyfte upp svenska tekniska lösningar, kunnande, verksamheter och testbäddar för den smarta staden både digitalt, regionalt och i det nationella showroom som byggts upp i Stockholm. Besöksverksamheten ska fokusera på lösningar inom miljö- och energiteknik, mobilitet, digitalisering, social hållbarhet och stadsplanering där Sverige är särskilt framstående. Inom ramen för uppdraget finns ett affärsutvecklingsråd som består av representanter från de myndigheter inom uppdraget som bedriver affärsfrämjande verksamhet, det vill säga Vinnova, Tillväxtverket, Business Sweden och Energimyndigheten. Affärsutvecklingsrådet har till uppgift att se till att de affärsmöjligheter som uppstår genom plattformen tas tillvara och följs upp.

Under året har affärsutvecklingsrådet beslutat att stödja uppföljande insatser i Marocko, Colombia, Bolivia, Indien, Kina och Sydkorea. Energimyndigheten administrerar stödet och tar ekonomiskt ansvar för uppföljning av de besök som bedömts som speciellt intressanta utifrån möjliga affärer för svenska miljöteknikföretag. Till följd av coronapandemin upphörde i stort sett alla besök vilket medförde färre uppföljningar och ett förändrat arbetssätt. Webbinarier har till största delen ersatt de fysiska besöken. Tillväxtverket medverkade under året i besök från Colombia och uppföljande kontakter som genomfördes via digitala möten. Vi hade även kontakt med de regionala noderna och informerade om Smart City Sweden för landets regionala exportcenter. Organisationen i Smart City Sweden är nu väl etablerad.

Energimyndigheten koordinerar regeringsuppdraget där sjumyndigheter, sexregionala noder och Smart City Swedens kansli ingår. Tillväxtverket ingår i uppdragets referensgrupp samt som expertstöd i det affärsutvecklingsråd som har till uppgift att se till att de affärsmöjligheter som uppstår genom plattformen tas tillvara och följs upp.

Nordic Solutions for C40 – kraftsamling för nordiskt samarbete inom miljöteknik

Tillväxtverket deltar i ett nordiskt samarbetsprojekt, Nordic Solutions for C40, som medfinansieras av Nordiska ministerrådet genom Nordic Innovation. Syftet är att skapa en gemensam nordisk samarbetsplattform som ska hjälpa nordiska företag att förbättra sin leveransförmåga, och bidra till ökade exportmöjligheter inom området miljöteknik och hållbara städer. Danmark, Finland och Sverige är de främsta länderna inom miljöteknik-innovation i världen och det finns ett stort intresse för att stärka det nordiska varumärket.

Tillväxtverket identifierade tillsammans med övriga nordiska projektpartners affärsmöjligheter i ett flertal internationella städer och arrangerade aktiviteter för att stödja svenska företags exportmöjligheter. Ett exempel är Helsingfors, som har utlyst en internationell idétävling för att fasa ut kol i värmesystemet och ersätta den med förnybar energi. Tillväxtverket genomförde aktiviteter kopplat till fossilsnåla energisystem i Storbritannien, Holland, Spanien och Indien. Ett annat exempel är Addis Abeba på temat smarta och koldioxidfria transportlösningar. Under dessa aktiviteter och workshops har svenska företag fått möjligheten att bidra med sina lösningar och tekniker. Till följd av coronapandemin höll vi workshops och möten digitalt och sköt upp ett antal inplanerade projekt.

Demo miljö III – miljöteknik för att lösa samhällsutmaningar i utvecklingsländer

Programmet Demo miljö är ett uppdrag finansierat av Sida som syftar till att ge miljöteknikföretag fotfäste på nya marknader, och möjlighet att bidra till nya lösningar på miljö- och klimatproblem som kan minska fattigdom i utvecklingsländer. Programmet pågick från september 2015 till oktober 2020.

Av slutrapporten med resultat för hela programperioden framgår att 300 företag ansökte varav 56 beviljades finansiering till ett värde av 35,6 miljoner kronor där 73 procent blev utbetalt. Programmet har beviljat finansiering till projekt som bidrar till att lösa samhällsutmaningar i utvecklingsländer inom områdena energi, vatten och sanitet, resiliens och begränsning av klimatpåverkan.

I Tillväxtverkets slutrapport presenteras resultat i förhållande till påverkansmål i programmet baserat på projektens återrapportering och uppföljning vad gäller effekter på miljö, fattigdomsreducering och jämställdhet i projektländerna.

  • 70 procent av planeringsbidragen och 85 procent av demonstrationsbidragen bidrog till att fattiga människors levnadsvillkor förbättrades.

  • 67 procent av planeringsbidragen och 85 procent av demonstrationsbidragen bidrog till en positiv påverkan ur ett jämställdhetsperspektiv.

  • 100 procent av samtliga projekt har genom spridning av miljöteknik bidragit till minskad negativ miljö- och klimatpåverkan.

I maj färdigställdes en extern utvärdering av programperioden vad gäller programmets relevans, effektivitet, bärkraft och påverkan. Av rapporten framgår att 21 av 30 tillfrågade stödmottagare anser att stödet från Demo Miljö resulterat i nya affärsmöjligheter och kunskap om nya marknader. Utvärderingen visar även att stödmottagare inom Demo Miljö är nöjda med det stöd de fått genom programmet. På frågan hur nöjda deltagarna inom programmet är med stödet på skalan 1–5 ligger medelvärdet på 3,9.

Expo 2020 Dubai

Världsutställningen Expo 2020 har på grund av coronapandemin flyttats ett år framåt och äger rum i Dubai 2021. Temat är ”Connecting Minds – Creating the Future". Expo 2020 blir regeringens enskilt största satsning inom export- och investeringsfrämjandet under året. Världsutställningen förväntas få uppemot 180 deltagande länder och 25 miljoner besökare. Tillväxtverket har hjälp Regeringskansliet med förberedelserna och bland annat säkrat nyckelpersoner och aktörer till programmet.

Under 2020 tog Tillväxtverket i samarbete med lokala aktörer från mellanöstern fram en kampanj för att lyfta Mellanöstern och Nordafrika som potentiella tillväxtmarknader genom olika typer av inspirationsfilmer. Filmerna har spelats in och kommer att publiceras under 2021.

Småföretagsakten

Småföretagsakten för Europa (SBA) är ett policyinitiativ från EU för att underlätta för små och medelstora företag. SBA består av åtgärder samlade runt tio principer varav flertalet ingår i Tillväxtverkets ordinarie verksamhet. För att stötta arbetet med Småföretagsakten håller EU-kommissionen ihop ett informellt nätverk, där Tillväxtverket ingår. Vi deltar aktivt i nätverket och de aktiviteter som EU-kommissionen anordnar för att främja erfarenhetsutbyte kring insatser för små och medelstora företag mellan medlemsländer. Ett resultat som nätverket medverkat till är den EU-strategi för små och medelstora företag som EU-kommissionen lade fram i mars 2020 och som kommer att ligga till grund för policyutveckling och diskussioner under kommande år.

Samlad bedömning

Tillväxtverkets arbete med regional exportsamverkan har förbättrat förutsättningarna för att företag med tillväxtpotential ska hitta rätt offentligt exportstöd. Målet med arbetet är att fler små och medelstora företag ska exportera. Export- och internationaliseringsinformationen på verksamt.se förbättrades, och antalet sidvisningar på webbsidorna ökade jämfört med föregående år.

Genom Enterprise Europe Network fick små och medelstora företag tillgång till affärsrådgivning, innovationscoaching och hjälp att hitta internationella affärssamarbeten.

Tillväxtverket har gjort information inom miljöteknikområdet tillgänglig och stöttat och arbetat för att stärka svenska miljöteknikföretags affärsmöjligheter på en internationell marknad. Smart City Sweden bidrog till att stödja uppföljande insatser i sex länder för att möjliggöra affärer för svenska miljöteknikföretag. Även Nordic Solutions for C40 stöttade svenska företag att exportera hållbara lösningar. Programmet Demo miljö bidrog till att miljöteknikföretag fick fäste på nya marknader, och därmed till effekter på miljö, fattigdomsreducering och jämställhet i 14 utvecklingsländer. Det bidrog till nya affärsmöjligheter för företagen och kunskap om nya marknader.

Den samlade bedömningen är att Tillväxtverkets insatser har bidragit till att skapa förutsättningar för hållbar näringslivsutveckling, innovationer och internationalisering. På kort sikt har vi bidragit till att företagens förmågor att skapa affärer genom internationalisering och innovation har stärkts. Det har i en del fall lett till konkreta nya affärer för företag. Effekterna på längre sikt har vi i de flesta fall inte kunnat mäta än, men Tillväxtanalys rapport ger en fingervisning om att det offentliga exportfrämjandet ger effekt, och att en kombination av stöd från olika aktörer ger störst effekt. Det talar för att både enskilda stöd, och våra insatser att samordna och bygga nätverk, kan bidra till att företag gör fler affärer.

Mångfald av företag och företagare

2 § Främja och vara samordnande i frågor som rör entreprenörskap vid universitet och högskolor

ÅK 1.2 Främja en mångfald av företag och företagare

Bakgrund

Sveriges framtida konkurrenskraft och tillväxt är beroende av att fler vågar starta och utveckla företag. Företagens konkurrenskraft avgörs även alltmer av förmågan att ställa om och att bidra till lösningar på samhällsutmaningar. Förutsättningar behöver skapas för en näringslivsstruktur som är mer dynamisk och föränderlig över tid. Trots stor tillväxtpotential och stark tillväxtvilja stöter vissa grupper av företagare i större utsträckning än andra på hinder när det gäller både rådgivning och tillgång till finansiering. Genom att bidra till en mångfald av företagare och företag, och genom att främja entreprenörskap vid universitet och högskolor, bidrar Tillväxtverket till ett diversifierat näringsliv och förnyelse, stärkt innovationsförmåga och ökad konkurrenskraft i näringslivet. Kunskap och lärande är grunden för denna verksamhet. Kunskap används för att påverka, bygga relevanta nätverk och att ge finansiering till insatser som bidrar till förändring.

Resultat och utveckling

Främja nyanländas företagande

Tillväxtverket hade 2017 till 2019 i uppdrag att främja nyanländas företagande. Uppdraget slutredovisades i mars 2020. Vi finansierade 13 projekt som 4310 nyanlända och utrikes födda deltog i. 935 nya företag startades av deltagarna under uppdragets genomförande. Som ett led i att sprida lärdomar och resultatet från uppdraget genomförde Tillväxtverket Öppna upp för nya företag – en webbsänd lärkonferens i mars 2020. Inspelningen av lärkonferensen spelades upp totalt 238 gånger och visades 174 gånger.

Potentialen att starta och driva företag är stor hos nyanlända. Samtidigt är personer med utländsk bakgrund och kvinnor fortfarande underrepresenterade som företagare, även om företagande i dessa grupper ökar.

Tillväxtverket genomförde löpande utvärdering av de 13 projekt som fick medel för att främja företagande bland nyanlända. Vi tog fram tre delrapporter och en slutrapport under uppdragsperioden. Utvärderingen visade att resultat och effekter av uppdraget blir synliga framförallt på längre sikt. Den visade även att projekten bidrog till förändring på individ-, organisations- och systemnivå.

Utvärderingen fångar kunskap om förutsättningarna för att starta och driva företag i Sverige, både genom de 935 företag som startades av projektdeltagare samt de deltagare som ännu inte valt att starta företag. På organisationsnivå bidrog projekten med ökad kunskap om målgruppens förutsättningar att starta företag. Det ledde till att de företagsfrämjande aktörer som bedrev projekten fick möjlighet att utveckla och anpassa sina metoder och arbetssätt till målgruppen. Projekten stärkte även samarbeten mellan olika aktörer såsom svenska för invandrare (SFI), banker, kommuner och företagsfrämjande aktörer. På systemnivå bidrog projekten till att synliggöra strukturella hinder, exempelvis lagar och regler, som försvårar för nyanlända att starta och driva företag.

Främja utrikes födda kvinnors företagande

Tillväxtverket har i uppdrag att främja utrikes födda kvinnors företagande i Sverige. Uppdraget pågår under perioden 2018–2021. Erfarenheterna av att främja nyanländas företagande har visat att aktörerna inom det företagsfrämjande systemet har svårt att nå ut till nyanlända och utrikes födda kvinnor, som i lägre utsträckning än män inom samma målgrupp startar företag. Därför riktar Tillväxtverket särskilda insatser mot nyanlända och utrikes födda kvinnor inom ramen för det här uppdraget.

Inom uppdraget gav Tillväxtverket finansiering till tretton projekt som bland annat erbjuder mentorskaps- och nätverksinsatser. Vi finansierade även andra insatser som syftar till att främja företagande och affärsutveckling i målgruppen. Nio av dessa pågår fortfarande. Sedan projektstart har 625 utrikes födda kvinnor deltagit i fördjupade insatser. En fördjupad insats är utbildning i företagande, individuell rådgivning eller mentorsprogram. Cirka 150 utrikes födda män har även tagit del av insatserna. Ytterligare 1985 utrikes födda kvinnor och 2818 utrikes födda män som vill starta företag, eller har startat företag under de senaste tre åren, fick företagsrådgivning. Det skedde genom projektet Nyföretagarhjälpen som drivs av Svenska Jobs & Society. Deltagarna har startat 150 nya företag sedan uppdragets start. 102 av de startade företagen har startats av utrikes födda kvinnor, vilket motsvarar 68 procent av företagen. De tre vanligaste branscherna är detaljhandel, hotell- och restaurang samt hår- och skönhetsvård.

Fem av projekten har särskilt fokus på affärsutveckling. Alla har på olika sätt och i olika utsträckning påverkats av pandemin i ett genomförande.

För att sprida resultat från tidigare satsningar och kunskap från uppdragets genomförande anordnade Tillväxtverket tillsammans med representanter från Landsbygdsnätverket arrangerade två digitala regionala träffar på temat Så får vi fler utrikes födda företagare på landsbygden.

I november livesändes den ena regionala träffen i samarbete med Region Jönköping. Livesändningen nådde 2 011 personer. Utvärderingen av träffen visar att närmare 87 procent av deltagarna fick ny kunskap om utrikes föddas förutsättningar att etablera sig som företagare på landsbygden.

2 oktober 2020 sände Al Kompis Marknad ett program om pandemins effekter för Sveriges företag i allmänhet och för utrikes födda företagare i synnerhet. Sveriges näringsminister, Tillväxtverkets generaldirektör och Facebooks Sverigechef deltog. Närmare 110000 personer tog del av sändningen. Målgruppen var befintliga och potentiella små och medelstora företagare i Sverige som talar arabiska.

Tillväxtverket genomför löpande utvärdering av finansierade projekt. Den senaste delrapporten för 2020 visade att projekten genererade stärkt affärsutvecklingsförmåga, nya företag och professionella nätverk, samt stärkta förutsättningar att komma i sysselsättning för de nyanlända och utrikes födda kvinnor som deltog.

Tillväxtverket genomförde under året en enkät kring kortsiktiga effekter mot företagsfrämjande aktörer som driver projekt med finansiering från Tillväxtverket. Enkätsvaren visar att närmare 89 procent anser att insatsen Främja utrikes födda kvinnors företagande gett dem ökad kunskap samt metoder och attityder för att kunna ge rätt stöd till utrikes födda kvinnor. Cirka 89 procent av aktörerna som svarade på enkäten var nöjda eller mycket nöjda med insatsen. En enkät som riktade sig till utrikesfödda kvinnor som deltagit i projekten, visar att 90 procent anser att de har fått ökad förmåga och kunskap inom entreprenörskap och företagande i Sverige. Närmare 98 procent var nöjda eller mycket nöjda.

Entreprenörskap vid universitetet och högskolor

Tillväxtverket ska främja och samordna frågor som rör entreprenörskap vid universitet och högskolor. Det sker genom direkta insatser riktade till studenter och studentnära organisationer, men även genom strukturpåverkande och kunskapsutvecklande insatser för att främja entreprenörskap vid universitet och högskolor på lång sikt. Verksamhetsbidraget till Drivhuset Norden under 2020 är en del i det arbetet. (Se Verksamhetsbidrag Drivhuset, avsnitt Fler och växande företag.)

2020 beviljades Malmö Universitet medfinansiering från Tillväxtverket för att genomföra konferensen Högskola och samhälle i samverkan. På grund av coronapandemin genomförs konferensen att digitalt under våren 2021.

Under 2019 och 2020 har Tillväxtverket samarbetat med Örebro Universitet för att stärka samverkan mellan aktörer som stödjer entreprenörskap i universitets- och högskolemiljö. För att ge studenter möjlighet att prova på praktiskt entreprenörskap har Örebro Universitet bland annat utrett förutsättningar för ökat kunskapsutbyte, lärande och samhandling inom området samt utvecklat nätverk i samverkan med bland annat Swedish Network for Innovation and Technology Transfer Support (SNITTS).

Tillväxtverket har beviljat Swedish Network for Innovation and Technology Transfer Support (SNITTS) projektmedel för att samordna och stärka arbetet med studenter och entreprenörskap. Vi har tillsammans med bland annat Örebro Universitet utvecklat forum för samverkan för personer som arbetar med att främja studenters innovations- och entreprenörsförmågor på landets lärosäten. Projektet har också kartlagt verktyg och metoder som används inom området och spridit dem till målgruppen.

Vi bedömer att aktiviteterna sammantaget har bidragit till att utveckla arbetssätt och metoder för att stärka entreprenörskap inom högre utbildning. Aktiviteterna har även lett till ökat kunskapsutbyte mellan personer som arbetar med samverkan och entreprenörskap för studenter vid universitet och högskolor i Sverige.

Samlad bedömning

Inom mångfaldsområdet har Tillväxtverkets insatser främjat resultat på individ- och företagsnivå samt på organisations- och systemnivå. Beslutsfattare har fått bättre kännedom om de hinder som målgrupperna kvinnor och personer med utländsk bakgrund möter för att starta och driva företag i Sverige. Genom aktiviteterna har företagsfrämjande aktörer fått ökad kunskap om målgruppen vilket lett till att deras insatser anpassats utifrån målgruppens behov och utmaningar. Samverkan mellan olika aktörer har dessutom ökat. Kunskap som genererats genom våra insatser har spridits online. Genom aktiviteter som riktats direkt mot målgruppen har deltagare fått ökad kunskap om entreprenörskap, ett stort antal har gått vidare med att starta egna företag. Det tar dock tid att förändra strukturer och system som skapar förutsättningar för entreprenörskap och företagande på lika villkor. Vi ser att det fortfarande finns stora regionala skillnader på stöd och rådgivning till olika företag och företagare. För att stötta en mångfald av företag och företagare i en bredd av branscher när det gäller omställning, förnyelse och affärsutveckling är det viktigt att även i fortsättningen stärka förmågan hos alla som jobbar med främjande insatser.

I arbetet att främja entreprenörskap vid universitet och högskolor har Tillväxtverket bidragit till ökade kontaktytor mellan företag och lärosäten. Det har främjat studenters möjlighet att prova på entreprenörskap. Vårt arbete har även bidragit till ökat kunskapsutbyte mellan personer som arbetar med samverkan och entreprenörskap för studenter vid universitet och högskolor.

Främja befintliga och nya näringar

2 § 6 Främja goda förutsättningar för företagande inom befintliga näringar och potentiella tillväxtområden.

3 § 6 Ansvara för officiell statistik i fråga om inkvarteringsstatistik.

3 § 8 Ansvara för kunskaps- och kvalitetsutveckling samt samverkan och samordning inom turism.

ÅK 1.3 Insatser inom turism och kulturella och kreativa näringar i alla delar av landet.

Bakgrund

En kontinuerlig omvandling av näringslivet leder till att nya marknader med stora affärsmöjligheter växer fram, samtidigt som befintliga näringar behöver ställa om så att tillväxtpotentialen kan tas tillvara fullt ut. Tillväxtverkets insatser ska underlätta denna utveckling, och förbättra förutsättningarna för företag inom utvalda näringar att stärka konkurrenskraften och bidra till en hållbar tillväxt i alla delar av landet. Vi arbetar med att främja utvecklingen inom turism och besöksnäring, kulturella och kreativa näringar samt livsmedel.

Målet med livsmedelsstrategin är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås. Tillväxtverket samordnar den nationella och de regionala livsmedelsstrategierna, genom att främja samverkan mellan alla aktörer i livsmedelskedjan. Genom samverkan skapar vi förutsättningar för ett stärkt genomförande av strategin och för konkurrenskraftiga företag. Vi har också i uppdrag att analysera den samlade regelgivningen för livsmedelskedjan, arbeta med förenkling genom utveckling av verksamt.se, analysera kompetensförsörjningsbehov och genomföra åtgärder samt att förmedla bidrag till Sweden Food Arena.

Inom turism ansvarar Tillväxtverket för samverkan och samordning, kunskaps- och kvalitetsutveckling samt sammanställning av inkvarteringsstatistiken som är en del av Sveriges officiella statistik. Vi arbetar för en hållbar besöksnäring med internationellt konkurrenskraftiga företag som vill, kan och vågar. Målet är en hög attraktionskraft som turismland, hållbar tillväxt, ökad sysselsättning och växande företag i alla delar av landet. Vårt arbete med turism och besöksnäring har starkt påverkats av coronapandemin.

Resultat och utveckling

Livsmedelsuppdraget

Inom ramen för livsmedelsstrategin har Tillväxtverket fått i uppdrag att genomföra åtgärder under åren 2020–2025. Målet är att uppnå strategins övergripande mål om en ökad livsmedelsproduktion som är hållbar och konkurrenskraftig.

Samordningsuppdrag

Som samordnande myndighet ska Tillväxtverket främja samverkan och arbeta för ett samlat agerande inom livsmedelsstrategin. Under året genomförde vi dialoger med företrädare för myndigheter, branschorganisationer, länsstyrelser och regioner om utmaningar och behov av stärkt samverkan i livsmedelsstrategiarbetet.

Vi etablerade forum för strategisk dialog på ledningsnivå, och genomförde två möten med utpekade myndigheter och centrala branschorganisationer inom livsmedelsstrategiarbetet. I dialogen, som förs på generaldirektörs- och vd-nivå, enades man om att Tillväxtverkets roll som neutral samordnande aktör är att skapa forum för dialog och samarbete för aktörerna i livsmedelskedjan. Det ger förutsättningar att skapa förståelse, samsyn och samarbete, och vi kan på så sätt stärka genomförandet av livsmedelsstrategin. Tillväxtverket bygger kunskap, kommunicerar och skapar tydlighet kring strategins mål och effekterna av det samlade arbetet. I den strategiska ledningsdialogen har man tagit beslut om att bilda en samordningskommitté med företrädare för respektive myndighet och branschorganisation, som kan lyfta behov och ta frågor vidare operativt.

Under hösten genomförde Tillväxtverket och Jordbruksverket fyra digitala möten för regionala aktörer på följande teman: företagsutveckling, vilt/vildsvin, kompetensförsörjning samt regler och villkor. Varje tematräff hade mellan 80 och 100 deltagare. 9 december arrangerade vi tillsammans med Jordbruksverket en nationell digital livsmedelskonferens. Syftet med konferensen var att med gemensamma krafter ta vara på potentialen i livsmedelskedjan för att nå livsmedelsstrategins mål. Drygt 500 personer deltog från hela livsmedelskedjan.

Vi beviljade medel till fyra strategiska utvecklingsprojekt inom ramen för uppdraget att samordna och främja samverkan inom livsmedelsstrategin. Pilotprojektet ”Innovation i livsmedelskedjan” med Sweden Food Arena som projektägare, beviljades drygt 2,3 miljoner kronor. Projektet ska kartlägga innovationsgraden hos livsmedelsföretagen, vilka områden som behöver innovationsfrämjande insatser och vad som saknas i det innovationsfrämjande systemet idag. Pilotprojektet för klimatberäkningar och rapportering inom ramen för branschinitiativet Lantbrukets Dataplattform beviljades drygt 1,3 kronor. Projektet kommer att kunna erbjuda datadrivna och automatiserade beräkningar av klimatavtryck i lantbruket, för ett mer resurseffektivt och hållbart klimatarbete i branschen.

Attraktionskraft är en viktig fråga inom livsmedelssektorn. Region Skåne är projektägare för piloten ”Attrahera mera”, som beviljades 800 000 kronor. Projektet ska ta fram en modell för hur små företag inom livsmedelssektorn kan arbeta med sin kompetensförsörjning för att öka sin attraktionskraft. Pilotprojektet ”Digital utbildning kött och chark” beviljades drygt 3,2 miljoner kronor. Projektet ska presentera en modell för hur en digital utbildning inom livsmedelssektorn kan byggas, och även lansera utbildningen på en etablerad lärportal.

Under våren var Tillväxtverket en part i Regeringskansliets dialogmöten för att diskutera livsmedelsförsörjningen med anledning av coronapandemin med fokus på kompetensförsörjning. Det ledde till att Tillväxtverket fick kompletterande uppdrag att särskilt stärka kompetensförsörjningen i de gröna näringarna på både kort och lång sikt.

Bidrag till Sweden Food Arena

Tillväxtverket har i uppdrag att 2020–2025 ge bidrag på två miljoner kronor om året till den ekonomiska föreningen Sweden Food Arena som är en samverkansarena för livsmedelssektorns utveckling. Sweden Food Arena har lämnat en delredovisning för hur medlen använts under första halvåret 2020. Verksamheten omfattade bland annat påverkansarbete för att den forskningspolitiska propositionen ska inkludera större satsningar på livsmedelssektorn. En gemensam forskningsagenda för att stärka livsmedelskedjans förmåga till innovation arbetades fram och över 200 personer deltog vid den digitala lanseringen.

Fler deluppdrag inom livsmedelsstrategin

Utöver samordningsuppdraget och arbetet med Sweden Food Arena genomför Tillväxtverket ytterligare tre deluppdrag inom livsmedelsstrategin:

  • Analyser av den samlade regelgivningen för livsmedelskedjan. Under året påbörjade vi arbetet med att ta fram en behovsanalys.

  • Åtgärder för att stärka kompetensförsörjningen i livsmedelskedjan.

  • Förenkling genom utveckling av verksamt.se. Vi beskriver uppdraget i avsnittet ”Företagens Förutsättningar”.

Vi lämnar redovisning av livsmedelsuppdragets samlade genomförande under året 28 februari 2021.

Turism samt kulturella och kreativa näringar

Kunskap med grund i statistik och analys

En viktig insats för att främja företagande och entreprenörskap inom besöksnäringen är att bidra med fakta om marknadens utveckling och relevanta beslutsunderlag i form av statistik och undersökningar. Tillväxtverket är ansvarig myndighet för inkvarteringsstatistiken som är del av Sveriges Officiella Statistik. Statistiken har levererats varje månad till Eurostat samt återrapporteras till uppgiftslämnarna. Den finns även tillgänglig i Statistiska centralbyråns öppna statistikdatabas SSD, där externa användare kan göra egna uttag. Under 2020 gjordes närmare 20 000 uttag från inkvarteringsstatistiken i SSD. Statistiska centralbyrån, SCB, som producerar statistiken på uppdrag av Tillväxtverket, fick också cirka 200 manuella beställningar från externa aktörer. Tillväxtverket har i år publicerat månadsvisa sammanställningar av inkvarteringsstatistiken för att belysa utvecklingen för hotell- och logibranschen under coronakrisen. Vi har även tagit fram en sammanfattande rapport för utvecklingen under krisens första sex månader. Sammanställningarna har uppmärksammats i närmare 650 artiklar och inslag i media.

Statistik från konsumentundersökningen Svenskars Resande har rapporterats till Eurostat enligt Europaparlamentets och rådets förordning EUnr692/2011. Statistiken har också tillgängliggjorts i den öppna statistikdatabasen, SSD. Årlig rapportering av Tillväxtverkets statistikprodukter sker också till United Nations World Tourism Organisation samt OECD. Statistiska centralbyrån tar årligen på uppdrag av Tillväxtverket fram turisträkenskaper för turismens omsättning, exportvärde och sysselsättning som i år publicerades i sammanställningen Turismens Årsbokslut med drygt 1400 unika sidvisningar. Under 2020 sammankallade Tillväxtverket också den statistikreferensgrupp som fungerar som användarråd till den officiella statistiken och diskussionsforum för olika utvecklingsfrågor för turismstatistiken.

Tillväxtverket publicerade i juni en analys av coronapandemins effekter på turism och besöksnäring tillsammans med rekommendationer och förslag för det fortsatta arbetet. Analysens syfte var att få en uppdaterad förståelse av nuläge och förutsättningar för utveckling av turism och besöksnäring i Sverige, mot bakgrund av de effekter som coronapandemin hittills gett och väntas ge framöver. Syftet var även att ge en samlad omvärldsanalys. Analysen har spridits i samband med seminarier och i sociala medier och var Tillväxtverkets tredje mest nedladdade publikation 2020. En grundläggande slutsats i rapporten är att arbetet med att utveckla, sprida och nyttiggöra kunskap om coronapandemins effekter på turism och besöksnäring måste fortsätta. Dessa effekter kommer att påverka hela näringen och dess struktur under lång tid framåt.

Som en fortsättning av analysen genomförde vi en utlysning för utveckling av kunskap om coronapandemins effekter på turism och besöksnäring samt för labb/testmiljöer. Syftet var att kunna dra nytta av den utvecklade kunskapen i besöksnäringens företag. Totalt beviljade vi 4,1 miljoner kronor i projektstöd under december. Projekten pågår under ett till två år.

I slutet av november arrangerade Sveriges kommuner och regioner, SKR, i samarbete med Tillväxtverket och Regionala nätverket för turism konferensen Besöksnäring på agendan. Årets tema var besöksnäring i ett nytt landskap. I anslutning till konferensen arrangerade Tillväxtverket och Stiftelsen för kunskapsfrämjande inom turism, prisceremonin för Stora Turismpriset 2020. Med anledning av coronapandemin delades årets Stora Turismpris ut efter ett nytt kriterium: Till företag eller annan organisation som under coronapandemin arbetat med sin verksamhet på ett nytänkande och hållbart sätt. I år korades alla länens nominerade som vinnare. Ett antal filmer producerades med vinnarna för att inspirera andra företag till innovation och nytänkande. Dessa har vi aktivt spridit i Tillväxtverkets olika kanaler.

I samband med konferensen Besöksnäringen på agendan arrangerade stiftelsen tillsammans med Tillväxtverket ett seminarium om framtida trender som påverkar besöksnäringens företag. Nytt för året var att vinnarna av Stora turismpriset fick erbjudande om att delta i en digital workshop med fokus på framtidstrender, och hur de kan produktutveckla och skapa nytt utifrån dessa trender. Stiftelsen har även instiftat priset Årets ciceron tillsammans med Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond, BFUF. Priset delades ut i samband med Stora Turismpriset och gick till en forskare som tagit fram en doktorsavhandling som är till nytta för besöksnäringen. Årets vinnare visar i sin avhandling på evenemangets möjligheter att aktivt bidra till lösningar på samhällets hållbarhetsutmaningar.

Hållbara och konkurrenskraftiga företag

I mars fick Svensk Turism uppdraget att bygga en samverkansarena för besöksnäringen av Tillväxtverket. Syftet är att bidra till näringens långsiktiga utveckling och målet var att ha samverkansarenan på plats redan i november 2020. Eftersom det har varit svårt att mobilisera besöksnäringsföretagen under pandemin förlängdes uppdraget till slutet av maj 2021.

Tillväxtverket genomförde i augusti en utlysning där företag kunde ansöka om att få delta i en seminarieserie för att långsiktigt stärka besöksnäringens exportförmåga. Elva företag valdes ut att fokusera på paketering av natur- och kulturupplevelser i olika delar av landet. Seminarieserien genomfördes digitalt under ledning av Visit Sweden under hösten 2020 och vintern 2021. Den ska resultera i ett kunskapsmaterial som alla företag och destinationer i Sverige får del av, inriktat på vad som krävs för internationell paketering.

För att bidra till en hållbar omställning i spåren av coronapandemin beslutade Tillväxtverket i oktober att finansiera 34 projekt inom besöksnäringen med drygt 67 miljoner kronor. Projekten omfattar nya stöd till företag i besöksnäringen, kompetenshöjande insatser, stärkt innovationsförmåga och utveckling av framtidens mötesbransch. Finansieringen möjliggjordes tack vare en branschsatsning inom ramen för det nationella regionalfondsprogrammet.

I november avslutades regeringsuppdraget Besöksnäring industri stärkt attraktionskraft, där tre pilotprojekt ingått. Syftet var att undersöka förutsättningar för att stärka besöksnäring samt industrins kompetensförsörjning sett utifrån lokal och regional attraktionskraft. Piloterna skulle pågå sex månader men förlängdes med ytterligare ett halvår på grund av pandemin. Piloterna redovisades vid ett digitalt slutseminarium med representanter från de olika pilotprojekten i kommunerna Karlskoga och Kristinehamn, region Blekinge samt region Kronoberg.

Strategisk samordning och samverkan i besöksnäringsfrågor

Tillväxtverkets arbete med strategisk samordning och samverkan i besöksnäringsfrågor har stor betydelse för att åstadkomma ett effektivt främjande av turism och besöksnäring i Sverige. I november genomförde Tillväxtverket för andra året Regionalt samverkansforum om strategisk utveckling av turism och besöksnäringen. Då deltog ett 30-tal regionalt utvecklingsansvariga respektive turismansvariga. Syftet med forumet var att stärka samverkan och erfarenhetsutbyte mellan nationell och regional nivå kring turism och besöksnäring. Målet är att forumet ska leda till att besöksnäring och turism kommer in i ett bredare regionalt utvecklingssammanhang. Tillväxtverket samlade under året 16 myndigheter och statliga bolag i besöksnäringens myndighetsgrupp. Gruppen genomförde fyra arbetsgruppsmöten och ett möte på ledningsnivå under året.

Projektet Visit the Future under ledning av Svensk Turism slutrapporterades i november. Syftet har varit att främja innovativa initiativ och att lägga grunden för en ny besöksnäringsstrategi för näringslivet. Projektet har resulterat i en rapport som spänner över kompetensområden som är viktiga för framtidens besöksnäring. Rapporten kommer att kunna fungera som innehåll i rekommendationer från näringen till regeringens arbete med en nationell strategi för besöksnäringen, som förväntas bli klart i början av 2021.

Tillväxtverket har deltagit och bidragit i internationella forum för turism, där erfarenheter och insatser med koppling till pandemin och dess effekter varit i fokus. Den nordiska arbetsgruppen för turism, NTWG, har enats om gemensamma projekt och OECD:s turismkommitté har genomfört två ordinarie och flera extra möten kring policyutveckling och kunskapsdelning. Tillväxtverket bidrog på olika sätt till genomförandet av Baltic Sea Tourism Forum inom ramen för EU:s Östersjösamarbete.

Hållbara destinationer med attraktiva produkter och tjänster

I februari slutrapporterade Tillväxtverket det fyra år långa regeringsuppdraget Hållbar produktutveckling med fokus på natur- och kulturturism,som genomförts i sju pilotregioner. Projektet har resulterat i omkring 200 exportmogna produkter och lika många som är på god väg mot exportmognad. 500 företag har deltagit i produkt- och affärsutvecklingsinsatser. En destination har etablerats liksom flera leder för vandring och cykel. En modell för utveckling av vandringsleder har utvecklats och fått nationell uppmärksamhet. Vidare har arbetssätt och metoder för produkt- och affärsutveckling samt hållbarhetsarbete prövats och utvecklats.

I mars publicerade vi rapporten Att arbeta för hållbar turism. Rapporten riktar sig i första hand till offentliga eller privata organisationer som arbetar med turismutveckling. Men metoderna kan även användas av andra organisationer som vill arbeta strategiskt med hållbar utveckling. I anslutning till rapporten publicerade vi en digital hållbarhetsguide som beskriver en process för hur regioner, kommuner, destinationer och större företag inom besöksnäringen och andra näringar kan arbeta med hållbarhet.

I maj rapporterade Sveriges Hembygdsförbund Förstudie kring hembygdsrörelsens förutsättningar för att stärka sin position som besöksnäringsaktör. I november beviljade Tillväxtverket Hembygdsförbundet medel för en fortsättning av förstudien, med målet att genomföra förstudiens förslag. Sveriges Hembygdsförbund förvaltar cirka 10 000 byggnader, har årligen 25 000 evenemang och har stor lokalhistorisk kunskap som kan komma besöksnäringen till del, särskilt när det gäller landsbygdsturism.

Projektet Stärka världsarv, som syftar till att ta pröva metoder för en samordnad besöksmåls- och världsarvsutveckling, fokuserade under året på att mobilisera aktörer inom världsarvet Falu gruva och Kopparbergslagen och skapa en gemensam målbild. Projektet drivs av Tillväxtverket tillsammans med Riksantikvarieämbetet och Region Dalarna. Projektet utgår från Unescos World Heritage Sustainable Toolkit som innefattar tio steg för en plats- och besöksmålsutveckling.

Samlad bedömning

Under livsmedelsuppdragets första år skapade Tillväxtverket en struktur för samordningsrollen. Vi byggde även relationer och förde dialoger med myndigheter och branschorganisationer. Det skapade goda förutsättningar för fortsatt samarbete i genomförandet av livsmedelsstrategin.

Tillväxtverkets främsta fokus inom turism och besöksnäring har varit omvärldsbevakning kring pandemins påverkan på näringen, och att planera för utveckling av kunskap om coronapandemins effekter. Fokus har även varit omställning av näringen. Det var därför värdefullt att Tillväxtverket deltog i skrivningar för den kommande programperioden för EU2020+. Vi fick även påverka innehållet i regeringens arbete med en ny nationell strategi för regional utveckling. På så sätt synliggjordes frågor inom turism och besöksnäring.

Företagens förutsättningar

I det här avsnittet redovisar vi Tillväxtverkets arbete på förenklingsområdet. Ramvillkor för företagande i form av lagar och regler, samt tillämpningen av dem, har stor betydelse för företagens konkurrenskraft. Företagande gynnas av ändamålsenliga, tydliga och förutsägbara regler och god tillgänglighet till information om regelverk och offentligt stöd samt främjande. Redovisningen utgår bland annat från regeringens fyra mål för förenklingsarbetet: regler ska främja företagens tillväxt, regelkostnader ska minska, det ska vara enklare att lämna uppgifter och handläggningstider ska minska.

Förenkling genom digitalisering

3 § 1, 14 Erbjuda myndighetsinformation som är relevant för företagen och även vägleda företagare till information hos andra offentliga aktörer.

ÅK 2.1 Redovisa resultat av de insatser som myndigheten har genomfört för att driva och utveckla verksamt.se samt de insatser som myndigheten har genomfört för att minska och förenkla uppgiftslämnandet för företag.

Bakgrund

Företag som verkar i regeltunga branscher lämnar återkommande uppgifter till olika myndigheter. Tillväxtverkets undersökning Företagens villkor och verklighet 2020 visar att det i genomsnitt är 26 procent av företagen som anser att mängden uppgifter som ska lämnas till myndigheter är ett stort problem. Nästan hälften av företagen inom de gröna näringarna anger exempelvis det. En viktig del inom förenklingsarbetet är att samla och behovsanpassa information till företagen, samt att minska och förenkla företagens uppgiftslämnande.

2018 tog Tillväxtverket fram en målbild i form av ett nytt digitalt ekosystem utifrån genomförda kundresor med företagare och användarundersökningar. Vi bedömer att ekosystemet kraftigt kan förenkla myndighetskontakterna för företag och samtidigt skapa nytta för samtliga inblandade aktörer. Både på verksamt.se samt hos andra myndigheter, kommuner, ombud, tjänsteleverantörer, främjare och regeringen.

Målbilden för ekosystemet beskriver hur olika aktörer tillsammans kan skapa värdeerbjudanden till olika kundgrupper och består av 30 olika erbjudanden. Två erbjudanden som riktas till företagare är ”Sammanhållna guidade processer för hela företagshändelser” och ”Samlad information till uppgiftslämnare om hur ärendet fortskrider”.

Som en del av Tillväxtverkets uppdrag inom ramen för livsmedelsstrategin genomför vi regelförenkling med fokus på hela livsmedelskedjan. Det sker dels genom utveckling av verksamt.se, dels genom att realisera de första delarna av ett digitalt ekosystem för enkla digitala myndighetskontakter för några centrala grenar inom livsmedelskedjan. Övriga uppdragsdelar finns redovisade i avsnittet Främja befintliga och nya näringar, Företagens konkurrenskraft.

Resultat och utveckling

– resultat och användning

På webbplatsen verksamt.se finns information och service till blivande och befintliga företagare från över 50 olika myndigheter. Verksamt.se drivs av Tillväxtverket och Bolagsverket, med Skatteverket och Arbetsförmedlingen som aktiva samarbetsparter. Aktörerna utvecklar och förvaltar innehåll och tjänster på verksamt.se.

2020 hade verksamt.se 3,8 miljoner användare, en ökning med 19 procent jämfört med 2019. Den största anledningen till den stora ökningen är företagares behov av information kopplad till coronapandemin.

Cirka 31 procent av besöken på verksamt.se ledde till att användaren loggade in på Mina sidor. 2020 var antalet inloggningar 2,5 miljoner. Varje företagare som använde verksamt.se loggade i snitt in 4,7 gånger under året.

Tillväxtverket mäter nöjdheten hos användarna via en webbenkät som användarna fått svara på under fyra perioder under 2020. På frågan ”Tycker du att verksamt.se gör det enklare att starta och driva företag?” svarade 72,8 procent ja. 19,5 procent svarade ja till viss del. 7,7 procent tyckte inte att verksamt.se gör det enklare att starta och driva företag. Jämfört med resultaten för 2019 var det 1,1 procent fler som svarade ja, 0,7 procent färre som svarade ja till viss del och 0,4 procent färre som svarade nej.

På frågan ”Kunde du lösa ditt ärende med hjälp av verksamt.se?” svarade 59,7 procent ja, 22,5 procent svarade ja till viss del. 17,8 procent svarade att de inte kunde lösa sitt ärende med hjälp av verksamt.se. Jämfört med resultaten för 2019 var det 3,7 procent fler som svarade ja. 1,5 procent färre svarade ja till viss del, 2,2 procent färre svarade nej. Under 2020 arbetade Tillväxtverket aktivt med att göra förbättringar för dem som använder verksamt.se utifrån tidigare resultat för webbenkäten, bland annat genom att underlätta för dem som besöker verksamt.se i mobilen.

verksamt.se finns det checklistor som användarna kan använda som stöd i processen att starta företag. Det finns branschspecifika checklistor för restaurang, hotell, biodling, vattenbruk och evenemang. Det finns även en generell checklista för att starta företag som inte är knuten till en specifik bransch. Under 2020 ökade antalet påbörjade checklistor med 29 procent. Av alla påbörjade checklistor står checklistan för restaurangverksamheter för den största ökningen under 2020.

Tillväxtverket arbetade med att göra verksamt.se tillgänglig för alla genom att uppfylla kraven i lagen om tillgänglighet till digital offentlig service och det bakomliggande EU-direktivet. Verksamt.se uppfyller nu den internationella standarden och basnivån för tillgänglig webb, Web Content Accessibility Guideline (WCAG) 2.1 som föreskrivs för webbplatser inom EU. Arbetet har resulterat i att verksamt.se har nått AA-nivå med vissa brister. Vi beskriver dessa i en tillgänglighetsredogörelse på verksamt.se.

Samlad information om det offentliga coronastödet

I och med coronapandemin såg myndighetssamarbetet Starta och driva företag tidigt ett behov av att samla information på verksamt.se om de offentliga stöd och åtgärder, samt lättnader i regler som gjordes för företagen med anledning av pandemin. Informationen handlade även om var företag kunde vända sig för rådgivning och för hjälp med finansiering. Verksamt.se fick en central roll för svenska företag och företagsombud, och för en majoritet av Sveriges regioners och kommuners webbplatser.

Informationen fanns både på svenska och engelska. Verksamt.se var bland de första källorna för information till företag på engelska och lade mycket arbete på att klarspråksgranska texterna. Vi publicerade den första informationen om corona 6 mars. Under mars 2020 var informationen om corona den mest visade informationssidan med totalt 189 438 visningar.

Den coronarelaterade informationen var som mest visad under våren. Sidan hade totalt 961669 antal visningar under året.

Utifrån det ökade behovet av företagsrådgivning valde vi även att synliggöra våra regionala sidor tillsammans med information om övrigt stöd kopplat till coronapandemin. Tillsammans med flera regioner genomförde vi också kommunikationsinsatser för att nå ut till företagen ute i regionerna. Det ledde till att regionssidorna på verksamt.se ökade med 77 procent under 2020.

LIVE: Starta eget

Vi har under 2020 skapat och lanserat en ny digital produkt på verksamt.se – ett grundläggande halvdagswebbinarie, LIVE: Starta företag. Webbinariet handlar om att starta företag och är ett samarbete mellan sex myndigheter. Det sändes live vid tre tillfällen under hösten.

Syftet med produktionen är att möta behovet av lättillgänglig, digital myndighetsinformation om att starta företag. Målet är att deltagarna efter webbinariet ska ha fått svar på sina frågor, veta vart de kan vända sig för mer hjälp och veta vilket deras nästa steg är i processen att starta företag.

Totalt deltog 1900 personer i höstens tre sändningar. Inspelningar av webbinarierna har dessutom setts i efterhand av nästan lika många personer. Totalt tyckte 83 procent av deltagarna som svarat på utvärderingarna att webbinariet helt eller delvis gjort det enklare för dem i deras företagsstart. 86 procent av deltagarna upplevde att de helt eller delvis fått svar på sina frågor och vet vilket nästa steg i deras företagsresa är.

Vidareutveckling av

Nya

Under 2019 påbörjade vi arbetet med att realisera nya verksamt.se som tar avstamp i den målbild för enklare myndighetskontakter som togs fram under 2018. En ny teknisk plattform som möjliggör löpande leveranser etablerades 2020, och vi påbörjade utvecklingen av ett tjänstekoncept som guidar företagaren genom hela startprocessen. Arbetet sker i nära samverkan med Tillväxtverkets uppdrag att förenkla för företag inom livsmedelskedjan genom verksamt.se. Pilotbransch för att testa det nya tjänstekonceptet är vattenbruksföretag.

Arbetet med nya verksamt.se nedprioriterades då resurser behövde läggas på att hantera andra uppdrag till följd av coronapandemin. Det orsakade förseningar och gör att vissa leveranser ut mot kund kommer att dröja till 2021.

EU:s gemensamma digitala ingång

För att förenkla för EU-medborgare att röra sig fritt inom Europa antogs 2018 en EU-förordning för att etablera en gemensam digital ingång (Single Digital Gateway). Portalen ska lotsa användarna vidare till relevant information och relevanta digitala tjänster i varje medlemsstat. I slutet av 2020 kommer medborgare och företag lättare kunna ta reda på vilka regler och hjälptjänster som gäller på den nya hemvisten. Senast i slutet av 2023 ska de också kunna utföra ett antal förfaranden i alla EU-länder utan fysiskt pappersarbete. Portalen förväntas öka den gränsöverskridande aktiviteten och bespara företag mer än 11 miljarder euro per år.

I juni i år beslutade myndighetssamarbetet Starta och driva företag att arbeta från utgångspunkten att verksamt.se kan vara portalens landningssida i Sverige för företagsdelen, i väntan på regeringsbeslut. Under 2020 arbetade Tillväxtverket med att se till att verksamt.se uppfyller alla krav som ställs i EU-förordningen. Vi kartlade och kompletterade befintlig information, skapade en ny struktur (verksamt.se/sdg) och utarbetade instruktioner till behöriga aktörer.

Myndighetssamarbetet Starta och Driva Företag informerade de myndigheter som identifierat sig som behöriga om verksamt.se och de nya kraven vid tio olika tillfällen. En tät samverkan med både Bolagsverket och Myndigheten för digital förvaltning var nödvändig för att få viktiga funktioner på plats på verksamt.se till 12 december, och för att nå ut till de behöriga aktörerna med rätt och relevant information.

12 december fanns SDG-metataggar, en statistikfunktion och ett användaråterkopplingsverktyg som skickar begärda data till Europeiska kommissionen på plats på aktuella sidor på verksamt.se. Syftet var att hjälpa de behöriga aktörerna med att uppfylla förordningens krav. Sidorna är markerade med Your Europe-logotypen.

Kontaktpunkten för tjänsteföretagare

Lagstiftningen om tjänster på den inre marknaden, baserad på EU:s tjänstedirektiv, syftar till att undanröja hinder för gränsöverskridande tjänsteverksamhet och att säkerställa en hög kvalitet på sådan verksamhet. Varje medlemsstat ska ha en kontaktpunkt som ska informera företagare om gällande krav och förfaranden. Tillståndsförfaranden ska ske enkelt, elektroniskt och på distans. Den svenska digitala kontaktpunkten utgörs av verksamt.se. I dagsläget finns det cirka 90 anmälnings- och ansökningsförfaranden inom olika sektorer som berör 27 centrala statliga myndigheter, samt alla länsstyrelser och kommuner på verksamt.se. Verksamt.se utgör även den svenska digitala kontaktpunkten för EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv som ska underlätta den fria rörligheten för både företagare och arbetstagare. På verksamt.se finns information om och ansökningsuppgifter för de cirka 70 yrken som är reglerade i Sverige.

Under 2020 omarbetades informationen om tjänstedirektivet och kontaktpunkten för att göra den mer lättnavigerad. Antalet ansökningar från andra EU/EES-länder via kontaktpunktens förmedlingsfunktion låg dock på en fortsatt låg nivå, med totalt sju ansökningar under hela 2020. Inga behöriga myndigheter besvarade dessa ansökningar via förmedlingsfunktionen.

Matchningstjänst för att lättare hitta stöd

Tillväxtverket arbetade vidare med utvecklingen och implementeringen av det vi kallar för matchningstjänsten på verksamt.se. Matchningstjänsten är en funktion där företagare kan hitta information om olika stöd, exempelvis rådgivning, finansiering och utbildning, och filtrera sitt resultat utifrån olika parametrar. Syftet är att underlätta för företag att hitta det stöd de behöver från regionala främjare och nationella myndigheter genom att samla det i en enda tjänst. Rådgivning och finansiering är, enligt tidigare gjorda målgruppsstudier, efterfrågade stöd. Den tekniska plattformen möjliggör även ett mer effektivt förvaltningsarbete och en smidigare hantering av personuppgifter.

Tillväxtverket avslutade en pilot tillsammans med region Skåne där vi gemensamt utvecklade ett upplägg av matchningstjänsten som inrymmer stöd inom företagandets olika faser. Under året har sidan där tjänsten ligger haft 8513 sidvisningar och 182 användare har integrerat med matchningstjänsten. Användarna kan också ta till sig innehållet i tjänsten utan att filtrera sin sökning. Arbetet med piloten gav oss värdefulla lärdomar vad gäller framför allt implementeringen av tjänsten och hur vi kan göra det enklare för aktörer att använda och bidra med innehåll i tjänsten. Insikterna tog vi med oss i det fortsatta arbetet med andra regioner. Det upplägg som vi utvecklade i piloten kommer under 2021 ersätta samtliga tidigare matchningstjänster på verksamt.se.

Digitalt ekosystem för enklare myndighetskontakter

Digitalt först

Under perioden 2017–2019 har Tillväxtverket haft ett regeringsuppdrag att verka för digitalt först. Uppdraget slutredovisades i februari 2020. De huvudsakliga slutsatserna från uppdraget är:

  • Tillväxtverkets satsning tillsammans med Sveriges kommuner och regioner och Bolagsverket om ett enklare företagande inom restaurang och besöksnäring. (Se avsnitt Serverat.) har följts upp med en nyttoanalys. Den visar att satsningen bidrar till en potentiell samhällsekonomisk nytta på 100 miljoner kronor i nuläget, vilket vida överstiger projektets kostnader.

  • För att maximera digitaliseringens fulla potential rekommenderar Tillväxtverket regeringen att tydligt satsa på att möjliggöra övergången till ett digitalt ekosystem. Det skulle möjliggöra en systematisk, långsiktig och positiv förändring inom samtliga mål på förenklingsområdet samt generera en stor samhällsekonomisk nytta.

  • För att kunna realisera ekosystemet visar erfarenheterna från Serverat att det är centralt att alla aktörer i alla branscher tydligt ingår i ekosystemet, och att alla arbetar mot ett gemensamt prioriterat mål.

Serverat

Inom arbetet med Serverat, som drivs i samverkan med Bolagsverket och Sveriges kommuner och regioner, utvecklar vi nationella digitala tjänster som gör det enklare att starta och driva företag och att lämna uppgifter till myndigheter och kommuner. Arbetet omfattar framtagning av standarder och specifikationer för kommunala e-tjänster, samt framtagning av guider och checklistor för företagare på verksamt.se. 27 kommuner anslöt sig till Serverat under året. Sammanlagt är nu 68 kommuner anslutna.

Tillväxtverket har låtit utvärdera den samhällsekonomiska nyttan med Serverat för kommuner och företag. Utvärderingen visar att den potentiella nyttan av det som Serverat levererat hittills, och det antal kommuner som använde de nationella e-tjänsterna vid utgången av 2020, uppgår till cirka 112 miljoner kronor årligen. Företagens nytta består av kostnadssänkningar om 90 miljoner kronor årligen.

Minskade handläggningstider

Enkla företag för att starta företag

Färre tillväxthinder

Minskade administrativa bördor

Total samhällsekonomisk nytta

Kommuner

22 mnkr

22 mnkr

Företag

53 mnkr

16 mnkr

21 mnkr

90 mnkr

112 mnkr

Tillväxtverket skickade en enkät till de kommuner som är anslutna till Serverat med en svarsfrekvens på 61 procent. De fick ange på en skala 1–5 hur nöjda de var med Serverats guider, checklistor och e-tjänster. Resultatet blev ett medelvärde på 4,1, där 1 betyder ”inte alls nöjd” och 5 betyder ”mycket nöjd”. 17 procent svarade ”vet ej”.

I samma enkät fick kommunerna även svara på om Serverat gett kommunen ökad förmåga att arbeta med (a) digitalt kundmöte gentemot företag, (b) service och information till företag, (c) guidat digitalt stöd för att veta vilka statliga och kommunala tillstånd som företag behöver samt (d) förenklat uppgiftslämnande när företag söker tillstånd. Resultatet för samtliga förmågor är medelvärdet 3,8. 1 betyder ”inte alls stärkt sin förmåga” och 5 ”i mycket hög grad stärkt sin förmåga”. 24 procent svarade ”vet ej”.

Under 2020 uppdaterades och breddades e-tjänsten för ansökan om stadigvarande serveringstillstånd i samverkan med myndigheter och kommuner. Totalt finns sex standarder för e-tjänster framtagna inom Serverat. Tillväxtverket uppdaterade vidare guiden och checklistan för att starta hotell till att även innefatta start av camping. Uppdateringen skedde i samverkan med branschorganisationer, myndigheter och kommuner.

Utveckla digitala tjänster för företag i livsmedelskedjan

I februari slutredovisade Tillväxtverket tillsammans med Jordbruksverket och Livsmedelsverket ett uppdrag att utveckla digitala tjänster som bidrar till förenklad information, guidning och service för företag i livsmedelskedjan. Tillväxtverket arbetade därefter med ett nytt uppdrag att förverkliga de förslag som lämnats för vissa centrala delar av livsmedelskedjan inom ramen för livsmedelsstrategin.

Målsättningen är att utveckla konceptet med sammanhållna guidade processer från de checklistor som idag finns på verksamt.se. De ska även innehålla möjlighet till att lämna uppgifter till respektive myndighet och ansöka om alla relevanta tillstånd som krävs för just den verksamhet som företaget planerar att bedriva. Genom att uppgiftslämnandet sker på verksamt.se finns det möjlighet att återanvända uppgifter mellan tillstånd och mellan myndigheter. På så sätt kan vi realisera principen ”en uppgift en gång”.

Den första branschen som de nya digitala tjänsterna testas på är vattenbruk. Uppgifter som vattenbruksföretag ska lämna in till olika myndigheter kartlades och standardiserades. En digital infrastruktur utvecklades på, och mellan, myndigheterna i samarbetet. Tillväxtverket byggde vidare på tjänster för en sammanhållen guidad process och samordnat uppgiftslämnande med målbilden att vi ska kunna realisera principen ”en uppgift en gång”. Vi planerar att visa en första prototyp av tjänsterna för företag på verksamt.se i juni2021.

Samlad bedömning

Verksamt.se är idag den naturliga ingången för företagare som vill få samlad myndighetsinformation på ett och samma ställe. Användandet fortsatte att öka under 2020. Användarna är också fortsatt mycket nöjda och anser att verksamt.se gör det enklare att starta och driva företag.

Under pågående pandemi har verksamt.se spelat en viktig roll när det gäller kvalitetssäkrad och målgruppsanpassad information till företagen. Det är även ett exempel på god samverkan och samhällsekonomisk effektivitet. En majoritet av Sveriges regioners och kommuners webbplatser, regeringen.se samt krisinformation.se har hänvisat till verksamt.se och därmed inte själva behövt ta fram motsvarande information.

Ett konkret exempel på målgruppsanpassad information och snabb omställning under coronapandemin är framtagandet av den nya digitala produkten verksamt.se LIVE: Starta eget. Totalt deltog 1900 personer i höstens tre sändningar. Totalt tyckte 83 procent av deltagarna som svarat på utvärderingarna att webbinariet helt eller delvis gjort det enklare för dem i deras företagsstart. 86 procent av deltagarna upplevde att de helt eller delvis fått svar på sina frågor och vet vilket nästa steg i deras företagsresa är.

En utvärdering av den samhällsekonomiska nyttan med Serverat för kommuner och företag visar på kostnadssänkningar om 112 miljoner kronor årligen. Serverat är på så sätt ett betydande bidrag till Tillväxtverkets mål att minska företagens kostnader för regler och myndighetskontakter. Det är företagens tidsbesparing till följd av tillståndsguiderna på verksamt.se som står för den största delen av företagens sänkta kostnader. Även nyttan med nationella standarder och specifikationer för kommunala e-tjänster bedöms vara stor, särskilt för de företag i regeltunga branscher som har många uppgifter att lämna in till olika myndigheter. Antalet anslutna kommuner har ökat och en utvärdering som gjordes under året visar på en hög kundnöjdhet.

Det finns en stor potential att minska företagens administrativa börda med hjälp av digitalisering. Genom ökad samverkan mellan myndigheter i digitala ekosystem skulle uppgifter kunna delas, och företagen skulle endast behöva lämna en uppgift en gång. Verksamt.se har en viktig roll i realiserandet av ett digitalt ekosystem för enklare myndighetskontakter. Under 2020 påbörjade Tillväxtverket arbetet med att utveckla myndighetsgemensamma digitala tjänster på verksamt.se för företag i regeltunga branscher. Det inledande arbetet har skapat de tekniska och juridiska förutsättningar som behövs för en sammanhållen digital förvaltning.

Konsekvensutredning vid regelgivning

4 § 1–4 Metodutveckling, rådgivning och utbildning med anledning av förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

SU 2.5 Redovisa förslag och genomförda åtgärder för att konsekvensutredningarnas kvalitet ska höjas.

Bakgrund

Vid framtagande av nya och ändrade regler är det viktigt att konsekvenserna för företag utreds för att syftet med reglerna ska uppnås på ett så enkelt sätt, och till så låga kostnader, som möjligt för företagen. Ändamålsenliga regler innebär att företagen i högre utsträckning kan fokusera på att utveckla sin kärnverksamhet. Det bidrar till att stärka svenska företags konkurrenskraft.

Att utreda konsekvenser beroende på utformningen av regler behöver därför vara en del av arbetsmetoden vid allt regelarbete. Det är också nödvändigt att förväntade effekter av regler, liksom alternativa lösningar, redovisas i en konsekvensutredning. Anledningen är att det utgör en väsentlig del av beslutsunderlaget inför beslut om att införa eller ändra regler. Tillväxtverket arbetar för att underlätta arbetet med, och tydliggöra förväntningarna på, konsekvensutredningar av bra kvalitet.

Resultat och utveckling

Konsekvensutredning vid regelgivning

Under året deltog Tillväxtverket i Regeringskansliets kommittéutbildningar med ett utbildningspass om konsekvensutredningar vid regelgivning. Det skedde vid fyra tillfällen med sammanlagt 65 deltagare. Tillväxtverkets pass är en del i ett bredare utbildningskoncept anordnat av Kommittéservice för Regeringskansliets kommittéväsende. Ett av tillfällena ägde rum i fysisk form, tre var digitala.

En av de digitala utbildningarna har utvärderats. Vi gjorde utvärderingen samlat utifrån hela utbildningsdagen med flera föreläsare. Utvärderingen visar att av elva som svarade på enkäten var samtliga nöjda, eller mycket nöjda med utbildningsdagen som helhet. Tillsammans med Ekonomistyrningsverket genomförde Tillväxtverket en digital utbildning för Jordbruksverket med 50 deltagare. Utvärderingen visar att av de 30 som svarade ansåg samtliga att utbildningen var mycket bra eller bra. Därutöver genomförde vi en mer begränsad och riktad digital utbildningsinsats för Boverket. Utbildningen fokuserade på analys av påverkan på små företag och på konkurrensen till följd av regler och hade 15 deltagare.

Vi gav också stöd till 14 kommittéer och myndigheter. Av dessa yttrade sig Regelrådet om två konsekvensutredningar. Båda bedömdes uppfylla kraven i förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning. Vidare yttrade sig Regelrådet under året över sju konsekvensutredningar där vi stöttat tidigare år. Av dessa bedömdes två vara av tillräckligt bra kvalitet. Det proaktiva arbetet med att aktivt marknadsföra det stödjande arbetet nedprioriterades under året till förmån för annat arbete relaterat till den pågående coronapandemin. Det medförde att vi inte lämnade stöd i samma omfattning som under ett normalt år.

Tillväxtverket tillhandahåller också personliga resurser för det dagliga arbetet som Regelrådet behöver för att granska kvaliteten på konsekvensutredningar som tas fram vid förslag till nya och ändrade regler. Resultatet av Regelrådets arbete redovisas separat i Regelrådets kommande årsrapport.

Kvalitetshöjande förslag och åtgärder

I februari 2020 presenterade Tillväxtverket ett antal förslag till åtgärder som skulle kunna vidtas inom ramen för regelprocessen genom att involvera företagen i tid, och genom att utvärdera gällande regler.

  • Tillväxtverket bör skapa en grund för att kunna genomföra breda samskapande förenklingsinsatser. Det kan ge konkreta resultat i form av enklare regler, kortare handläggningstider och bättre digitala tjänster för företagen. Det är en fördel att kunna erbjuda kunskap om behov av förenklingar och påverkan på företagens konkurrenskraft och samtidigt balansera de olika intressen som kan finnas.

  • I 6 § förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning bör det införas ett krav att genomförandet och resultatet av tidiga samråd ska redovisas.

  • Regelrådets granskning av konsekvensutredningar ska även omfatta beskrivningen av sådana genomförda samråd. Med en instans som granskar att samråd genomförs och dessutom redovisas skulle såväl brister som förtjänster i samråden synliggöras. Vidare anser vi att möjligheten till digitala samråd behöver utredas och i ett första steg testas inom ramen för befintlig struktur på verksamt.se.

  • Systemet bör vara utformat så att hela författningskedjan, lag-förordning-föreskrift, omfattas av utvärdering. Ett sådant system skulle leda till en större enhetlighet och säkerställa att även författningar på högre nivå omfattas av ett krav på utvärdering. Inom ramen för nu gällande regelverk, förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning, anser vi att det bör övervägas att 10 § i nämnda förordning dels utvidgas till att utöver uppföljning även omfatta utvärdering, dels tydliggör vad en utvärdering bör omfatta. Vi anser även att man bör överväga att införa krav i anslutning till 10 §. Att myndigheter ska redovisa vilka utvärderingar som har gjorts och vad de har resulterat i.

  • Slutligen föreslår vi att regeringen efterfrågar att OECD gör en översyn av förenklingsområdet i Sverige.

Samlad bedömning

Tillväxtverket fortsatte under året att tillhandahålla stöd i enskilda arbeten med konsekvensutredningar, genomföra utbildningsinsatser och att bidra med resurser för Regelrådets arbete. Genomförda utvärderingar av utbildningsinsatser visar att de som tagit del av dem i stor utsträckning varit nöjda. Med hänsyn till den rådande coronapandemin behövde samtliga delar i varierad omfattning nedprioriteras för att vi skulle kunna hantera andra pandemirelaterade arbetsuppgifter. Vi har dessutom årligen lämnat förslag på åtgärder som syftar till att höja konsekvensutredningarnas kvalitet. Eftersom dessa åtgärder berör hela den regelgivande statsförvaltningen förutsätter de politiska beslut.

Förenkling genom regler och regeltillämpning

4 § 5–11

  • Ansvara för metodutveckling och genomförande av mätningar av administrativa och andra kostnader för företag som tillämpning av regelverk kan medföra.

  • Inhämta och följa upp synpunkter och förslag från näringslivet som rör arbetet med att förenkla för företag.

  • Utveckla och föreslå nya insatser inom förenklingsarbetet.

  • Delta i det internationella arbetet med att förenkla för företag.

  • Främja en god kunskap hos myndigheter om hur företag påverkas av tillämpning av regelverk och förenklingsarbetet.

  • Stödja och samordna förenklingsarbetet hos myndigheter som har omfattande verksamhet riktad till företag.

  • Stödja och genomföra insatser som förenklar företagens myndighetskontakter på lokal och regional nivå.

ÅK 2.2 Utveckla och föreslå nya insatser inom förenklingsarbetet som särskilt kan hjälpa företag i en återhämtning från coronapandemin.

Bakgrund

Lagar och myndighetsregler är ett av de främsta upplevda tillväxthindren för små och medelstora företag. Tillväxtverkets undersökning Företagens villkor och verklighet 2020 visar att cirka en fjärdedel av små företag upplever lagar och myndighetsregler som ett stort hinder för utveckling och tillväxt. Det påvisar vikten av ett aktivt och löpande förenklingsarbete när det gäller regler och hur de tillämpas.

Under 2020 genomförde vi flera aktiviteter för att följa upp förenklingsarbetet inom offentlig sektor, lämna förslag på konkreta förenklingsåtgärder och få ny kunskap på området.

Resultat och utveckling

Kostnader till följd av regler

Tillväxtverkets arbete på regelkostnadsområdet tar avstamp i regeringens mål om att de administrativa kostnaderna för företag till följd av regler ska vara lägre 2020 än 2012. Sedan 2014 följer vi därför upp hur företagens administrativa kostnader påverkas av nya och ändrade regler. Vår uppföljning visar att de administrativa kostnaderna för företagen totalt sett har ökat de senaste åren.

Sedan 2016 analyserar vi regeleffekterna ur ett bredare perspektiv. Analysen omfattar inte bara administrativa kostnader, även andra effekter för företagen såsom investeringskostnader, produktionskostnader samt konkurrenseffekter. Varje år tar vi fram en rapport med en uppskattning av utvecklingen för regelkostnader som uppstått till följd av nya eller ändrade regler. 31 mars 2020 lämnade vi rapporten för 2019 till regeringen.

Förenklingsarbete på 19 myndigheter

Regeringen har gett 19 nationella myndigheter med ett stort antal företagskontakter i uppdrag att förenkla för företag. Uppdraget pågick 2014–2020 som en del av regeringens förenklingsarbete. Tillväxtverket hade dubbla roller i uppdraget. Vi skulle dels redovisa vårt eget arbete med att förenkla för företag, dels analysera resultatet av samtliga myndigheters arbete och sammanställa det i årliga rapporter till regeringen. Syftet är bland annat att säkerställa positiv utveckling över tid.

Under året analyserade Tillväxtverket den utveckling som skett fram till 2019 och sammanställde det i en delrapport till regeringen. Resultatet visade att det har skett en viss positiv utveckling. Handläggningstider för företag har blivit kortare och dialogen med företagen har ökat. Årets uppföljning inkluderade dialog vid regelgivningsarbete på ett tydligare sätt jämfört med tidigare uppföljningar. Arbete med tjänstedesign och arbete kopplat till förordningen (2018:1264) om digitalt inhämtande av uppgifter från företag, samt förenkling av företagens kontakter med kommuner och länsstyrelser var andra nya områden i uppföljningen. Syftet var att ge myndigheterna tillfälle till fördjupad reflektion kring dessa aspekter av förenklingsarbetet. Vi lämnade rekommendationer i syfte att stärka regeringens och myndigheternas förmåga att åstadkomma bättre resultat framöver.

Förenklingsresan

30 juni 2020 slutrapporterade Tillväxtverket regeringsuppdraget Uppdrag att sammanställa, analysera och konkretisera förenklingsförslag (N2019/03051/MK (delvis), NM2019/03033/MK (delvis)). Syftet med uppdraget var att lämna förslag på förenklingar för att åtgärda de problem och hinder som företag och organisationer lämnat vid, eller i anslutning till, näringsministerns möten med företagare under den så kallade Förenklingsresan 2019.

Vi lämnade förslag på förenklingar inom följande områden:

  • tillsynsavgifter inom alkohol- och tobaksområdet

  • kör- och vilotider inom transportområdet

  • mervärdesskatt

  • hotelltillstånd

  • information vid regelgivning

Tillväxtverket bedömer att om förenklingsförslagen genomförs förväntas effekterna bli en ökad tydlighet och transparens samt en minskad regelbörda för företagen. Vissa förslag leder också till minskade kostnader för administration, vilket ligger i linje med regeringens förenklingspolitiska målsättning om att de administrativa kostnaderna ska minska. Därutöver är bedömningen att förenklingsförslagen kommer att leda till förbättrat förtroende och stärkt tillit mellan näringsidkare och offentliga aktörer.

En annan slutsats från arbetet är att det är viktigt att se över behovet av förenklingsinsatser på systemnivå, och att säkerställa ett fortsatt systematiskt och effektivt förenklingsarbete. Tillväxtverket lämnade därför även förslag på hur regelgivningsprocessen kan vidareutvecklas.

Förenkling med anledning av coronapandemin

30 oktober 2020 delrapporterade Tillväxtverket ett regeringsuppdrag som handlade om att utveckla och föreslå nya insatser inom förenklingsarbetet som särskilt kan hjälpa företag att återhämta sig efter coronapandemin.

Tillväxtverket lämnade förslag på förenklingar inom följande områden:

  • mervärdesskatt

  • regelöversyn

  • digitalisering

  • kompetensutveckling/kompetensförsörjning

  • regional exportsamverkan

  • verksamt.se

  • hotelltillstånd

  • efterhandsbetalning

  • personalliggare

  • serveringstillstånd samt uteservering

Förenklingsförslagen rör huvudsakligen branscherna för hotell och logi, restaurang, bar, catering och evenemang, som är några av de branscher som drabbats hårdast av den ekonomiska krisen till följd av pandemin. Slutredovisning ska ske i samband med Tillväxtverkets årsredovisning 2021.

Förslag för ökad måluppfyllelse

Tillväxtverket ska årligen redovisa förslag och genomförda åtgärder för att öka måluppfyllelsen för regeringens mål för förenklingsarbete. Eftersom förenklingsmålen endast sträcker sig till och med 2020 fokuserade vårt förslag i 2020 års rapportering på formulering av mer ändamålsenliga målsättningar för förenklingsarbetet, och förslag på strategier för ökad måluppfyllelse. Vi föreslog även nya metoder för uppföljning av förenklingsarbetet och kommunikationsinsatser som stärker arbetet.

Vår analys visar att det finns behov av att konkretisera strategin bakom förenklingsarbetet för att modernisera arbetet, öka takten och genomföra mer kraftfulla insatser samt för att revidera målen. Utgångspunkterna för våra förslag på nya mål är att de tillåter en flexibilitet i vilka förenklingsinsatser som genomförs utifrån företagens behov.

Målen är att:

  • regler ska vara träffsäkra och inte skapa krångel

  • det ska vara enkelt och tryggt att följa regler

  • myndigheters service ska vara företagsanpassad.

Målen svarar mot företagens behov på en övergripande nivå och ska motivera att förenkl